Slumpad post: På landet
Translate! | Prenumerera! | Kontrollpanel | Logga in 
 

Den där Leif

| 2013-02-04 kl 15:55 (2013-02-04, 15:55 GMT +2) |

Den där Leif vet vad han gör. Hela dagen kändes kroppen inte riktigt som den skulle. Så går jag dit och han trycker, hummar, pratar, lyfter och viftar med min kropp. En helt annan känsla infinner sig i kroppen. Det gör fortfarande ont i vissa lägen men låsningen är borta och rörligheten är tillbaka. Fantastiskt!

Jag är överrörlig och har lätt att få såna här låsningar, enligt honom (orkar inte gå in på hans långa förklaring). Han tyckte dock inte jag skulle vänta lika länge nästa gång…

Kan varmt rekommendera Nirvana!



Leif igen

| 2012-02-21 kl 08:43 (2012-02-21, 8:43 GMT +2) |

Har under en period känt hur jag stelnar till när jag sitter med musen vid datorn. Så började det pirra i armen oxå. Mycket irriterande. Så förra veckan tog jag mig i kragen och besökte Leif igen.

Han knakade loss lite här och var och jag fick beröm för att jag tagit till mig av hans tips och att kroppen börjar funka bättre. Nu måste jag dock tänka på att inte falla framåt med axlarna, vilket jag har en tendens att göra.

Upp med blicken, upp med bröstkorgen, fram med självförtroendet och slut med för mycket ödmjukhet – jag får inte hålla tyst utan säga ifrån.

Faktum är att efter att ha tänkt på allt detta i en vecka så är det mycket bättre.



En lunch i solen

| 2012-01-06 kl 10:38 (2012-01-06, 10:38 GMT +2) |

I måndags chattade jag och Åsa lite och planerade onsdagens planeringsdag. Kom in på hur mörkt och trist det är. 10 minuter senare hade vi bokat plats solrummet över lunchen.

Helena hakade på och en bättre dag kunde vi knappt valt. Regn och rusk och grått som bara den.

Efter 10 sekunder i solrummet så var det dock glömt och man kunde bara njuta av sommarkänslan. Vi hade köpt med sushi (inom kort kommer man kunna boka sushi när man bokar platsen) och det var helt perfekt att sitta där och äta. Sen hade vi med lite papper så vi satt och funderade över prion under året.

Sista 10 minutrarna stängde jag ögonen och bara njöt av en powernap.



Leif igen

| 2012-01-02 kl 23:56 (2012-01-02, 23:56 GMT +2) |

I november dök det upp något i bröstryggen. Jag försökte ignorera, försökte träna bort (när jag blev frisk), försökte massera bort med Cias hjälp.

Förra veckan insåg jag att det inte gick. Så jag bokade en tid hos Leif (efter påhejande av Cia). Idag var det dax.

Var nervös eftersom man inte riktigt vet vad man har att vänta. Det blev ett kanonbesök. Fick testa en ”balansmadrass” både före och efter olika knakningar i kroppen och jösses vilken skillnad. Fick lära mig göra övningen Draken och via det oxå testa nyvunnen rörlighet.

Kände mig som en ny människa efteråt, eller iaf med en ny kropp. Märktes även på kvällens träningspass. Vilken energi!

Hädanefter blir det Leif direkt jag får en låsning. Vilken kille, vilka kunskaper!



En timme i solen

| 2011-11-22 kl 21:32 (2011-11-22, 21:32 GMT +2) |

Idag på lunchen hade jag, Åsa och Anna planerat in en solig lunch. Eftersom vädret så här års sällan har tillräckligt mycket sol att erbjuda hade vi bokat en timme i solrummet hos Nirvana på söder.

33 grader varmt och mycket ljust. La mig tillrätta i en hängmatta och måste säga att timmen gick fort. Sååååååå skönt! Halvslumrade, småpratade och bara hängde. Det enda som störde var en humla på ljudskivan.

Känner mig väldigt mycket piggare efteråt, trots rejäl sömnbrist. Blir lätt fler besök i vinter!



Häxdoktorn

| 2011-07-25 kl 18:26 (2011-07-25, 18:26 GMT +2) |

Idag var det dax för nytt besök hos Leif, eller häxdoktorn som vissa säger (inkl han själv). Han såg själv vilken skillnad på person det var och jag måste säga att jag själv är förvånad. Har haft ont på mitt ställe i ryggen men höften har verkligen varit mycket rörligare.

Vi pratade lite, och sen körde han igång. Idag fick jag en akupunkturnål – i typ 1 sekund tror jag. Varpå han berättade om hur det funkade när han lärde sig akupunktur i Kina (missade man hålet fick man en vattenstråle i ansiktet och man skulle sätta 300 nålar på 15 min).

Han drog och tryckte och hade sig. Fick stå upp och testa några gånger och vips så kunde jag böja mig framåt och åt sidan utan att känna något alls i ryggen (minns inte när det hände senast)!! Hade en helt annat rörlighet och sätt att gå när jag gick därifrån, plus ett och annat att fundera på.

Nu känner jag av ryggen igen men jag misstänker att det är så när man får behandling, det tar en del på kroppen.

En av sakerna jag gillat är att jag inte fått några övningar att göra, det har jag fått av alla andra jag gått till. Jag nämnde det för Leif.

– ”Nä, såklart inte. Du är ju en sån som gör övningen första kvällen, sen inte alls förrän du ska tillbaka då du gör massor” svarar han direkt.

Kände mig mycket träffad, och inser att det är ett mönster hos mig. Jag får inte ut något av det mer än dåligt samvete.

Han sa oxå att det hände någon förändring för 1,5 år sen som fick mig att sticka hål på sanningar. Funderade lite på vad det kunde vara och det slog mig snabbt att det är crossfiten. Det är 1,5 år sen jag började och det har verkligen gjort just det. Ikväll är det crossfit och jag känner mig lycklig!



Tao Kité

| 2011-07-20 kl 21:25 (2011-07-20, 21:25 GMT +2) |

Jag fortsätter min väg att bli helt bra i kroppen (mest ryggen). Frågade vännerna på facebook och fick tips om Leif på Nirvana. Läste på en blogg om hur ett besök kan gå till och var lite lagom förberedd.

Hann knappt hälsa på honom så sa han att jag är envis och bestämd. Hmm… ja det stämmer väl rätt bra. Sen frågade han lite, tittade på hållning och hade läskig förmåga att pricka rätt. Både på kroppsligt och själsligt.

Sen fick jag lägga mig på britsen på rygg och han fixade och donade. Mumlade lite då och då och bad mig stå upp för att testa nyvunnen rörlighet. Efter 20 minuter var det klart, för den här gången. Han vill se mig om en vecka igen för att se hur det går tillbaka.

Mest märkbara förändringen är höfterna som nu faktiskt kan röra sig. Något jag inte riktigt tänkt på att jag inte hade.

Som Angelica skriver i recensionen ovan, man måste ha varit där för att förstå.