Slumpad post: Sköta dockan
Translate! | Prenumerera! | Kontrollpanel | Logga in 
 

Ett år med Raffe

| 2019-04-15 kl 10:46 (2019-04-15, 10:46 GMT +2) | 0

Tänk, ett år sen vi hämtade hem Raffe. Den lille valpen som var avvaktande mot så mycket. Vi fick tänka om från att ha värsta planerna där han skulle testa det mesta, till att istället bara landa i vardagliga saker.

Han började med att inte alls vilja ha halsband, men kom över det och då ville han inte gå på asfalt. När det väl gick bra så stannade han då underlaget byttes till plattor och så vidare. Nu har vi övat på många olika saker och han vågar det mesta, med lite träning och övertygande.

Han drack inte ur vattenskålen på någon månad utan hittade någon plats i trädgården där han drack. Han dricker fortfarande helst i något kärl i trädgården men dricker både uppe och nere om han måste.

Han åt som en häst i början för att sen vara skeptisk kring ätandet (om det rör sig om hundmat…), vilket har fortsatt.

Vi har varit ute otroligt mycket mer än vi var tidigare (i alla fall vi vuxna) och det sammanföll med att vi fixade aktivitetsarmbanden.

Vi är gladare som familj på något sätt och alla har vant sig vid att han finns där och det blir oerhört tomt när han inte är hemma. Han är en liten individ som finns där och som gör roliga saker.

Han fick en plats på dagis till slut – något vi inte hade koll på när vi köpte honom – vi chansade på att det skulle lösa sig. Det har varit fantastiskt att veta att han har det bra när vi inte här hemma.

Han har haft några sjukvändor där det började med örat i juli och det blev en tuff vecka där det försämrades snabbt och vi försökte fixa med honom men det inte gick. Skönt när vi fick rätt medicin och det vände. Sammanföll såklart med tokvärme. Sen i mitten av hösten så var det en sväng med diarré och kanske kennelhosta fast vi inte tror det (det var dock många på hans dagis som hade det och han fick vara hemma i två veckor), gick dock över när vi hittade ett foder som han gillade och som är för känsliga hundar.

Han har åkt buss och tunnelbana (inte ofta dock), varit i Halmstad men mestadels hemma med oss.

Han skäller mer än vi önskar, och är sådär på att gå ”duktigt” i koppel.

Han fullkomligt älskar att leka på gräsmattan/ängen och framför allt när Joel och Simon är med. Vilken lycka! Att fånga löv eller snö som kastas är en riktig favorit.

Att det gått ett år, där han bott med oss, det har jag väldigt svårt att förstå. Och att han har varit sådär liten som på bilderna, det finner jag orimligt.

Att han dessutom lyckats instagramma 1392 bilder under sitt första levnadsår är mycket imponerande!



2 kommentarer to “Ett år med Raffe”

  1. Sandra skriver:

    Jag är såååå kär i Raffe 😍

Svara Sandra