Slumpad post: För gammal?
Translate! | Prenumerera! | Kontrollpanel | Logga in 
 

Ett gäng timmar i Umeå

| 2020-10-21 kl 21:00 (2020-10-21, 21:00 GMT +1) |

Min helg tog inte slut när retreatet slutade utan jag fick lifta med en av deltagarna till Umeå där jag bestämt träff med min vän Emma (från året i Skinnskatteberg). Vi tog en promenad, fika, babblade och åt middag. Fick träffa hennes sambo och vi babblade massor alla tre. Avrundade med en stor härlig kopp te.

Strax före nio-tiden följde hon mig till tågstationen där nattåget snart rullade in och jag klev på. Inte lika coronasäkrat då alla 6 bäddar i kupén var bokade. Jag hade dock en längst upp och kröp rätt snart upp och la mig. Insåg att jag ju gärna kunde skippat den där koppen te… så jag fick snällt kliva upp mitt i natten och gå på toa.

Helt utvilad var jag inte när jag kom hem vill jag lova, men väldigt nöjd med hela helgen!



Att hälsa på

| 2020-06-13 kl 20:07 (2020-06-13, 20:07 GMT +1) |

Hade ju tur och kunna bo hos Jenny nu när jag var i Ed en sväng. Vi höll avstånd. Pratade. Fikade ute, och på varsin sida av bordet inne. Vi satt i samma bänkrad i kyrkan men med avstånd. Och det var inte ens varannan rad i kyrkan utan mer utspritt. Alla visste.

Efter grillen deltog jag i ett jobbmöte från bilen, och sen pratade jag lite med hennes barn som nu skulle röja lägenheten. Tog med ett gäng grejer i bilen.

När jag bestämde att jag skulle ta bilen kollade jag upp med några andra om vi skulle synka men de skulle inte tid. Kollade även med Sara om hon råkade behöva åka med. Nope. Dock var hon i Åmål så igår när jag lämnat Ed ringde jag och vi synkade picknick vid Vänern. Nära där jag bodde för snart 30 år sen (vi insåg att vi snart har känt varandra i 30 år). Även vi höll avstånd, och var ute. Två timmar sprang snabbt iväg.

Tänk att vi kan anpassa oss, lösa de utmaningar vi står inför och ända kunna ses. Känns väldigt konstigt men snart normalt?



Möja-besök

| 2018-06-27 kl 10:47 (2018-06-27, 10:47 GMT +1) |

I måndags morse var det dags för mig, Simon och Raffe att dra till Möja. Vi har varit där förut (2015, 2016) men förra året blev det aldrig av. Eftersom John jobbar och Joel går på parkour-läger den här veckan fick givetvis Raffe följa med – han behöver ju dessutom sån här socialiseringsträning.

Bil till Sollenkroka och sen båt till Ramsmora där de mötte upp. Gick över förväntan. Vi hade packat i min stora ryggsäck så att det skulle vara få saker att hantera.

Väl framme vid stigen till stugan så valde jag att släppa Raffe lös för att se hur det gick. Gick hur bra som helst och sen kopplade jag honom inte förrän vi igår tisdag lämnade stugan.

De hade fått en studsmatta sen senast så där spenderades nog mesta tiden, förutom när de lekte vid vattnet i gummibåtar. Jag hängde mest lite här och var och hade span på Raffe, och barnen plus att jag diskade. Barnen och Arons mamma drog till glassbutik på flakmoppe igår och då stannade jag och Raffe kvar. Vi hann även leka kurragömma i skogen med Raffe (som har viss förbättringspotential i sitt sökande).

Sköna två dagar och det var kul att se hur Raffe växer mentalt med allt han får vara med om. Igår eftermiddag var det återigen dags för promenad till båten och samma väg hem. Raffe, och vi andra var rätt slutkörda och tyckte det var skönt att komma hem. Borta bra men hemma bäst!



En sväng till Möja

| 2015-08-03 kl 21:53 (2015-08-03, 21:53 GMT +1) |

Eftersom Simon hade en plan att åka till Möja fixade vi till ett besök där (eller vi och vi, det var Havannas föräldrar som bjöd in oss). Vilket äventyr!

Efter lunch igår drog vi till Sollenkroka där vi hoppade på en båt som tog oss till Berg på Möja där vi hämtades upp av Havanna och hennes pappa med en flakmoppe. Barnen älskade!

Sen lekte de typ resten av dagen på deras fantastiska ställe (skog, klippor, hav, kaniner, höns etc). Vi åt och pratade och umgicks. Vid 11 slocknade barnen och jag var rätt färdig så jag slösurfade lite och somnade sen. Skulle ju upp tidigt. Sov dock sådär, Joel oxå, så jag sköt upp det till att gå upp 7. Knallblå himmel och strålande solsken. Barnen sov till efter 8 och sen åt vi alla frukost och de lekte och lekte. Vid 11 var lunch och fika packat och nio stycken klämde vi ner oss i en båt och drog till en ö med härliga klippor där vi spenderade några timmar.

Väl tillbaka packade vi ihop oss och drog till Långvik för en glass innan jag och barnen hoppade på båten som den här gången tog 2 timmar (knappt 1 åt andra hållet). Jösses vad trötta vi var! Väl i Sollenkroka hade jag slumrat en stund och vi hade fikat en hel del, så bilturen hem gick fint.

Äventyr