Translate! | Prenumerera! | Kontrollpanel | Logga in 
 

Visar sidor i kategorin Hund.

Raffes och våra utmaningar

| 2020-03-23 kl 08:11 (2020-03-23, 8:11 GMT +2) | 0

Ska inte sticka under stol med att jag trodde jag skulle vara en bättre hundägare. Få pli på hunden att gå i koppel, inte skälla etc.

Men det var jag inte.

Så vi har lite utmaningar med Raffe.

  • Hundmöten. Alltså jösses vad dåliga vi varit på detta. Minns några gånger när han var valp och vi försökte säga nej till att hälsa men de vi mötte inte riktigt lyssnade och jag tror att såna gånger har satt sina spår. En förväntan. Det har gått lite upp och ner, och efter hältan i höstas gick det upp…
  • Skälla. Maken till skällande hund får man leta efter. Största utmaningen är att han inte fattar att han ska sluta.
  • Hälsa på andra. Han är väldigt nyfiken (förväntansfull) när vi möter andra människor och andra människor tror lätt att han då vill hälsa, och vill bli klappad på huvudet (alltid detta huvudklappande). Han vill faktiskt bara nosa snabbt och sen är han nöjd. Men om personen ifråga rör sig, eller säger något, eller gör något ljud ser man hur något händer och han går upp i tokvarv. Skäller. Kryper ihop bakåt. Helt klart rädd för vad som ska hända.
  • Oro inför vad som komma skall. Vissa moment har han fått för sig är läskiga. Då sätter han sig och darrar. När han fattar att han ska duscha tex. När han ska åka bil. Och säkert fler tillfällen.
  • Sele. Att ha sele fullkomligt avskyr han. Vi har den när vi går där det är många andra för han går så mycket bättre i koppel.
  • Gå i koppel. Går som en gud på dagis. Med John rätt ok och helt horribelt med mig. Så ja, det är väl bara att räkna ut… Tror flexikopplet förstör för oss, men det var enda sättet att få ut honom som valp (vi var för fega för att ha honom lös när han var valp – tyvärr). Så att orka träna med kort koppel vore något…
  • Inkallning. Vi har inte 100% koll på honom vid inkallning. Oftast kommer han, men i några få fall när han tappat fokus så är det kört. Vi försöker minimera såna lägen såklart.

Otroligt nog känns detta som överkomliga saker. Hade jag hört det före vi skaffade hund hade jag tvekat hårt. Fast nu är det ju Raffe. Underbara älskade Raffe. Som blir så sjukt glad av att leka. Som myser med oss. Som ligger och snarkar gulligt i sängen bredvid mig (ja, numera sover han i vår säng). Platsade således inte riktigt in på listan över surdagar.



Den årliga sprutan

| 2020-03-18 kl 21:05 (2020-03-18, 21:05 GMT +2) | 0

Förra året på sin födelsedag tog Raffe den årliga sprutan. I år kom det påminnelse på födelsedagen – om att boka. La det på min todo.

Igår fick jag äntligen tummen ur. Skulle även fråga om Bravecto (mot fästingar) och kastrering.

Ringde Bagarmossen. Kastrering vågade de inte boka nu men sprutan skulle vara lugnt och jag fick en lunchtid på måndag.

Idag ringde de och avbokade. De kommer fokusera på att vara ett akutsjukhus och rekommenderade att jag kontaktade någon mindre klinik.

La en fråga på fejan i en lokal grupp. Fick tips om två ställen och ringde det ena Tyresö Djurklinik. De hade en tid ikväll! Underbart att slippa planera jobbdagen utifrån såna här saker så jag tog den direkt.

Efter middagen drog jag och John dit och tog en promenad i kvarteret bredvid. Skönt! Sen gick själva besöket snabbt och de kommer kunna göra kastreringen där oxå.

Mycket skönt att ha det gjort!



Flatenrunda

| 2020-03-09 kl 21:30 (2020-03-09, 21:30 GMT +2) | 0

Igår var det återigen dags för den månatliga rundan runt Flaten. 13 stycken hade tackat ja på evenemanget på fejan och vi blev runt 15 hundar. Superkul!

