Slumpad post: Bilbana
Translate! | Prenumerera! | Kontrollpanel | Logga in 
 

Blått bälte!

| 2021-04-17 kl 16:53 (2021-04-17, 16:53 GMT +2) | 0

Jag fortsätter med min stubbsittning lite nu och då. Ibland sätter jag mig på lite platser en kortare stund när Raffe leker med löv eller liknande annars har jag fått en favoritplats vid kanalen där jag äter frukost ett par gånger i veckan. Blått bälte har jag uppnått och lite mer än halvvägs till svart bälte. Lite oklart om jag kommer ihåg att bocka i alla men bryr mig inte.

En dag i veckan som gick var det minus 5 och helt fantastisk morgon!



Hemmafix

| 2021-04-17 kl 16:46 (2021-04-17, 16:46 GMT +2) | 0

Förra helgen satte John och Joel sommardäck på bilen, jag och Simon klippte ner humlen på baksidan.

Alltid skönt att bocka av dessa båda saker och väldigt smidigt när barnen är så stora att de faktiskt hjälper till på riktigt!

Strax efter detta gav sig Joel och John på trädgården. Vi får se var det slutar. Själv har jag gett upp. Dagdrömmer vidare istället (även om jag verkligen håller med om att det finns klar förbättringspotential!)



Quinn, Julia: En oundviklig längtan

| 2021-04-17 kl 15:59 (2021-04-17, 15:59 GMT +2) | 0

Fjärde boken om Bridgerton och det tog även nu typ två dagar. Vaknade på natten vid 3-tiden och då kan det ofta vara värt att läsa en stund för att sen lättare somna om. Kruxet var att jag inte riktigt ville släppa boken. Så 2,5 timme senare var det dags att gå upp.

Älskar hur man får följa samma familj men under en ganska lång period ändå. Har sen jag läste förra sett serien på Netflix och det var både bra och lite störigt för serien täcker för vissa delar även denna bok. Men roligt för jag ser personerna framför mig lite bättre.

Oerhört imponerad av drivet i dialogerna för egentligen händer det inte alltid supermycket utan det är interaktionen mellan personer som är kärnan. Suveränt!

Här avslöjas även en intressant hemlighet! Jag hade inte en susning.

Har sett att ännu en bok har släppts men jag tror jag ska tuffa på med max en i månaden. Mars blev det ingen bok utan serien istället.



Hur gammal kan man tänkas bli?

| 2021-04-17 kl 11:42 (2021-04-17, 11:42 GMT +2) | 0

Det finns många faktorer som påverkar hur gammal man blir. Vissa kan man inte styra alls – de flesta förmodligen, men en hel del kan man göra för att öka chanserna för att långt liv.

Blev tipsad om ett test på nätet där man får fylla i lite kring sig själv. Man ser på frågorna vad som räknas som saker man kan påverka, men även vissa saker som är svårare eller rentav omöjliga.

Själv har jag chans att bli 91 år gammal. Låter fint tycker jag.

Hur ser det ut för dig?



Ätit många bananer

| 2021-04-16 kl 07:22 (2021-04-16, 7:22 GMT +2) | 0

Jag har alltid haft lite känslan av att jag halkat in i och vidare i arbetslivet på olika bananskal. Har aldrig haft några mål eller visioner mer än att vara glad och ha roligt på jobbet.

Känt att saker varit en slump och att jag haft tur.

Någon jag pratade med om detta med bananskal sa

Jamen då har du nog ätit väldigt mycket bananer!

Och det där har jag funderat mycket på. Insett att, ja jag äter mycket bananer.

Bananer i det här fallet kan då vara att samla på bra kontakter, vara en bra och pålitlig person, lära sig nya saker, prata om olika saker med människor för att få fler kopplingar, att vara nyfiken, ha ögonen öppna och säkert väldigt många fler saker.

När jag tänker på det här blir framtiden spännande för man har ju ingen aning om vad det är som jag gör idag som kanske kan ge en öppning i framtiden.



