Denna ständiga utmaning. Skärmtid, speltid etc. Kärt barn har många namn. Vi har under åren testat olika varianter. Minns knappt alla. Några har vi under taggarna skärmtid, speltid här på bloggen.

Är ju intresserad av ämnet så har läst, lyssnat och tagit in en hel del information kring det.

Nu sen något år tillbaka har vi lagt ner och låter alla sköta det själva. Ja, det blir mycket skärmtid. Det blir dock ytterst få bråk om ens några.

Ena barnet sköter skola, extrajobb och träning så verkligen inga konstigheter. Andra barnet har (haft) utmaningar som gjort att det inte alltid funkat att göra andra saker så vi valde att lägga ner fajten även där. I höst går vi in i en ny fas och kanske blir det nya utmaningar kring detta område?

hur beroendet av sociala medier styr våra liv. Gick överraskande snabbt att läsa. Ett oväntat driv i en fackbok.

Sven delar dels med sig av sitt eget beroende, sin erfarenhet av att jobba med andra typer av beroenden och även ett förslag på behandling av beroendet.

Det är många tankar som väcks under läsningen. Givetvis funderar jag mycket på min egen relation till skärmar och sociala medier. Det är ett väldigt komplext område ändå. Skärm är ju en sak och man kan göra väldigt mycket olika saker vid en skärm. Sociala medier som ändå är fokus här kan jag bli lite matt över. Att de som skapar dem gör allt för att hålla oss kvar. Gah!

Jag ser inte att jag är superberoende även om jag har tendenser. Helt klart ska jag ta och analysera mitt skärmbeteende lite mer.

Vi har ju under åren testat många olika varianter. Senast har det varit fritt oftast. Men så tyckte vi att det blev lite väl mycket spel/skärm och att annat aldrig prioriterades.

Så vi diskuterade. Kom fram till 28 timmar per vecka (4 per dag) och att det behövs pauser. Alla skrev på.

Pauserna glömdes dock bort nästan direkt och det maxades så mycket det gick.

Så vi gick in och bestämde att det skulle bli en spel- och skärmfri vecka. Började i söndags och nu har det varit hyfsad paus. Svårt såklart men nog väldigt bra för hjärnorna.

Det läses en hel del, spelas piano men suckas såklart ganska mycket. Trist såklart men ibland ett måste.

Vi fortsätter att fundera på hur man får fokus på annat än skärmar. Gäller väl egentligen hela familjen men vi vuxna har ju en del “måsten” som gör att vi inte kan hänga vid skärmar hela tiden.

Så igår diskuterade vi lite och kom fram till två saker.

• Runt middagen är det en timmes paus som gäller. Enkelt att sätta en tajmer på sin Google Nest. Sen om det är före middagen eller efter eller både och det spelar mindre roll.
• Istället för att sluta 20.00 ska vi försöka sluta 19.30.

Barnen var väl måttligt entusiastiska men fattar ju vad vi menar med att de har för mycket skärmtid, eller egentligen för lite av annat.

Så idag när jag kommit hem frågade jag Simon om han kanske ville ta sin paus nu och hjälpa till med middagen. Det ville han. Joel hakade på och vips var vi alla fyra upptagna med receptet från middagsfrid.

Allt gick över förväntan och alla gillade maten mer än någonsin (smakade iaf). Så nu får vi se hur det blir kommande dagar. Vi hann även läsa en bit i Belgarion när vi väntade på att det skulle bli klart. Dessutom är klockan 19.28 så vi får se hur det gick med punkt 2 alldeles strax.

Jag ogillar egentligen krav på saker som bör ske med lust (rörelse och läsning till exempel), men med de underhållningsformer som finns idag är valet inte så lätt att göra.

Så nu på sportlovet har vi kommit överens om följande.

• 8 000 steg varje dag
• 30 minuters läsning varje dag

Om man inte gör detta en dag kan man glömma skärmar nästa dag.

Win-win i min värld!

Gillar att se hur andra tänker och gör så jag la ikväll ut följande på fejan:

Jag funderar mycket på det där med skärmtid, sociala medier och därtill relaterat. I stort sett är det fyra-fem olika jag använder mig av.

