Slumpad post: Pärla
Translate! | Prenumerera! | Kontrollpanel | Logga in 
 

Vila

| 2021-04-03 kl 11:15 (2021-04-03, 11:15 GMT +2) | 1

Så otroligt skönt med fyra dagars ledighet. De fyra dagar som är påsklov sen har jag tagit ledigt två men jobbar fyra halvdagar för att hinna göra annat som tex att vila.

Det senaste året har varit intensivt på många sätt.

Teamet jag tog över för snart 16 månader sen har växt från fyra till nio personer (och förhoppningsvis en till på väg in). Vi har utökat ansvarsområdet rätt rejält och det händer alltid mycket. Det har varit en puttrande konflikt med det teamet vi delades ifrån kring ansvar och arbetssätt. Tar en del energi.

Sen är det många möten – en del just för att vi är på distans och inte kan fika på riktigt.

Får andra typer av pauser i hemmet. Jag och John har jobbat hemifrån båda i ett år. Joel har haft viss distansundervisning och Simon kör hemifrån och vi får försöka stötta så mycket det går.

Min kropp surar ur titt som tätt på olika sätt och det är aningens frustrerande.

Så de här påskdagarna har jag inte planerat något egentligen. Vi borde fixa på sommardäcken, och vi har börjat byta ut julgardinerna. Men egentligen inga direkta måsten för jag behöver vila. Bara vara.

Har passat på att börja dagen med stubbsittning och frukost vid ån, både igår och idag. Sen strosat runt i naturen med Raffe.

Igår sov jag både i soffan en sväng och senare i sängen när jag la mig för att läsa.



Yllner, Nadja: Hon kallades hemmasittare

| 2021-03-28 kl 11:12 (2021-03-28, 11:12 GMT +2) | 0

…om skolan, tårarna och kampen i hallen.

En bok som behöver läsas av alla som jobbar i eller nära skolan.

Uppskattar att Nadja både har grävt (uppdrag granskning har satt sina spår såklart) och delar med sig väldigt frikostigt av sina egna erfarenheter. Det blir en väldigt bra mix. Bra att förstå hur det var för dem, den resa de genomförde, men oxå hur det ser ut på det större planet. Hur lite vi faktiskt vet om hur många ”hemmasittare” vi har i Sverige. Nästan så att jag sitter och gapar när jag läser.

De senaste månaderna har öppnat mina ögon för ett, för mig, tidigare vitt papper. Det börjar sakta fyllas på med överraskande insikter. Tar tid att smälta. Önskar på ett sätt att jag hade boken som fysisk så jag kunde vika hundöron. Nu har jag fotat av en del sidor där jag tänker att jag ska grotta ner mig mer.

Enligt O (som jag följt i många år) skriver väldigt bra om den här boken och även hon drar paralleller till egen erfarenhet.

Hitta ditt exemplar.



Sjöblom, Sara: Myrstig

| 2021-03-24 kl 21:39 (2021-03-24, 21:39 GMT +2) | 0

Rakt in.

Har läst den två kvällar i rad nu. 1-7 rader per sida. Korta meningar, ibland bara ord.

Sjukt imponerad av att någon har kunna fånga förloppet så oerhört träffsäkert.

Fånga så mycket känslor i så få ord.

Kommer läsa den fler gånger. Och rekommendera den till alla som vill veta mer om ”hemmasittare”.



Dahle, Gro & Dahle Nyhus, Kaia: Grävlingdagar

| 2021-03-17 kl 19:59 (2021-03-17, 19:59 GMT +2) | 0

Fick tips om boken och beställde direkt. Läst igår och gillar verkligen.

Älskar hur färgerna används i boken. Hur det växlar mellan glada fina lugna färger och mörka hemska färger. Lite som det kan kännas när man har det lite kämpigt i livet.

Visar oerhört tydligt hur dåliga vi vuxna är på att tolka känslan i barnet. Fick bekräftat att jag förut var lite som mamman i boken men inte längre. Känns bra att det går att lära sig.

Det enda vi har att säga är att det verkar gå så lätt att komma tillbaka. Det känns inte riktigt som att det är så i verkligheten.

Texten är speciell, men fin, och läsvärd.

Tidigare var allt så enkelt.
Dagarna var ljusa och lätta.
Men plötsligt vill inte Pim gå i skolan.
Det blir svårare för varje dag som går.
Pim blir så fruktansvärt trött
och får ont i magen och huvudet
och vill gärna gömma sig helt och hållet,
gräva sig ner, bli en grävling.

Men skolan förstår sig inte på grävlingar.
Då är det inte så lätt att vara Pim,
för alla barn måste ju gå i skolan.
Eller måste de inte det?

Tror alla skulle ha nytta av läsa den här boken. Att förstå känslan som finns för vissa.