Drömmar om nästa livsfas

| 2021-04-15 kl 18:04 (2021-04-15, 18:04 GMT +2) | 0

Har som märkts funderat mycket på framtida boende och nästa fas i livet. Fasen då barnen inte är riktigt lika stor del av livet.

Är inte alls missnöjd med livet nu, så det handlar inte om att jag vill fly, eller lämna det vi har utan mer att jag faktiskt vill fundera på vad jag vill ha mer av, sen. För att kunna välja rätt nu.

Jag listade ju lite praktiska saker kring framtida boende, såsom nära vatten, se horisonten, skön skog och flera byggnader och det kvarstår. Det jag mer drömmer om är vad jag skulle göra där. Hur livet skulle vara. Intressant nog så är det ingenting om jobb så jag gissar att jag kommer behöva gå i tidig pension, eller engagera mig lokalt på något sätt. Fast jobba deltid på distans skulle kunna funka.

  • Att kunna ha lite luftigare kök och att det skulle vara enklare att baka, göra saft och sylt eller såna saker. Gillar verkligen sånt. Ha plats för ett riktigt skafferi. Frysbox för att kunna frysa in bär eller bröd eller vad det må vara. Plats för att göra saker, och att bara vara.
  • Att kunna ha en stor trädgård där man kan arbeta lite mer men inte så kravfyllt. Ha hund lösgående. Ha höns eller ankor, kanske får eller getter. Älskar att vara med djur för det ger sån inre frid.
  • Inbillar mig att skärmar inte skulle vara lika närvarande (tror dock eventuellt att jag missbedömer det hela lite) utan det skulle finnas sköna alternativ som att hugga ved, eller göra något i snickarboden. Något som kan vara pågående och inte behöver plockas undan direkt. Att ha skön plats för pussel eller spel.
  • Att ha ett växthus i lite större modell så att det går att odla och pyssla med sånt. Inbillar mig att jag skulle gilla det. Var superpepp när vi flyttade hit men sen fastnade det lite pga så lite plats.
  • Att kunna träna i trädgården utan att känna grannarnas möjliga blickar.
  • Att sitta på en altan eller i ett inglasat uterum och njuta av miljön, ljuset och ljuden.
  • Att ha själsligt utrymme på ett sätt som jag inte får i radhusområde när jag hela tiden måste förhålla mig till omgivningen
  • Att ha plats för besök. Där besökarna inte behöver ta någons rum, eller vardagsrummet etc utan kanske kan ha en egen liten gäststuga och känna att de kan göra lite som de vill. Känna sig hemma.
  • Åka på loppis för att kunna hitta saker som med lite fix skulle kunna vara perfekt.
  • Göra speciallösningar på olika sätt så att huset och tomten funkade ännu bättre för just oss.
  • Att barnen ska vilja komma och hänga med oss på lov och ledigheter lång tid framöver.

Jag har insett det här senaste året (som på många sätt varit speciellt) att jag inte alls drivs av det sociala i den fysiska verkligheten (har ju familj och hund så får tillräckligt för mig) eller av att gå på event eller liknande. Inte så att jag ogillar det men det är inte så viktigt. Det gör att jag misstänker att jag skulle passa bättre på ett ställe där det inte hände så mycket. Då kan vänner komma och hälsa på hoppas jag.



Tre år med hund

| 2021-04-15 kl 15:38 (2021-04-15, 15:38 GMT +2) | 0

Kan ärligt talat inte förstå hur det har gått tre år. Tre år av utmaningar vi inte räknat med (harigheten, halthet, allergi, öronproblem) men så sjukt mycket mer kärlek och skratt än vi någonsin kunnat ana. Så värt varenda utmaning.

Att få hänga med i hans liv är verkligen en förmån. De dagar jag känner att det är jobbigt kollar jag tillbaka lite på hans instagram och börjar genast le och inse att det är värt det.

