Slumpad post: Fler storlekslappar
Translate! | Prenumerera! | Kontrollpanel | Logga in 
 

Kroppsstatus

| 2020-05-17 kl 11:32 (2020-05-17, 11:32 GMT +2) | 0

Tänk att kroppen bär runt på sig själv hela tiden. Oavsett (i princip) hur man behandlar den. En del i mitt årsfokus handlar om kroppen, men kanske främst huvudet på något sätt. Tänkte att jag helt enkelt listar status med olika problem jag har så kan jag sen se tillbaka att det faktiskt blir bättre.

  • Höften/ryggen har jag haft ont i på tok för länge men senaste månaderna har det känts så himla mycket bättre. Det hugger till någon enstaka gång i månaden kanske och då har jag oftast överansträngt ryggen. I övrigt kan jag vända mig i sängen utan att det känns och ja, det känns helt enkelt inte längre.
  • Nacken/armen har jag oxå haft problem med rätt länge. Här har naprapaten fokuserat senaste tiden (utöver fötterna) och det tillsammans med att jag försöker göra en del nackövningar (i princip röra på nacken på massa olika sätt) har gjort att bröstryggen börjar lossna lite, och det pirrar faktiskt oftare men annorlunda. Väljer att tolka det som att det är på väg åt rätt håll.
  • Nässelfebern som beror på saker jag äter tror jag att jag har kontroll på. Har lite på knogarna och misstänker att jag ätit för mycket lakrits, eller hjortonsylt (går ju inte att äta våfflor utan det!). Däremot är köldurtikarian lite mer störande. Har lite svårt att hålla i kalla saker och det kräver vantar på hundrundor, och när jag skär grönsaker från kylen blir det rött och kliar, så jag behöver komma ihåg att ta fram dem tidigare. Likaså undviker jag gärna att skära fisk, kyckling eller kött för det blir kallt att hålla i.
  • Hälarna har tillkommit senaste året och har varit mitt största problem sista tiden. Blir lite fånge i min egen kropp när jag inte kan röra på mig som jag vill. Nu har jag tagit tjuren vid hornen och John får ta de flesta Rafferundorna och jag får vila. Kör med en tennisboll under foten för att lossa eventuella spänningar. Verkar blir lite bättre!
  • Liktorn har jag fått under vänster fot. Minns inte riktigt när men ett bra tag sen. Tänkt att det varit en vårta (tills jag googlade lite) och jag hade en vårta på tummen som jag blev av med i höstas (och kanske är på väg att smyga tillbaka?). Försökte behandla liktornen i vintras med ett plåster och den försvann nästan. Nu känner jag den igen och ska ge mig på den igen.
  • Synen börjar bli sådär när det gäller att läsa på nära håll. Har nu tre par läsglasögon (styrka 1.0) utspridda i hemmet för att underlätta läsning
  • Vagel i ögat hade jag under en lång period. Under ögonlocket på mitt högra. Den känner jag kommer tillbaka lite ibland. Märker oxå att ögonen är känsligare för vind.

Har i princip lagt ner träningen i boxen just nu och fokuserar på mina 10 minuter om dagen. Kör vidare med sötsaker och godis när jag vill för jag kan inte ta flera fajter samtidigt.



Den där kroppen

| 2019-09-15 kl 19:49 (2019-09-15, 19:49 GMT +2) | 0

Det händer något med kroppen när man passerar typ 35 tror jag. Den återhämtar sig inte lika snabbt längre och den blir sämre att hantera det ena och det andra.

Min höft och min nacke har ju strulat en del sen strax före den åldern. Jag tränade på bra under några år (2010-2014) och trots det var det aldrig helt hundra. Nu har jag med min senaste naprapat och medlemskap i box tänkt att jag minsann ska får ordning på det.

Genom att gå på regelbundna behandlingar så länge det behövs, och genom att inte träna för hårt utan verkligen lyssna på kroppen. Målet är tex att träna två pass per vecka.

För två veckor sen körde vi rätt mycket knäböj på söndagspasset. Det kändes bra, jag orkade. Trodde jag. Blev såklart helt slut i benen sen, och på tisdagens morgonpass som innehöll en hel del rodd tog ländryggen stryk. Där borde jag har lyssnat mer på kroppen men icke.

Så som jag sa till naprapaten måndagen efter så var jag rätt arg på mig själv. Hade på tok för ont för att det skulle vara roligt. Naprapaten fixade till lite och jag vilade till fredagen. Då var jag verkligen lyhörd för kroppen, trodde jag. Dock visade lördagen att jag var rätt slut i kroppen och idag när jag skulle göra en rörelse med armen brände det till i bröstryggen. Tog ändå morgonrunda med Raffe och det lossnade upp det hela.

Imorgon är det naprapat igen och vi får väl se hur det skrider framåt i höst.



Ny naprapat

| 2019-02-02 kl 15:46 (2019-02-02, 15:46 GMT +2) | 0

Antalet olika behandlare jag har testat under 10 år är rätt stort numera. De flesta har sina egna metoder och hjälper på olika sätt. Kroppen har förändrats på många olika sätt på drygt 10 år.

