Translate! | Prenumerera! | Kontrollpanel | Logga in 
 

Snart tandlös

| 2018-10-26 kl 08:36 (2018-10-26, 8:36 GMT +1) | 0

Joel tappade två tänder i september (tror jag det var) och imorse föll en till ut när han borstade tänderna. Sen har han ytterligare en som är lös.

Snart tandlös känns det som och han har lite svårt att äta vissa saker.



En tand till

| 2018-10-06 kl 18:33 (2018-10-06, 18:33 GMT +1) | 0

Efter middagen idag kom Joel plötsligt ner med ännu en tappad tand. Lustigt hur de där kindtänderna lossnar så enkelt.

Tandfén får mer att göra!



En tand

| 2018-10-05 kl 21:38 (2018-10-05, 21:38 GMT +1) | 0

När vi kollade på The Flash så ville Joel helt plötsligt att vi skulle pausa.

– Jag har tappat en tand, säger Joel
– Oj, visste inte ens att du hade en lös, säger jag.
– Inte jag heller, svarar Joel.

Nu ska vi bara se till att tandfén hittar hit under natten.



Den där tandfén

| 2015-10-01 kl 22:51 (2015-10-01, 22:51 GMT +1) | 0

Igår tappade Simon en tand under skoltiden. Han visade stolt när jag hämtade. Gjorde en mental notering om att komma ihåg det senare.

Det första han gjorde när vi kom hem var att hämta en mugg, fylla den med vatten och lägga i tanden. Ställde det på sitt skrivbord. När John kom hem visade han stolt gluggen. Tanken flög förbi att jag borde lägga en påminnelse om att fixa det där.

Idag när vi fixade frukost stå ställde jag fram fruktskålen på bordet. Simon fick syn på päronen (han åt 2 päron i förrgår i hopp om att tappa sin tand) och jag såg på minen att han kom på den där muggen. I samma sekund inser jag att vi glömt bort. Tandfén hade inte varit här.

Hjärnan jobbar snabbt för att komma på något. Vi försöker säga att han ska göra sin frukostmacka först etc. Yeah right. Jag letar snabbt upp en guldpeng. Går upp samtidigt med Simon, tar mig via sängen och smiter in pengen under kudden och ser sen hans besvikna min när tanden är kvar i muggen (hugger i hjärtat vill jag lova). Spelar med och är förvånad över att tanden inte finns där och säger att ibland så kan fén ha fattat fel och lämnat under kudden.

Simon kollar, hittar pengen.

– Mamma det är ju du som lagt den där, du är tandfén. Du la den där när jag sov.

Svamlar lite om att så kanske det var för tandfén hann inte.. Bla bla bla. Hjärnan tänker vidare. Hittar en guldpeng till och innan jag går ner (Simon har redan gått ner, lite småbesviken, men ändå nöjd med guldpeng) så byter jag ut tanden mot pengen.

En bit in i frukosten nämner jag att tandfén ju faktiskt jobbar 10-8 och att han kanske kan kolla när han kommer hem. Ser hur han funderar, tittar på klockan. Springer upp. Kommer ner mycket nöjd med ännu en guldpeng (Joel muttrar såklart) och snacket om att jag är tandfén rinner ut i sanden.

Nästa tand är det tandtanten som ser till att leverera, annars!



Den där tandfén

| 2015-01-30 kl 09:22 (2015-01-30, 9:22 GMT +1) | 1

Den där tandfén är inte att lita på har vi insett. Igår tappade Joel en tand i skolan. Den var lite lös men så krockade han med någon så den blev mycket lösare och spenderade en rast med att vicka på den. Sen var den redo att dras ut.

Vi la den i ett glas igår kväll. Imorse vaknade Joel och kom inte ihåg sin tand. Jag insåg att tandfén inte gjort sitt jobb och kommunicerade lite ansträngt med John på utrikiska och tillsammans löste vi det så att vi kunde påminna Joel vid frukostbordet.

Tänk att man måste göra allt själv 😉