Slumpad post: Badrum dag 33
Translate! | Prenumerera! | Kontrollpanel | Logga in 
 

Reflektera över veckan #6

| 2020-09-27 kl 21:29 (2020-09-27, 21:29 GMT +2) | 0

En sämre vecka. Kroppen har varit sådär. Höften hittar inte riktigt sin balans vilket ger mer ont i hälar/fötter.

  • Träning. Några mindre övningar varje dag. Skulle även simmat men Simon blev sjuk (kräktes i måndags).
  • Pyssel. Börjar halka efter lite i vävkursen känner jag. Eller lite? Jag har inte gjort något alls den här veckan så kanske att jag hinner väva klart bandet imorgon kväll – och testa lite olika saker som vi ska testa. Kanske…
  • Fackbok har jag läst ut Feminism pågår och hade egentligen planerat för en annan bok (Impact mapping) men har inte haft läsro alls i veckan.
  • Skojighet var bad men det sket sig. Vi har sovit i vardagsrummet och börjat kolla på Mandalorian!

Nu får vi se hur kommande vecka blir.



Lövlek

| 2020-09-27 kl 21:09 (2020-09-27, 21:09 GMT +2) | 0

John drog på inlinestur efter lunchen. Solen sken och det var som sommar. Jag frågade vilka barn som skulle med på Rafferunda och fick jakande svar från båda (kan ha att göra med att jag fick ett ”mindre” utbrott kring skärmbeteende på morgonen).

Vi lekte kort på gräsmattan och sen kom Raffe ihåg löven och rusade dit. Sen spenderade vi en halvtimme där. Alla lika nöjda och glada!



Kapad igen

| 2020-09-26 kl 18:42 (2020-09-26, 18:42 GMT +2) | 0

Idag var det dags för en ny kapning av tujan. Det är fyra år sen vi gjorde det senast.

Den har växt på bra. Någonstans långt inne finns det en ljusslinga som vi har på under mörka halvåret och vi ser lamporna lite svagt.



Lindell, Elin & Buregren, Sassa: Feminism pågår

| 2020-09-26 kl 13:47 (2020-09-26, 13:47 GMT +2) | 0

Viktig bok.

Jag önskar av hela mitt hjärta att alla skolor tar upp det här ämnet. Att det är för allas skull. Att vi är lååångt ifrån klara.

Boken är spretig. Det är bilder, text och inforutor om vartannat – underbart! Det är bara att dyka in någonstans och läsa lite. Alltid är det något som fastnar.

Gillar skarpt de barn som skrivit vissa av texterna – ur sitt perspektiv, sina upplevelser. Vilka fantastiska människor det finns! Det finns hopp.

Hitta ett exemplar (verkar svår att få tag i?)



Lite krasslig

| 2020-09-26 kl 13:31 (2020-09-26, 13:31 GMT +2) | 0

Kom hem sent (runt 11 tror jag) efter kickoffen och Raffe var den ende som kom ner och välkomnade mig hem. I vanliga fall brukar han somna i någon av barnens sängar och lite senare komma in till oss. Ibland somnar han direkt hos oss. Nu fick han ingen ro verkade det som och jag hörde hur han sprang ner – och det brukar tyda på att han har ont i magen (diarré typ). John tog tag i en nattrunda och han fick tömma lite. Sen fortsatte det lite samma.

Jag sov sådär när Raffe inte kom till ro och var helt färdig på morgonen (kostar lite med sociala aktiviteter dessutom) och hade lite extra ont i fötterna efter att ha stått i ett kök 2-3 timmar. John tog en kort morgonrunda. Raffe ville inte äta – inte ens gott godis. Sen hade han oerhört svårt att komma till ro under dagen. Han la sig en kort stund och reste sig efter en stund och sprang upp eller ner, och jag hittade honom på väldigt ovanliga ställen (under Simons säng, i sin bur etc). Lunchrundan var han ändå rätt pigg på, och likaså när jag och John tog kvällsrundan med honom även om han inleddde med att kräkas.

Man ser dock på hela hans individ att det är något. Kroppshållningen, blicken, rörelsemönstret.

Jag och barnen valde att sova nere (de för att de gillar det och jag för att kunna släppa ut Raffe enklare). Svintrött var jag efter torsdagen + natten och sen en ganska intensiv jobbdag så jag somnade till före barnen. Vaknade dock strax igen av Raffe som ville ut på baksidan. Släppte ut honom och han sprang runt oroligt. Gick och klädde på mig för jag misstänkte att han skulle vilja ut på runda. Mycket riktigt. Så runt 23 gick vi ut en sväng. Han kissade dock bara och verkade vilja dra mot lövhögen men där gick min gräns.

Väl inne fortsatte han vara orolig och flytta hit och dit och vilja ut titt som tätt (iaf 3-4 gånger under natten). Strax efter fyra verkade han komma till ro och sen dess har han sovit minus en kortare morgonrunda med John. Han verkar avslappnad igen men säkert sömn att ta igen (plus ett på den).

Oerhört skönt när det blir bättre!



Laga trerätters

| 2020-09-26 kl 13:20 (2020-09-26, 13:20 GMT +2) | 0

I torsdags efter lunch hade vi kick-off med alla teamleads på den ”domänen” mitt team tillhör just nu. Vi byter på torsdag så det var lite sista-gången-grej dessutom. Vi snackade budget och lite annat, plus gjorde en övning kring att vika pappersflygplan och skriva instruktion. Lärorikt!