Före jul råkade jag nysa (tror jag det var som utlöste det…) när jag satt i någon skum ställning och fick sen rätt ont i vissa lägen för ryggen/höften. Tänkte att det skulle gå över. Så var jag med barnen på Bounce och skulle lägga upp foten på knät (liggande i en saccosäck) och det kändes lite väl mycket.

Så funderade jag på att gå till en jag testade 2018, kollade tider men fanns inga före jul. Kollade på Benify via jobbet om vi hade avtal någonstans och hittade Spinex som ligger 5 minuters promenad från kontoret. Och vi har viss rabatt. Taget!

Nu har jag varit på ett par besök och det känns väldigt stabilt. Vi fokuserade första tillfällena på höften och den känns hyfsad nu men det finns något kvar och sen har vi kört nacke/arm/bröstrygg och frågan är om det inte börjar bli bättre. Har två övningar att göra hemma (för nacken) och det märks helt klart när jag slarvar med dem…



Status på kroppen

| 2018-03-17 kl 15:29 (2018-03-17, 15:29 GMT +2) | 0

I somras hittade jag Pär som kör manuell stretch/massage och träning. Jag har kämpat på och gått 1-3 gånger per månad och det börjar verkligen ge resultat. Jag för kroppsdagbok där jag skriver hur kroppen känns med tanke på nacke och höft efter varje behandling/träning. Sen när jag är där börjar vi alltid med att gå igenom det. Så funderar Pär, behandlar och oftast avslutar vi med träning. Den här gången (torsdags) så ville han testa att bara behandla och sen fick jag träna på egen hand idag.

För några besök sen testade han bindvävsmassage på nacken. Jösses så det kändes och vad stelt det var. Sen har han kört vidare på det så i torsdag kändes det en hel del på sina ställen vill jag lova. Utöver stretchen då som han kör vidare med. Kommer dessutom att ha träningsvärk imorgon efter dagens pass…



En vända till Busfabriken

| 2017-12-30 kl 17:16 (2017-12-30, 17:16 GMT +2) | 0

Vädret erbjöd några snöflingor men typ nästan som regn. Ingen sol och kusinerna är sjuka. Så vi drog till Busfabriken efter lunch. Jag och John parkerade oss på övervåningen i några stolar och barnen sprang iväg.

Efter en rätt lång stund kom de och önskade slush. Jag gick med dem ner och Joel sprang iväg för att kolla något lite snabbt. Han kom sen inte tillbaka. Simon letade. Jag hade köpt behållare till slush så Simon tog sin och gick upp till John. Jag gick och letade efter Joel. Han låg vid studsmattorna. Han hade provat en bakåtvolt och kört in hakan i bröstet. Hade lite ont men inte superont. Vilade en kort stund och sen gick vi och fixade slush åt honom.

Simon lekte en liten stund till efter det men Joel pallade inte. Så vi åkte och handlade och sen hem till farmor. Uselt väder verkligen.



Hoppfullt

| 2017-11-20 kl 20:52 (2017-11-20, 20:52 GMT +2) | 0

Jag kämpar på med behandlingar och har nu varit hos Pär elva gånger. Det har gått upp och ner och för någon vecka sen kändes det motigt. Det gjorde rätt ont vid stretchen och det onda i höft/nacke/arm kom tillbaka snabbt.

Idag kändes det riktigt bra. Den här veckan som gått har det känts väldigt bra så det känns hoppfullt. Höften mest för jag tror nog egentligen inte på att jag kommer bli helt bra i nacke/arm. Vi får se om jag har rätt eller inte.

Nu vill jag verkligen komma igång och träna igen!



Mer stretch

| 2017-09-15 kl 21:40 (2017-09-15, 21:40 GMT +2) | 0

För fjärde gången var det idag dags för behandling. Efter andra gången så var kroppen otroligt bra i början så på moveoon var kroppen som ny (typ). Sen smög det tillbaka och så var jag där för två veckor sen och vi testade lite olika saker. Efter den omgången var det som att min core aldrig slog på ordentligt.

Jag skriver varje kväll upp hur kroppen känns och i början av varje session går vi igenom så att han får feedback på vad som hänt och så.

Så idag var det dags igen. Mycket fokus på att stretcha diverse delar i benen (höftböjaren, fram- och baksida lår, rumpa typ). Stor skillnad på höger och vänster. Sjuk skillnad på tex höftböjaren.

Det var få saker som inte gjorde skitont, men rörelsekänslan efteråt är klart värt det. Armarna (eller typ armhålorna) fick sig en runda och sen fick jag träna lite med hantlar. Var verkligen helt färdig när jag efter två timmar begav mig hemåt. Nu ska jag dit redan på torsdag så vi får se hur det känns!



Ännu en behandlingsform

| 2017-08-19 kl 19:09 (2017-08-19, 19:09 GMT +2) | 0

För två veckor sen testade jag en ny typ av behandling. En sorts manuell stretch. Påminner lite om det naprapaten som flyttade gjorde.

