Häromdagen recenserade Pappas appar Factory Balls och jag köpte till barnen. Testade lite snabbt och gillade.

Igår började båda barnen spela och jag kände mig utanför. Kollade om det fanns för Android och köpte den direkt. Sen satt vi alla tre och spelade och hjälptes åt när John var ute och sprang. Joel greppade snabbt hur man skulle göra och vissa saker var han bättre på än mig. Sen kom Havanna och då slutade de spela.

Själv fortsatte jag lite då och då under dagen och lyckades till slut fixa alla 45 banorna. Nu vill jag ha fler banor eller såna här spel!

Knappt hinner jag säga att jag lagt ner spel förrän jag testar ett nytt.

Quizkampen är ett enkelt frågespel. Gillar att man snabbt blir klar för då kan man lätt hålla igång spelet.

Får väl se hur långvarig jag blir. Två motståndare just nu bara.

Under semestern la jag ner alla spel (Draw something, Songpop och Wordfeud). Saknade dem inte direkt så när jag kom hem beslutade jag mig för att hålla mig undan.

Det har lyckats ganska så bra, förutom att jag spelar med en person på Wordfeud. Jag och John har snackat om att dra igång Draw something igen men inte kommit så långt.

Ganska skönt, för det är lätt att fastna då det är kul.

Jag använder ofta en väder app från yr.no för att kolla vädret på lite olika platser.

Igår kväll råkade jag vända telefonen när jag kollade och vips dök ett helt annat gränssnitt upp. Mycket spännande!

Måste nog prova att vända på appar lite oftare.

Efter att ha hoppat på Twitter var inte steget till Instagram så långt. Egentligen var det John som hoppade på först och jag vill ju inte känna mig utanför 🙂

Samma känsla infaller dock. Hur gör man för att göra rätt? Vad finns det för vett & etikett? Detta utöver de faktiska användarproblemen man har när man lär sig nya funktioner och ikoner.

Till skillnad från twitter som man når både via dator och telefonapp så verkar instagram endast gå att nå via telefonapp?

När man hittat det viktigaste gäller det att fundera på hur man själv ska använda sig av verktyget.

Instagram tror jag blir ett komplement, men inte så mycket dokumentationsverktyg som bloggen utan ett sätt att sprida roliga eller fina bilder jag tar. Skulle önska att jag får lite fotofokus igen.

Efter att ha “vägrat” twitter länge så har jag lite smått byggt upp en del nyfikenhet kring det. Så för ett tag sen skapade jag ett konto, sen skapade jag ett för trainalong oxå.

Det är spännande att upptäcka ett nytt verktyg och ny företeelse. Att börja förstå hur det funkar och hur man ska eller kan använda det.

Samtidigt är det ganska frustrerande när man faktiskt inte förstår alls hur det hänger ihop. Särskilt de gånger man tror att man äntligen hajar och så visar det sig att ens teori faller platt.

Vad är egentligen @ och #, hur används dem och varför. Finns en hel del att lära känner jag.

Jag har läst min första e-bok! På mobilen med Aldiko. Har varit enormt skeptisk. Enormt.

Är numera frälst. Det var ju hur smidigt som helst att alltid ha boken med sig. Jag köpte faktiskt boken via amazon först, på engelska, men har slarvat bort den så när jag ändå beställde från adlibris och fick denna för 89 kr så slog jag till.

Det var inte helt självklart hur man skulle ladda ner till mobilen men skam den it-nörd som ger sig. Till slut kunde jag sjunka ner i sängen och läsa den. Den hängde sen med mig och jag kunde läsa på t-banan, på toa, när jag väntade i kö, när jag satt med barnen och de lekte. Grymt smidigt!

Google reader blev lidande, precis som fejan och andra saker jag har telefonen till. Boken prioriterades dels eftersom den var spännande men oxå för att den var så tillgänglig. Behövde bara kicka igång Aldiko så var jag på rätt sida.

Inte har jag någon bok att förvara heller, nu när den är läst. Skönt. Skönlitteratur bläddrar man ju sällan i när man läst boken.

