Translate! | Prenumerera! | Kontrollpanel | Logga in 
 

Promenader i mörkret

| 2020-11-20 kl 20:05 (2020-11-20, 20:05 GMT +1) | 0

Den mörka tiden är helt klart här. Om en runda ska ske före frukost eller efter middagen är det i mörkret som gäller.

Jag kan på något sätt ändå uppskatta dessa promenader. Rätt ofta är det få andra som är ute. Särskilt om man faktiskt går där det är mörkt. Jag har alltid med pannlampa för att kunna tända vid behov men det är rätt sällan.

Njuter extra när det är runt nollan och klart. Månen blir helt magisk (omöjlig att fota dock) och stjärnorna tindrar. Skogen är mystiskt tyst.

Bilderna blir dock långt ifrån bra.



Kyla och sol

| 2019-02-12 kl 19:33 (2019-02-12, 19:33 GMT +1) | 0

Alltså slask. Det är verkligen inte min starka sida. Det är nog första gången sen Raffe flyttade in som jag faktiskt tyckt att promenaderna varit trista. Mest för att Raffe verkligen inte gillar det och det är svårt att hitta bra promenader som funkar.

Idag var det dock inte så! Återigen kom leendet på läpparna och jag gick och log på våra promenader. Gräsmattan gick dessutom att leka asbra på – tack vara skaren på snön. Sjukt lyxigt att jobba hemifrån så det blev en runda på morgonen, en på lunchen och en på kvällen efter middagen.



Hundpromenader

| 2018-08-18 kl 10:31 (2018-08-18, 10:31 GMT +1) | 0

Hundpromenader är en väldigt stor del av att ha en hund i familjen. Något man typ tar för givet. Efter fyra månader som hundägare har vi insett att det inte bara är att ta för givet.

I början var Raffe rädd för kopplet. Sen när vi väl kunde ha på honom kopplet så tyckte han asfalt var läskigt, sen andra typer av underlag.

I början blev han dessutom trött av ingenting och det står (och sägs) överallt att valpar inte ska gå några längre promenader (så runt i kvarteret räckte). Till råga på allt var det tokvarmt och hans tassar gillade inte värmen på asfalten.

Vi lyckades ta oss ut och upp på berget och även följa barnen till skolan, men på något sätt tappade vi det hela. På valpkursen fick vi dessutom lite saker att öva på kring promenaden och då blev det genast jobbigare igen för Raffe ville inte ens gå ut. Så Mimmi (som tränade ett antal gånger med honom i juni) sa att fokus borde vara på att få honom att gilla promenader.

Så vi sket i alla instruktioner och fokuserade på att gå ut och njuta av promenaden. Så kom örongrejen och den sjuka värmen, och det blev rätt få promenader. Att leka på ängen funkade dock!

Så när vi kom igång igen var alla typer av möten svåra, och även utan möten så ”pratade” han. Men vi har satsat vidare. Testat lite olika strategier vid möten och när han ”pratar” och sakta men säkert börjar det bli bättre. Det går att möta icke-hundar utan att han reagerar nämnvärt och vi tror att hans hormoner spelar in för han har börjat lyfta på benet när han kissar och sniffar otroligt mycket överallt. Dvs annat får fokus än det vi möter (hundmöten behöver vi dock träna på).

Känns lite som att jag själv har landat i att ha hund och hur det är att ha just Raffe. Det finns mycket att öva på men grunden är lagd.