Slumpad post: Kall vinter i antågande?
Translate! | Prenumerera! | Kontrollpanel | Logga in 
 

Pappa

| 2021-11-14 kl 19:52 (2021-11-14, 19:52 GMT +1) |

Jag kände aldrig min pappa. Fick bara 6,5 år tillsammans och i den åldern tänker man inte så mycket på hur människor är.

Länge var det en stor sorg inom mig. Jag var avundsjuk på alla som hade sina pappor kvar. Kunde blir riktigt sur när någon klagade på sin pappa. Tänka att de iaf hade en.

Tills jag träffade en person vars pappa inte alls var en bra pappa och det fick mig att inse att det aldrig är så enkelt, så svart eller vitt.

Nu kan jag mest sakna att jag aldrig kände honom, att jag aldrig kan iaktta hur han var, aldrig lyssna på hans resonerande, aldrig få reda på vilka tankar som rörde sig i honom.

Aldrig se vilka mönster jag har med mig från honom.

Brevväxlade med hans syster (min faster Signe) på 90-talet. Det var oerhört intressant!

Ibland tänker jag på hans liv. Född 1915 i Småland på en gård där de fick jobba hårt. Han lämnade tydligen hemmet som 16-åring och jobbade med att lägga järnväg runt Borås och senare i Värmland. Där träffade han sin första fru (tror jag). Vid något tillfälle flyttade de till Ed där han jobbade som murare. De fick tre barn (mina halvsyskon) och skiljde sig på 60-talet. Hans ena dotter bodde på en gård norr om Ed och vid något tillfälle bad hon honom kolla en grannes skorsten som strulade lite. Grannen var min mamma och på den vägen är det.

Livet.



Fars dag

| 2020-11-08 kl 20:45 (2020-11-08, 20:45 GMT +1) |

Fick lite feeling och skrev om fars dag på fejan. Lite efter att ha läst runt på olika sociala medier där personer skriver om sina pappor idag.

Fars dag. En dag jag väldigt sällan firat. Läser så mycket fint om allas pappor. Eller vänta, alla som skriver. De som faktiskt skriver något, skriver något fint – varför skriva annars? Lätt att tänka att det är alla…
Det var många år en sorg att inte ha en pappa att kunna fira med men så träffade jag människor vars föräldrar inte var värda att fira och det fick mig att se det med lite andra ögon och sen dess har jag inte sörjt det. Jag är däremot väldigt glad för alla som har någon att fira och blir rörd av allt jag läser!
Perspektiv!
Skrev lite om det för fyra år sen oxå, sorgen över att inte ha känt honom. Konstigt det där. Människor. Liv och död. Hur sjukt mycket saker påverkar under lång tid.


Fars dag

| 2016-11-13 kl 11:28 (2016-11-13, 11:28 GMT +1) |

2016-11-13-11-24-03Idag är det fars dag. En dag som för mig varit ganska förknippad med sorg genom åren. Sorg över en far som jag faktiskt inte kände.

När jag var 6,5 år dog han och när man är 6,5 år har man inte så bra koll på saker och ting. Man känner kanske personer på ett sätt men inte ett sätt som man minns så bra senare i livet.

Minns tryggheten från min barndom, minns pappa som sjöng för mig. Minns hur vi gjorde saker utomhus ofta, hur jag fick vara med, delta på riktigt.

Men jag vet inte så mycket om honom som person, vet inte hur det skulle ha varit att göra saker tillsammans med båda som vuxna.

Sorgen har jag lite kommit över, kanske för att det är fler och fler som saknar sina pappor och jag inte är så unik med att inte ha min i livet, kanske för att jag träffat de som av olika anledningar inte har en bra pappa, kanske för att mamma och pappa nu återigen har varandra (mamma var ledsen och besviken på livet över att de fick så kort tid tillsammans).

Joel fick hans namn, Erland, som sitt andranamn.



