Slumpad post: Kalas
Translate! | Prenumerera! | Kontrollpanel | Logga in 
 

Kroppsstatus

| 2020-05-17 kl 11:32 (2020-05-17, 11:32 GMT +2) | 0

Tänk att kroppen bär runt på sig själv hela tiden. Oavsett (i princip) hur man behandlar den. En del i mitt årsfokus handlar om kroppen, men kanske främst huvudet på något sätt. Tänkte att jag helt enkelt listar status med olika problem jag har så kan jag sen se tillbaka att det faktiskt blir bättre.

  • Höften/ryggen har jag haft ont i på tok för länge men senaste månaderna har det känts så himla mycket bättre. Det hugger till någon enstaka gång i månaden kanske och då har jag oftast överansträngt ryggen. I övrigt kan jag vända mig i sängen utan att det känns och ja, det känns helt enkelt inte längre.
  • Nacken/armen har jag oxå haft problem med rätt länge. Här har naprapaten fokuserat senaste tiden (utöver fötterna) och det tillsammans med att jag försöker göra en del nackövningar (i princip röra på nacken på massa olika sätt) har gjort att bröstryggen börjar lossna lite, och det pirrar faktiskt oftare men annorlunda. Väljer att tolka det som att det är på väg åt rätt håll.
  • Nässelfebern som beror på saker jag äter tror jag att jag har kontroll på. Har lite på knogarna och misstänker att jag ätit för mycket lakrits, eller hjortonsylt (går ju inte att äta våfflor utan det!). Däremot är köldurtikarian lite mer störande. Har lite svårt att hålla i kalla saker och det kräver vantar på hundrundor, och när jag skär grönsaker från kylen blir det rött och kliar, så jag behöver komma ihåg att ta fram dem tidigare. Likaså undviker jag gärna att skära fisk, kyckling eller kött för det blir kallt att hålla i.
  • Hälarna har tillkommit senaste året och har varit mitt största problem sista tiden. Blir lite fånge i min egen kropp när jag inte kan röra på mig som jag vill. Nu har jag tagit tjuren vid hornen och John får ta de flesta Rafferundorna och jag får vila. Kör med en tennisboll under foten för att lossa eventuella spänningar. Verkar blir lite bättre!
  • Liktorn har jag fått under vänster fot. Minns inte riktigt när men ett bra tag sen. Tänkt att det varit en vårta (tills jag googlade lite) och jag hade en vårta på tummen som jag blev av med i höstas (och kanske är på väg att smyga tillbaka?). Försökte behandla liktornen i vintras med ett plåster och den försvann nästan. Nu känner jag den igen och ska ge mig på den igen.
  • Synen börjar bli sådär när det gäller att läsa på nära håll. Har nu tre par läsglasögon (styrka 1.0) utspridda i hemmet för att underlätta läsning
  • Vagel i ögat hade jag under en lång period. Under ögonlocket på mitt högra. Den känner jag kommer tillbaka lite ibland. Märker oxå att ögonen är känsligare för vind.

Har i princip lagt ner träningen i boxen just nu och fokuserar på mina 10 minuter om dagen. Kör vidare med sötsaker och godis när jag vill för jag kan inte ta flera fajter samtidigt.



Björn, Monika: Stark genom klimakteriet

| 2019-02-10 kl 18:43 (2019-02-10, 18:43 GMT +2) | 0

Köpte boken när vi var på seminariet. Det som togs upp på seminariet dyker såklart upp i boken oxå. Gillar att kunna läsa det, och gå tillbaka till det.

Jag kan dock känna att boken försöker tala om för mig att jag minsann ska vara nöjd med mig själv, inte tänka på vikt, utseende etc. En del text handlar om det. Känner verkligen inte igen mig i det, så det känns lite krystat. Men tror att det är rätt riktat mot den stora massan.

Den är indelad i sex kapitel; Det här händer i klimakteriet, Vad kan jag göra för att må så bra som möjligt?, Träna dig gladare, starkare och friskare, Rörlighetsträning – smidigare, vigare och snyggare, Stark genom klimakteriet – psykiskt och mentalt.

Gillar de flesta kapitlen, det om träning gav inte så mycket nytt men det är inte fel att höra bra saker flera gånger.

Helt klart en bok hälften av befolkningen har mycket nytta av (och den andra halvan har nytta av delar av den, för att förstå den andra halvan). Så, ja, klimakterieambassadör blir det helt klart framöver.



Klimakterieambassadör

| 2019-02-01 kl 07:02 (2019-02-01, 7:02 GMT +2) | 0

I onsdags kväll stack jag och Sanna på en föreläsning i Bonnierhuset. Monika Björn som just skrivet en bok ” Stark genom klimakteriet”. Helt uppenbarligen ett område som är tämligen bortglömt i forskning, information etc – även i många yrkesgrupper som borde vara medvetna om det (då de träffar kvinnor som troligen är påverkade).

Otroligt engagerad och intressant att lyssna på.

Många saker jag tar med mig därifrån, men kanske främst insikten om att flera saker jag känt de senaste åren hänger ihop med detta.

  • Vaglar i ögonen
  • Känsligare ögon
  • Torrare i munnen/halsen
  • Astrött efter åtta timmars sömn
  • Lägre motivation/lust att göra saker
  • Frusenhet (inget det tog upp idag men jag har googlat tidigare och vissa kan tydligen få detta istället för värmekänningar)
  • Hjärndimma

Ganska skönt ändå, att förstå, att inse. Jag har tänkt utmattning men tycker inte att det matchat riktigt.

Så, jag tar med mig ordet klimakterieambassadör (inledde igår med att berätta för naprapaten, där jag redan sagt att jag haft svårt med motivation till träning etc, kanske får det upp hans ögon lite) och att jag ska äga min ålder!