Som kvällsaktivitet drog vi till Swedish taste där vi delades in i grupper som sen skulle ansvara för förrätt, huvudrätt och efterrätt. Mitt gäng blev efterrätt och jag och en person till valde blåbärsmuffins. Lite småkrångligt då allt var i vikt och på engelska, och rätt rörigt i köket med dryg 20 personer. Det blev dock svingott alltihopa och lite ovant att umgås med kollegor – inser att jag inte gjort det så mycket på det här jobbet – bara de närmast sörjande typ.

Tog sällskap med en kollega med Uber för att ta oss hem. Tog evinnerliga tider innan vi fick en då första föraren hävdade bestämt att han var framme men vi stod exakt vid adressen och ingen där. Nåja, vi kom hem iaf och jag var mätt och nöjd med hela aktiviteten.



Tidig morgonrunda

| 2020-09-24 kl 06:39 (2020-09-24, 6:39 GMT +2) | 0

Gillar de tidiga mornarna. Det är rätt mörkt när klockan ringer 5.30 ska jag erkänna, och rätt ofta ligger Raffe och snarkar men när jag viskar ”ska vi ut och gå Raffe” så skuttar han glatt upp och vi går ner.

Jag dricker lite vatten, fixar frukost åt Raffe som jag tar med och sen klär vi på oss och går ut. Nu har jag börjat komma ihåg pannlampa plus reflex/lampa till mig och Raffe så vi syns bättre.

Igår morse gick vi till Ältasjön, en favoritrunda. Älskar att spana ut över sjön just lagom vid soluppgången. Att sen komma hem strax före sju och äta frukost med barnen, kanske i tv-soffan med nyheterna på. Inte fel!

Väldigt bra start på dagen!



Bildserier

| 2020-09-23 kl 21:36 (2020-09-23, 21:36 GMT +2) | 0

Jag tar en del bilder som jag nog nämnt. Älskar att titta på bildserier med samma händelse. Här kommer en från igår då jag lockade Raffe med en paprikabit. Älskar andra bilden där han hörde något utanför och tappade fokus en stund.



Blixt, Hanna: Glasveranda med sjöutsikt

| 2020-09-22 kl 07:41 (2020-09-22, 7:41 GMT +2) | 0

Efter att ha fått lägga ner en annan bok var den här rena drömmen att få läsa. Det är sånt här jag behöver läsa när jag läser böcker. Inte saker som jag får mardrömmar av. Inte så att jag ignorerar ämnet men att läsa om det tillför inget bra i mitt liv (eller någon annans för den delen).

Här ler jag. Blir glad. Blir ännu mer sugen att i framtiden lämna storstan.

Gillar att nästan alla personer i boken kopplas ihop på ett eller annat sätt till slut. Den lilla världen. Gammal och ung, olika perspektiv och erfarenheter.

Kommunikation och relationer – att de kan göra den här världen så svår. Vi har alla våra olika resor och ingen glider fram obehindrat, alla åker på nitar och så. Vissa lite värre än andra och så även här. Fina varma människoporträtt!

Den här blir perfekt till jul då julstämningen smyger sig på i boken.

Detta verkar vara Hannas första ”vuxenbok” och det märks lite då det inte går riktigt så djupt som det skulle kunna. Boken hade lätt kunnat vara 150 sidor till och kommit ännu närmare. Kommer helt klart att läsa kommande böcker då jag gillar stilen!

Hitta din kopia!



Boisen, Frida: Berätta aldrig det här

| 2020-09-21 kl 07:24 (2020-09-21, 7:24 GMT +2) | 0

Vilken bok! Började en kväll, och kvällen efter kunde jag inte släppa den förrän den var slut (efter att ha läst på dagen oxå till och från).

Frida är en månad äldre än jag. Så mycket igenkänning i beskrivningar även om hon växer upp mestadels i Göteborg och jag i ett samhälle på landet. Engelskaboken Umbrella hade även jag.

Den här boken kommer jag bära med mig länge. Helt fantastiskt att Frida delar med sig. Otroligt viktigt att vi vågar prata mer om självmord. Om de som blir kvar, som ofta sitter där med skuldkänslor. Vad kunde jag gjort annorlunda?

Älskar hur det växlar mellan ”nutid” och olika dåtid. Tydligt när man åker tillbaka till och det bildar en väv av någon slags förståelse. Även om man inte riktigt fullt ut kan förstå.

Att kapitlen är korta och att det varierar mellan nutid och dåtid gör att den är omöjlig att lägga bort. ”Bara ett kapitel till” och så har man suttit 20 min helt plötsligt.

För mig som till stor del växte upp som endabarn med en ensamstående mamma är det en hel del tankar jag känner igen. Särskilt som vuxen. De kommer inte fram så tydligt men det blir tydligt för mig. Ansvaret att vara enda barnet. Inga syskon som kan täcka upp om man glömmer eller ibland inte orkar höra av sig.

Vissa delar av bitterheten hos Fridas mamma kan jag känna igen men på något sätt lyckades min mamma vända och inte fastna även om det fanns bittra tendenser. Liv som inte blir som man tänkt. Orättvisor.

Att läsa utan tårar tror jag är helt omöjligt. Det gör så ont. Samtidigt som det finns många leenden, mycket fint. Livet. Vi är alla människor som försöker och ibland går det bättre, ibland sämre.

Hitta ett eget exemplar.