”Mammis jag lovar”

| 2015-07-24 kl 00:01 (2015-07-24, 0:01 GMT +1) |

I våras cirkulerade en av de roligaste filmerna på barn som jag sett.

En unge (Williot) som tas på bar gärning när han smakar på smet men som intygar ”Mammis jag lovar” att han inte ätit någon smet.

Visade den såklart för barnen, både en och tjuge gånger.

Så nu är det ganska ofta vi inom familjen använder just det uttrycket ”Mammis, jag lovar”. Det har avhjälpt ett antal surningar vill jag lova. Underbart.

I övrigt så har nu båda barnen gått över till att säga John och Susanne mer än pappa och mamma. Precis som tidigare perioder.



Pappa åne

| 2010-04-30 kl 08:11 (2010-04-30, 8:11 GMT +1) |

Joel envisas med att kalla mig ”Pappa John” (eller ”Pappa åne” som han egentligen säger), så jag tänkte rätta till det problemet.

-”Vad är det jag heter egentligen?” frågar jag klurigt när han precis kallat mig ”Pappa åne”.

-”Pappa…?” svarar Joel efter viss eftertanke. Vi har gått igenom det här förut…

-”Ja, just det… Ja, jag heter ju inte pappa men du kan kalla mig det. Jag heter ju John.”

-”Pappa åne!” säger Joel förklarande…

Jaja, det kanske sjunker in någon gång…



En hink med elektronik

| 2009-07-14 kl 14:40 (2009-07-14, 14:40 GMT +1) |

En hink elektronikIdag tömde Joel och jag 96 stycken små lådor innehållande elektronik som jag fick med mig från Kvibille för några år sen.

Min pappa var en fena på att bygga små elektroniska prylar och hade en fullsmockad verkstad i garaget i Linköping. Dessa lådor satt på väggen  och där fanns motstånd, kondensatorer, lödstift, IC-kretsar, transistorer, rattar, knappar, etc. Ibland låg flera sorter i samma låda och då var de åtskiljda med en liten plastvägg, så det var ordning och reda!

Det tog emot lite att slänga alltsammans men röjer man så röjer man… Kanske kan lådorna användas till något?



”Papa”

| 2009-03-29 kl 09:24 (2009-03-29, 9:24 GMT +1) |

I veckan har jag försökt lära Joel att säga ”Pappa” istället för det sedvanliga ”Äh-äh-äh” när han vill mig något.

Vad säger man när man vill ha hjälp?

har jag frågat, och det tog inte mer än en halv dag innan han började svara

Papa

Till slut började han säga det utan uppmaning och då insåg jag att jag ju verkligen måste assistera honom då. 😯



Pappaledig

| 2008-03-26 kl 22:29 (2008-03-26, 22:29 GMT +1) |

Egentligen börjar min pappaledighet (50%) nästa vecka men jag tjuvstartade lite idag eftersom Sue behövde delta i ett möte på jobbet. Det var blöjbyten, matning, promenad, sjunga sånger, mer matning, nattning och lek. Det kändes helt rätt.

Här är en liten film när Joel visar tendenser att vilja ”hoppa på ändan” precis som jag gjorde istället för att krypa när jag var liten.



Sista fulla jobbveckan på länge…

| 2008-03-15 kl 10:49 (2008-03-15, 10:49 GMT +1) |

calendar.gifDenna vecka var den sista fulla jobbveckan för mig på 17 månader om allt går enligt plan!

Först är det långfredag och annandag påsk, sen är jag pappaledig på halvtid fram till september. Efter det följer ett halvår med pappaledighet på heltid och sen ytterligare ett halvår av halvtid.



Pappaledig

| 2007-12-28 kl 14:04 (2007-12-28, 14:04 GMT +1) |

Joel o Pappa…Igår var min första dag som pappaledig. Det gäller dock bara dagarna kring jul och några dagar (veckor faktiskt) efter nyår. Sue har semester så vi är båda hemma. Det känns bra.