Först efteråt fattade jag att minst två som Raffe följer på instagram var med. Roligt att se i flödet att de varit på samma promenad och vi inte fattat det.

Dum som jag är så gav jag Raffe lite mat (istället för godis) och efter det så kunde han inte släppa fram någon till mig utan morrade och blev rätt skyddande mot sin mat. Håhåjaja.

Härligt att se alla vovvarna som både är lika och olika. Dessutom var Åsa med, Joels logoped! Den lilla världen,.



Raffe 2 år

| 2020-02-14 kl 21:34 (2020-02-14, 21:34 GMT +2) | 0

Galet att Raffe är två år idag. Kvällsleken blev bättre än när han fyllde 1 år. Vi körde morgonlek med honom och Simon med magont var med. Lunchen körde jag själv och kvällen var Joel med. Vi inledde dock med att plocka upp presenterna ur en låda och vissa var roligare än andra. Däremellan sniffade han lite köttbullar, och sov bredvid mig i soffan när jag jobbade.

Gjorde en sammanställning vid 1 år och här kommer en kort.

Sömnen är fortfarande hans starka sida. Dagisdagarna är han helt slut, men älskar ändå att gå på kvällsrunda (och leka) så då piggnar han till. Han sover numera i vår säng och senaste nätterna faktiskt inte i sin hundbädd utan mellan oss.

Mat är tämligen enkelt nu då vi har fortsatt på allergikosten och han gillar den. Aldrig matskål utan vi kastar den till honom eller så har vi den som godis på promenader.

Promenader är härligt och vi har fått våra favoriter. Rätt ofta går vi först till gräsmattan och leker. Är det ljust går sen till ängen och leker med boll i det höga gräset. Hundmöten är fortfarande rätt pestiga men kanske lite bättre.

Bus, lek och gos är fantastiskt! Det tror jag alla kan skriva under på i familjen. Vi gömmer ofta delar av en köttbulle på ställen i huset så får han sniffa runt och leta.

Klor, tassar och pälsvård finns det fortfarande rum för förbättring. Klor fixar dagis, tassarna funkar bra just nu och pälsen ullkammar jag i princip en gång per vecka.

Dagis funkar väldigt bra just nu. Älskar att se bilder och filmer från deras rundor.

Skällande och vakteri har inte minskat.



Flatenrunda

| 2020-01-18 kl 16:38 (2020-01-18, 16:38 GMT +2) | 0

Förra söndagen var det dags för årets första runda runt Flaten. Helena hade spridit eventet i en ny grupp och det gav minsann reslutat. 14 hundar dök upp!

Otroligt härligt att se alla dvärgschnauzrar springa runt. Sällan varit så bra stämning bland alla hundar.



Skidor, högläsning och kalhygge

| 2020-01-04 kl 22:05 (2020-01-04, 22:05 GMT +2) | 0

Idag drog vi till Kungsberget efter frukost. Blåste svinkallt och mycket och någon var ju tvungen att hänga med Raffe så jag hade på förhand sagt att jag inte åker. Simon insåg att han inte heller ville så John och Joel drog upp i liftarna själva. Jag och Simon valde att stanna kvar i bilen då vi endast köpte 3-timmarskort. Hade tagit med högläsningsboken så jag satt och läste en bra stund för oss båda (Raffe snarkade mellan oss). Simon spelade en del och jag iakttog andra familjer som gjorde sig redo för backarna. Alltid intressant och ger perspektiv.

Jag fixade fika och efter drygt två timmar var J & J klara med backarna som inte var i toppskick men de var ändå nöjda med att ha åkt.

Hem för lunch och sen drog vi ut på ett kalhygge i närheten. Visade sig ha massa små isar i olika tjocklekar. Barnen hade valt sina tunna skor för att lättare kunna torka dem och det visade sig klokt. De hade hur kul som helst och Raffe hängde efter dem och skällde och gnagde på is. Månen vakade över oss.