• Bloggen som varit med oss i snart 14 år (juni 2005). Helt galet vilken guldgruva det är för minnen! Huvudfokus har alltid varit att skriva för min egen skull, för att minnas det vi gjort eller hur livet är just där och då. Plus att farmor kan få ta del av det (mesta) som händer i våra liv och så länge mamma levde skrev jag ut bloggen en gång i månaden till henne för att hon oxå skulle få ta del av vårt liv. Sen är det jätteroligt att andra oxå kan ta del av det. Visst har jag kollat statistik och besökare och så och det kan ge viss kick att folk läser, men mest kickar får jag av att bloggen föreslår en slumpad post och jag slungas bakåt i tiden. Ofta saker som jag inte ens minns… Har en del som kommenterar som jag inte känner och det är spännande. Att saker vi skrivit har fått folk att hitta till bloggen och kanske få tips.
• Instagram har jag haft sen 2012 och den ersatte en mobilblogg vi hade (typ som insta fast på en blogg). Här har det växt och blivit tre konton jag råddar (mitt, Raffes och den där eken). Här gillar jag att följa mest såna som inspirerar mig (och lite vänner). Interagerar med en hel del jag inte känner alls. Bilderna jag lägger upp är saker jag verkligen gillar och utmaningen att välja ut såna bilder/händelser är en av sakerna jag gillar. Det är ofta jag sitter och tittar bakåt på bilderna och får tillbaka olika känslor från det som varit.
• Snapchat har jag några få personer – typ 4 frekventa (endast folk jag faktiskt känner) och det var Sandra som i juli 2017 fick mig att börja. Sjukt underhållande men såna där selfies. Mer än väntat. Dock gillar jag ju att spara saker och det är ju inte snapchats strategi så jag sparar ner nästan alla faktiskt. Mycket underhållande att söka på snapchat på photos på google. Haha!
• Facebook har jag haft sen augusti 2007 och användandet har gått upp och ner, men framför allt har det förändrats. Numera är den stora behållningen chatten faktiskt. Även att fylla år och bli grattad – märkligt mycket man uppskattar det. Grupper har jag gillat väldigt mycket – bra sätt att “umgås” med likasinnade utan att “vara vänner”.
• LinkedIn har ju en egen nish på något sätt – mest (bara?) jobbrelaterat. Hänger här väldigt lite men kollar nästan alla vardagar.

I alla både insta och facebook är det lätt att fastna och tiden springer iväg väldigt fort utan att man egentligen gör så mycket. Där kör jag quality time för att kunna ha koll. Tämligen intressant och ögonöppnande…

Vi har ju under åren testat lite olika varianter och den senaste har varit helt fritt i princip. Funkar inte för tillfället. Blir bara spel. Så igår bestämdes det att på vardagar får de spela till 17.00 sen är det annat som gäller och på helger och ledigheter är det tre timmar som gäller.

Så idag var första dagen. Vips var de ute väldigt mycket mer. Simon satte på timer själv och höll koll. Joel var mer ute och insåg sen att han faktiskt inte nyttjade all sin speltid (oklart om han var helt nöjd med det eller inte). Simon berättade på kvällen att han faktiskt tyckte det var bra med tre timmar. Vi får se hur det funkar framöver.

De var iaf ute och meckade lite egna lekar, som syns på bilderna. Kasta boll i olika uppfinningar. Älskar påhittigheten!

Någon gång i början av december (eller om det var redan i november) bestämde jag mig för att sluta ha telefonen vid sängen. När jag la mig på kvällarna hade jag för vana att skrolla igenom rss, instagram, fejan och lite så. Tänkte alltid att jag skulle läsa någon bok oxå men tiden rann iväg och jag blev för trött.

Nu ser jag resultatet. Jag har läst massor och inte nödvändigtvis sovit mer eftersom det är lätt att fastna i böckerna…

Däremot så har jag sovit bättre på morgonkvisten. Jag har även slutat dricka kaffe efter 15 på dagarna, så en kombo tror jag. Kan somna om då jag vaknar och behöver gå på toa vid 4-hugget på natten vilket har varit svårt tidigare.

Dessutom känner jag mig lugnare. Sen kanske det inte det inte blir mindre skärmtid totalt sett men målet var att få ner stressnivån i kroppen vid läggningen och det har jag verkligen lyckats med!