Enda nackdelen var att batteriet tog slut lite snabbare. Nu blir det fler böcker. Har redan några som jag ska lägga in tror jag. Kanske blir det fokus på såna böcker på solresan senare höst!

Jag använder min telefon som väckarklocka. Med åren har det växt fram en ganska specifik lista med krav på funktion och jag hade en app tidigare som uppfyllde alla, men det var några småsaker som störde mig – bl a att widgeten som visar nästa larm (ett av mina krav) tog upp en hel rad på hemskärmen. Efter lite letande efter en ny app hittade jag AlarmDroid som visade sig uppfylla hela kravlistan:

1. Stöd för återkommande larm
2. Inställningsbar ljud och volym per larm som inte påverkas av telefonens volym
3. Widget som visar nästa larm
4. Stegrande larm (börjar ljudlöst och ökar ljudet till max under 30 sek)
5. Lätt att stänga av larmet
6. Att kunna “hoppa över” en förekomst av ett larm.

AlarmDroid hade till och med så man kunde ställa in tiden som alarmet skulle stegras (punkt 4) och det gick att stänga av med telefonens on/off knapp.

Att använda telefonen gör att jag slipper ställa om larmet eftersom jag går upp olika tider varje dag. Jag har den också till att påminna mig vid hämtning och lämning på dagis. Rekommenderas definitivt.

Vår digitalbox är en Dreambox. Den är egentligen en liten dator, med Linux som är ansluten till nätverket hemma. Jag hittade Controloid, en app till telefonen som fungerar som fjärrkontroll till Dreamboxen, men inte med IR som en vanlig fjärrkontroll, utan via nätverket. I teorin skulle jag kunna styra den varifrån som helst, bara jag kommer åt internet.

I appen ser jag vilken kanal som är vald och pågående/nästa program på varje kanal. Det går också att pausa, ställa in timers (inspelning) och allt annat man kan göra med en fjärrkontroll. Vissa saker är interaktiva, så de lämpar sig mindre bra om man inte är på plats, men hittills har jag haft användning för appen för att t ex stänga av ljudet eller byta kanal från köket när barnen ska komma och äta… Vad gör man inte för att få använda sig av lite onödigt avancerad teknik för att slippa ganska enkla sysslor? 🙂

För halvannat år sen köpte jag en Android-telefon, HTC Desire. Den har varit fantastiskt bra och används flitigt. Jag är alltid uppkopplad, tar bilder, chattar, surfar, har den som väckarklocka och spelar ett och annat spel ibland.

Det finns dock en stor nackdel med just HTC Desire och det är det mycket begränsade minnesutrymmet på telefonen. Detta behövs för att kunna installera appar och när minnet är slut är det stopp. Hittar jag någon app jag vill installera, måste jag ta bort något annat. Jag tycker också telefonen har blivit slöare på senare tid och misstänker att det ligger en massa bös i telefonen som skräpar och inte används.

Efter en tids funderande bestämde jag mig dagen före julafton att fabriksåterställa telefonen. Detta för att få bort allt skräp och börja om från nytt igen. Innan återställningen installerade jag backupprogrammet Mybackup Pro (22 kr) som backar upp det mesta i telefonen. Såhär gjorde jag.

1. Backup till SD-kortet med Mybackup Pro på appar och data.
2. Stängde av telefonen.
3. Höll in “Volym ner” knappen samtidigt som jag tryckte på startknappen.
4. Nu får man upp en systemmeny där jag valde “Clear storage”.
5. Efter verifiering fabriksåterställs telefonen och startar om.

Efter omstarten var telefonen helt okonfigurerad, dock med senast installerade Androidversionen kvar. Själva konfigurationen var sen väldigt enkel, det var WiFi-nyckel, Google- och Facebook-konto och några inställningar. Mycket av datat som telefonböcker etc finns på Google och bilder etc låg kvar på SD-kortet. Jag kunde också välja appar att installera från backupen, och alla mina inköp var kopplade till kontot så köpta appar var bara att installera.

Telefonen känns definitivt rappare nu och än så länge finns det ledigt utrymme för nya appar.