Translate! | Prenumerera! | Kontrollpanel | Logga in 
 

Höjer, Dan & Hansson, Roger: Fille och Gonkan hos sjörövarna

| 2016-10-12 kl 07:46 (2016-10-12, 7:46 GMT +2) | 0

fille-och-gonkan-hos-sjorovarnaKöpte på rea hos bokus och den föll Simon (7 år) i smaken. Eftersom han rekommenderade den (inte den bästa han läst men bra) så var jag ju oxå tvungen att läsa den.

Älskar den här typen av galen fantasi. När föräldrar är tråkiga och barn och äldre generation går samman och har roliga äventyr.

Vi har en till som jag gissar att vi båda kommer att läsa. Klart lättläst!



Taikon, Katarina: Katitzi i ormgropen & Katitizi rymmer

| 2016-03-26 kl 21:55 (2016-03-26, 21:55 GMT +2) | 0

katitzi-i-ormgropen-katitzi-rymmerÅterigen två böcker i en. Vi började läsa den här i höstas men sen kom andra böcker emellan, som barnen var mer sugna på. De tyckte den här var lite seg.

Så frågade jag Simon om han ville läsa den när Joel var borta och det ville han. Simon älskar att lyssna på alla typer av böcker numera. Så igår klämde vi halva andra delen av ormgropen och ikväll rymningen.

Det är otroligt intressant skildring av den tiden. Särskilt diskussionen rektorn har på en skola med en lärare. Galet! Läskigt blir det dock oxå eftersom den tid vi lever i nu har lite känningar av samma anda. Att vi är olika. Att alla inte är värda lika mycket.

Här börjar en del dagdrömmar dyka upp och det är lite lätt förvirrande varje gång. Simon undrade en gång var de var någonstans, och då dagdrömde hon om St Petersburg.

Sjukt viktig bok!



Nilsson, Frida: Ishavspirater

| 2015-10-18 kl 21:53 (2015-10-18, 21:53 GMT +2) | 2

ishavspirater

Vilken spännande bok!

Flera gånger får barnen rätta mig när jag kallar huvudpersonen Siri för han (minuspoäng till mig dock). Det är verkligen noll fokus på kön i den här boken. Hurra!!

Gillar verkligen kartorna och att de refererar till kartor i boken. Vi har flera gånger bläddrat till dem och kollat. Sett vilken väg de åkt, eller var just en särskild ö låg. Imponerande att bygga upp en egen liten värld sådär bara. Den påminner om vår men är nog inte vår gissar vi.

Ibland har barnen tyckt att den är lite långt att läsa den, men slutbetyget blev en klar tumme upp, och för mig var det riktiga beviset att vi läste ut den i fredags och då läste vi 1 h 45 minuter. Det gick lixom inte att sluta, tyckte varken jag eller barnen.

Handlar mycket om mod, att våga göra rätt. Att tänka på andra, en större helhet än sig själv. Att bry sig om trots att man inte vågar. Det är lite som många berättelser i en, eller flera olika delar av ett stort äventyr kanske är mer rätt att skriva.



Taikon, Katarina: Katitzi; Katitzi och Swing

| 2015-05-26 kl 22:17 (2015-05-26, 22:17 GMT +2) | 0

katitzi-katitzi-och-swingTvå böcker i en. Minns tv-serien från när jag var liten (väldigt vagt iofs) och tycker att det är väldigt passande att läsa denna nu med alla tiggare som finns i vårt samhälle.

Otroligt läsvärd! Lätt att läsa och barnen sitter som trollbundna. Man får följa Katitzi från barnhemmet till livet i det kringflyttande lägret. Det känns väldigt levande och det visar en kärleksfull (till stora delar, finns en styvmamma) familjestruktur. Livet framställs både som tufft men lite som ett äventyr. Intressant är det!

Katarina föddes dessutom ett år före min mamma så vi passade på att prata lite om tiden då hon växte upp. Krig som det var i världen.

Nu längtar vi till nästa bok som släpps i september.



Forster, Martin: Fem gånger mer kärlek

| 2013-02-25 kl 20:45 (2013-02-25, 20:45 GMT +2) | 0

Fem gånger mer kärlekVilken nyttig bok!

Fick tipset om boken via fejan när jag uttryckte lite frustration över Simons lååååånga 3-årstrots. Har tidigare hört talas om den och funderat över att köpa så nu slog jag till direkt när tipset kom.

Den är uppdelad i 7 delar med olika teman, och en bilaga

1. Umgänge och lek, 2. Uppmuntran och tjat, 3. Lyssna och fråga, 4. Rutiner och ansvar, 5. Konflikthantering, 6. Hantera rädsla och stress, 7. Flickor och pojkar, Bilaga: Tio vanliga problem. 

Gillar det allra mesta i boken, faktiskt. Ger många tankeställare.

Varje del illustreras med verkliga exempel vilket alltid känns bra och gör det lättare att ta in. Det finns även ett antal pusselbitar där man som förälder får lite tips i varje del. Det som gör att boken känns väldigt trovärdig är alla de rutor som hänvisar till relevant forskning. I slutet av varje del finns några övningar som man kan ta till om man behöver hjälp, men det jag gillar klart bäst är Hur gör chefen? som gör att man verkligen får något att relatera till och inser hur snett ens beteende faktiskt är.

Det har blivit ett antal hundöron under läsningen och det är definitivt en bok som förtjänar sin plats i bokhyllan för man hinner ju glömma och man har olika problem under olika perioder i sitt föräldraskap. Tycker inte den är full av pekpinnar utan saklig och man får skapa sin egen plan för sitt agerande, man skrivs inte på nästan.

Ett måste för alla föräldrar!



Orrenius, Ann Mari: Trygga relationer

| 2009-07-27 kl 09:48 (2009-07-27, 9:48 GMT +2) | 0

trygga-relationerOm anknytning och samhörighet mellan barn och vuxna. Ann Mari har hittat på tre familjer som man får följa under ett par år. Hon skriver hur de ser på saker och ting som händer och sen analyserar hon det. Nästan som en roman faktiskt och det är det som får mig att läsa den ganska fort faktiskt. Själva anknytningsteorin och de bitarna är sådär.

Påminner mig om att det nästan alltid finns en anledning till att man själv eller andra reagerar lite konstigt ibland och att man inte ska vara så snabb att döma andra.

Den väcker även en del tankar på hur jobbigt en del familjer har det och hur viktiga personer med vissa funktioner i samhället är för dem. Tex förskolepersonal, bvc-tanter och barnmorskor. De är såklart viktiga för alla men för de som knappt orkar med sin vardag får de en extra viktig position. Tänk om de skulle kunna få lite mer uppskattning i samhället i stort!!



Söderlund, Ann: På spaning med Ann

| 2009-03-26 kl 12:45 (2009-03-26, 12:45 GMT +2) | 0

På spaning med AnnHar tidigare missat hennes krönikor och det var riktigt roligt att läsa dem i samlad form. En hel igenkännande, men även en del ”vad skönt att jag inte är/gör/har det så” – precis som det ska vara.

Kan rekommendera den, särskilt om man har småbarn, eller precis har haft, eftersom de flesta är skrivna under perioden då Ann gick från två till tre barn.