Förutom att det var kallt var det underhållande.

Vi handlade på kvällen och efter middag och Rafferunda så har vi spelat spel och surfat lite på hemnet. Joel önskar att vi köper hyfsad tomt så han kan bygga hus på den. Låter som en bra plan tycker jag!



Solnedgång

| 2020-01-03 kl 21:50 (2020-01-03, 21:50 GMT +2) | 0

Efter den blöta rundan käkade vi lunch och hade sen tänkt dra på någon skogsrunda. Energin var dock låg och jag somnade i soffan istället. Kan ha dregglat lite. Raffe sov bredvid, och barnen youtubade typ.

Sen tog vi oss i kragen, tog bilen någon km tills vi hittade en plats att ställa den och så gick vi in på en skogsstig. Jag hade spanat på lite kartor och gissade att det var en sjö en liten bit in. Det var det. Nu vet vi att vårt framtida boende ska ligga vid en sjö.

Det var inte enbart glada miner och en hel del skällande hund, men bilderna blev bra!

Tänk att isar lockar så mycket? Både barn och hund vill ut och testa. Gäller att ha lite koll. Den här gången kom vi faktiskt hem något torrare och tur var väl det för vi har bara två par skor per person typ.



Bada lite?

| 2020-01-03 kl 21:45 (2020-01-03, 21:45 GMT +2) | 0

Vi hade från början tänkt ta oss till Kungsberget så att halva familjen skulle åka skidor. Igår kväll ganska sent insåg vi att vi inte orkade. Ingen var supersugen, och alla trötta. Plus att det skulle bli 6 grader och blåsigt.

Så vi hängde i stugan. Började med att leka lite med Raffe i trädgården på morgonen, sen efter frukost så ville barnen gå till några isar de såg på kvällsrundan igår. Jag och John kom med Raffe ett tag senare och då var de typ lite blöta redan. Men vi hörde på långt håll hur roligt de hade. Vi knallade lite extra med Raffe och på väg tillbaka så passerade vi barnen igen. Raffe vill så sjukt gärna hänga med dem samtidigt som jag tror att han vill hindra dem från faror så han tokskäller när de håller på som mest. Håhå jaja.

Så började de bli rejält blöta om fötterna och så skulle Joel hoppa över diket. Landar i lite lutande mossa och ramlar på ändan – rakt i diket. Givetvis låg telefonen i min ficka så jag missade guldläget…

Nåja, vi har sen försökt få skorna hyfsat torra och nu på kvällen börjar det väl likna något.



En röd boll

| 2020-01-01 kl 13:01 (2020-01-01, 13:01 GMT +2) | 0

Vi hade en stor boll (typ fotboll) som Raffe har älskat. Och bitit i. Så i somras gav den upp till slut och vi glömde bort den. Till jul nu kom vi på att vi kunde ta en annan till honom. Snacka om att den har varit uppskattad!

Den kommer oftast med när barnen är med på gräsmattan och leker. Oklart om det är bollen eller det att barnen är med, eller en kombo som gör att han är översig lycklig. Oftast har vi fler leksaker och varierar vilket gör att han inte alltid vet vilken han ska fokusera på.

Stora röda bollen nickar han gärna och man hör hur han smäller igen käften före.



Den där klon

| 2019-12-27 kl 09:22 (2019-12-27, 9:22 GMT +2) | 0

Det är härligt hur mycket vi uppskattar att kunna leka med Raffe. Efter en dryg månads hälta i höstas höll vi på att gå under av tristess – både vi och Raffe tror jag vilket gör att vi uppskattar leken mer nu.

Tån/klon som hade infektionen märks fortfarande då den sticker ut lite mer än de andra. Troligen för att han inte kan spänna den. Märks tydligt när han ska duscha då hela han blir stel som en pinne – allt utom just den tån.

Han verkar dock inte bekommas det minsta av det vilket känns väldigt skönt. För vår del spelar det ju ingen roll. Han verkar kunna leka precis så som han vill och då är vi nöjda.