Fick berätta, sen visa lite och så testade han, Pär, lite saker. Testade lite stretch/tryck och testade rörlighet/styrka igen. Sen körde han igång på riktigt. Jösses. Jag som gillar massörer som tar i fick så jag teg vill jag lova. När han gick in på vänster sida av nacken så brände det till rejält i kinden typ. Aldrig känt något liknande. Han berättade att det är nerverna och att känseln kan försvinna 5-14 dagar. Vilket det gjorde i örsnibben. Aningens skeptisk var jag såklart men när jag dagarna efter hade sjuk rörlighet i bröstryggen och armen inte domnade när jag cyklade ökade mitt förtroende.

Det onda kom dock smygande tillbaka och igår var jag där igen (planerat från början då han gissar 3-4 besök). Känseln var tillbaka på örsnibben men borta igen när jag gick efter ytterligare en omgång. Jösses. Men det känns väldigt rätt. Om två veckor ska jag dit igen.



Ryggen och nacken

| 2017-06-30 kl 20:05 (2017-06-30, 20:05 GMT +2) | 0

Det kommer tillbaka, det blir totalt sett bättre och bättre, eller kanske så att sämstanivån blir bättre och bättre.

I slutet på april testade jag en ny naprapat på Napralogica. David, som förvisso snart skulle sluta men som var ensam en viss teknik (minns inte vilken just nu) och fokuserade under två besök på nacken. Blev klart bättre!

Sen har det rullat på. Jag har försökt göra lite övningar nu och då men det känns inte helt bra. Så åkte vi på scoutläger och där påpekade Sanna att jag var sned. Kände det ju egentligen själv men orkade inte ta tag i det. Så jag surfade in där och då och bokade en tid. Det var idag!

Så jag inledde dagen hos Jonas. Hade några rörelser före besöket som är lite tuffa (känner mig som gammal tant vill jag lova) och som nu funkar. När han fixat lite med kroppen och det kändes bättre fick jag testa en övning för framsida lår. Gick inte (muskeln krampade). Då minns jag hur John klarade av den galant hemma, men inte jag.

Jonas letade vidare och en stund senare gick det utmärkt. Samma med bäckenlyften som jag har fått som övning tidigare. Funkar dåligt. Nu funkar den.

Så nu blir det övningar framöver så att jag orkar med resten av mitt liv! Känns väldigt skönt att åtminstone ha hittat någon som hjälper min kropp att hitta tillbaka till sitt rätt jag.



Magi, voodoo eller vad?

| 2017-03-07 kl 22:01 (2017-03-07, 22:01 GMT +2) | 0

Jag har inte bloggat om mitt besök hos Jonas i februari och idag var jag där igen. Ryggen som igår kväll kändes rätt ok blev sämre i natt (vaknade med ett ryck av någon anledning och fick väldigt ont).

Varför jag inte bloggat? Kanske för att jag själv inte riktigt förstår. Kanske för att det faktiskt funkar. Kanske för att det nästan känns lite magiskt.

Mitt första besök hos kiropraktor var i juni 2008 (har vagt minne av att jag testade någon behandling på kiropraktorhögskolan före det…) och sen dess har jag testat många olika behandlare och behandlingsformer. Många har hjälpt ett tag men det har ju aldrig blivit helt bra. Alla behandlingsformer (undantaget Cia som behandlare faktiskt) så är det knak, tryck, nålar etc som ska göra sitt. Jag som alltid ogillat knakande i fingrar har fått bita ihop och tänkt att det säkert är bra. Alla säger ju det. Typ.

Så hittade jag kroppsdetektiverna av en slump (?) och det jag läste gillade jag. Att gå till orsaken, inte bota symptom. Sen har det inte gått att trolla bort allt, såklart. Det är ju inte magi, däremot väldigt logiskt allt som Jonas berättar och förklarar. Sakta men säkert tycker jag kroppen blir mer och mer vad jag vill. Och det utan knak och brak! Idag berättade jag vad som hänt och hur det kändes. Fick lägga mig på rygg och Jonas testade lite olika styrkor i arm och ben för att hitta var det felar. Aktiverar, eller avaktiverar sen signaler i kroppen på olika sätt (tex med tandpetare som på ett ärr idag – bättre form av voodoo?). Sen känns det bättre. Gick dit med min korsett idag då jag hade problem att resa mig på förmiddagen, och gick därifrån med lätta steg. Visst känns musklerna fortfarande men rörligheten är där.

Höften som strulat väldigt länge är bra. Inte känt något sen förra besöket. Det jag känt istället är ett ovanligt lugn i kroppen, något jag inte haft på länge.

Ryggen den här gången, ja den verkar bero på svag rumpa, och när man åker skidor behövs den muskeln. Om den är svag får andra muskler jobba desto hårdare, vilket de inte alltid gillar (bör?). Så nu ska jag göra ensidiga bäckenlyft, 5×10 på vänster sida ett tag. Kan meddela att man hinner en omgång när man mikrar mjölk (varm mjölk med honung är inte dumt när man är hes pga förkylning), så slut med dåliga ursäkter om att inte hinna dessa småövningar.