Utan honom hade senaste året varit en mycket större utmaning. Nu måste vi ta oss ut och det gör att vi får luft, ljus och motion. Helt fantastiska avbrott i hemifrånjobbandet.



88 år

| 2021-04-14 kl 07:46 (2021-04-14, 7:46 GMT +2) | 0

Idag är det mammas födelsedag och hon skulle ha blivit 88 år. Det är även första gången jag inte kan fira mammas väninna och min viktiga vuxna från ung ålder eftersom hon fick lämna oss förra året. Hon skulle ha fyllt 78 år och det känns så himla orättvist.

Fick även besked i veckan att en annan viktig vuxen fick lämna oss nu i april. Hon var idrottslärare och hennes man friidrottstränare i många år. Båda spelade en viktig roll under min uppväxt.

Mamma kände dem alla. Livet är verkligen här och nu.

När jag var liten var det ovanligt att inte ha båda föräldrarna i livet. Nu blir det vanligare och vanligare vilket är helt naturligt men det är ändå lite jobbigt när det händer.

Tänker ibland på när mamma var här sista gången, då hon fyllde 80 år. Hur mycket som har hänt sen dess, och samtidigt inte så supermycket i vissa aspekter. Ibland kör jag lite nostalgi och läser det jag skrivit om mamma.

Minnen är bra saker <3



En morgon

| 2021-04-13 kl 19:42 (2021-04-13, 19:42 GMT +2) | 0

Att jobba hemifrån har ändrat våra morgonvanor en hel del. Det har dessutom ändrats en del under året beroende på olika omständigheter. Idag såg morgonen ut så här.

  • Klockan ringde 5.30 (som den gjort på vardagar sen i slutet av januari) och då kliver vi vuxna upp och kör en kvarts yoga eller liknande.
  • John gick sen morgonvändan med Raffe och jag satte på radion i köket och drog igång ett bak av bisquits (some scones typ) vilka barnen älskar (och då äter Simon). Ingen jäsning och går numera på rutin.
  • Satte mig och åt frukost till morgonnyheterna på SVT.
  • John kom hem och åt frukost.
  • Jag försökte väcka Simon men omöjligt trots att han på kvällen varit så pepp på att ta en cykeltur på morgonen så i väntan på honom passade jag på att jobba lite, men även kolla lite mejl privat.
  • Joel vaknade och körde sitt vanliga morgonrace
  • Vid 8 kom Simon och undrade om John kanske ville cykla nu och det ville han. De stack ut på en runda på drygt 6 km – runt Söderbysjön!
  • Jag satte mig och jobbade efter att ha preppat Simons frukost.

Om pandemin inte kommit hade vi aldrig kommit igång med morgonyoga, aldrig att jag bakat, eller att vi gått med Raffe för han var på dagis, inte heller hade Simon kunnat vara hemma utan vi hade förmodligen fortsatt tvinga honom till skolan mer eller mindre. John hade cyklat till jobbet och jag hade klätt mig i mer jobbkläder och åkt tunnelbana in till jobbet.

Bra att reflektera lite ibland!



Att ha drömmar om framtiden

| 2021-04-13 kl 08:00 (2021-04-13, 8:00 GMT +2) | 0

När jag pratat med några om våra framtidsdrömmar om boende på landet och inte stan så får jag ibland frågan varför vi inte flyttar nu. Man ska aldrig vänta för det kan vara försent.

Grejen är att vi är nöjda nu, men spanar in i framtiden och ser att det kommer förändras. Det vi kan gissa oss till. Sen kan man vara övertygad om att livet har ett gäng överraskningar för oss så att det av någon anledning blir annorlunda. Då har vi åtminstone drömt.

Eftersom jag har växt upp med en ensamstående mamma efter att min pappa oväntat dog och jag känner flera där närstående blivit sjuka etc så är jag någonstans mentalt medveten om att saker kan ske.

Tricket för mig är att inte låsa mig för mycket vid ett exakt mål utan mer en riktning.