Slumpad post: Aktieåret 2020
Translate! | Prenumerera! | Kontrollpanel | Logga in 
 

I nuet

| 2021-06-06 kl 13:41 (2021-06-06, 13:41 GMT +2) |

Aldrig har jag levt så mycket i nuet som nu. Kanske som litet barn men inte som vuxen i alla fall. Alltid haft något framför mig som tagit mycket kraft och tid. Absolut att jag drömmer och funderar över framtiden på lång sikt men på kort sikt finns inte så mycket. Tror det beror på flera faktorer.

  • Corona där man inte vetat, inte kunnat göra så mycket utan fasats in i att det är här och nu. Sen vet vi inte så mycket. Plus att inga andra gör så mycket heller så jämförelsehetsen försvinner. Känslan av att missa saker uteblir.
  • Jobbet där jag är nöjd, där det alltid händer saker och det faktiskt inte går att se superlångt fram och det enda man vet är att det kommer förändras en del. Siktar mest på att vara med i förändringsarbetet så jag kan påverka.
  • Raffe som alltid är här och nu. Det smittar på något sätt.
  • Naturen som är så himla mycket olika beroende på väder och årstid. Att få vara nära det som det blir med hundpromenader dagligen gör att man kan njuta av nuet.
  • Stubbsittningen har gjort att jag sitter i naturen och bara glor. Funderar över att träd är så himla olika, men ändå lika.
  • Mitt instagramkonto cdtaljr som gör att jag verkligen fokuserar på att se detaljerna här och nu. Gett mer än jag kunnat ana.
  • Simon som har vissa utmaningar kring skolan och vi vet inte så mycket, hur det kommer påverka, vad vi kommer göra etc.
  • Åldern som gör att jag ändå gjort det som man som liten ser ligger framför en; pluggat, fått jobb, träffat kärlek, köpt hus, fått barn och sen en hel del bonus på det såklart men iaf. Känner inte att jag behöver gör mer än bara vara, leva, njuta, filosofera eller vad jag nu har lust med.


Drömmar om nästa livsfas

| 2021-04-15 kl 18:04 (2021-04-15, 18:04 GMT +2) |

Har som märkts funderat mycket på framtida boende och nästa fas i livet. Fasen då barnen inte är riktigt lika stor del av livet.

Är inte alls missnöjd med livet nu, så det handlar inte om att jag vill fly, eller lämna det vi har utan mer att jag faktiskt vill fundera på vad jag vill ha mer av, sen. För att kunna välja rätt nu.

Jag listade ju lite praktiska saker kring framtida boende, såsom nära vatten, se horisonten, skön skog och flera byggnader och det kvarstår. Det jag mer drömmer om är vad jag skulle göra där. Hur livet skulle vara. Intressant nog så är det ingenting om jobb så jag gissar att jag kommer behöva gå i tidig pension, eller engagera mig lokalt på något sätt. Fast jobba deltid på distans skulle kunna funka.

  • Att kunna ha lite luftigare kök och att det skulle vara enklare att baka, göra saft och sylt eller såna saker. Gillar verkligen sånt. Ha plats för ett riktigt skafferi. Frysbox för att kunna frysa in bär eller bröd eller vad det må vara. Plats för att göra saker, och att bara vara.
  • Att kunna ha en stor trädgård där man kan arbeta lite mer men inte så kravfyllt. Ha hund lösgående. Ha höns eller ankor, kanske får eller getter. Älskar att vara med djur för det ger sån inre frid.
  • Inbillar mig att skärmar inte skulle vara lika närvarande (tror dock eventuellt att jag missbedömer det hela lite) utan det skulle finnas sköna alternativ som att hugga ved, eller göra något i snickarboden. Något som kan vara pågående och inte behöver plockas undan direkt. Att ha skön plats för pussel eller spel.
  • Att ha ett växthus i lite större modell så att det går att odla och pyssla med sånt. Inbillar mig att jag skulle gilla det. Var superpepp när vi flyttade hit men sen fastnade det lite pga så lite plats.
  • Att kunna träna i trädgården utan att känna grannarnas möjliga blickar.
  • Att sitta på en altan eller i ett inglasat uterum och njuta av miljön, ljuset och ljuden.
  • Att ha själsligt utrymme på ett sätt som jag inte får i radhusområde när jag hela tiden måste förhålla mig till omgivningen
  • Att ha plats för besök. Där besökarna inte behöver ta någons rum, eller vardagsrummet etc utan kanske kan ha en egen liten gäststuga och känna att de kan göra lite som de vill. Känna sig hemma.
  • Åka på loppis för att kunna hitta saker som med lite fix skulle kunna vara perfekt.
  • Göra speciallösningar på olika sätt så att huset och tomten funkade ännu bättre för just oss.
  • Att barnen ska vilja komma och hänga med oss på lov och ledigheter lång tid framöver.

Jag har insett det här senaste året (som på många sätt varit speciellt) att jag inte alls drivs av det sociala i den fysiska verkligheten (har ju familj och hund så får tillräckligt för mig) eller av att gå på event eller liknande. Inte så att jag ogillar det men det är inte så viktigt. Det gör att jag misstänker att jag skulle passa bättre på ett ställe där det inte hände så mycket. Då kan vänner komma och hälsa på hoppas jag.



Ny fas i livet

| 2010-08-15 kl 20:54 (2010-08-15, 20:54 GMT +2) |

För ungefär ett år sen var det dax för nya tider då Joel började dagis. Nu är det dax för en ny fas i livet – dagisträsket kallat av vissa. Ska bli en intressant lärdom antar jag. Misstänker nämligen att det är nu man verkligen lär sig att det inte hjälper att planera för det blir ändå inte som man tänkt sig 🙂

Vi börjar med två veckor av inskolning och 50%-igt jobb, sen 1 september kör vi båda igång på 75% och det blir första gången på tre år som vi jobbar samtidigt!

Vi har lyssnat av lite olika personer kring hur man ska göra för att inte fastna i stressträsket.

  • Försök jobba hemifrån en dag per vecka. Den som jobbar hemifrån både hämtar och lämnar barnen och den andre får en dag utan dagisstress med möjlighet till fullt jobbfokus (det är då man bokar in möten man måste vara med på).
  • Ha en förutbestämd VAB-ansvarig så man slipper bestämma på morgonen. Det går givetvis att ändra men bara om båda är med på det.
  • Låt barnen vara hemma en dag i veckan. Då kan man göra något roligt med dem, och de får en paus från dagis.
  • Ha ett bestämt schema med hämtning och lämning (fasta dagar). Gör att man lättare minns vilka dagar man ansvarar för och inte, de på jobbet har en chans att lära sig och man slipper sitta och spendera massa tid på att planera varje vecka.

Sen har vi utöver detta valt att ha barnen på dagis 9-15, iaf till en början. För Joel räckte det ganska bra med den tiden förra året då han är så aktiv och blir väldigt trött av dagis, och Simon är ju yngre än han var så vi vill testa. Dessutom så vill vi ju ha lite tid med barnen hemma!

Fler tips är givetvis välkomna och vi lär återkomma när vi insett nackdelarna med tipsen ovan 🙂