Slumpad post: Leka själva uppe
Translate! | Prenumerera! | Kontrollpanel | Logga in 
 

Klättring

| 2017-05-14 kl 20:37 (2017-05-14, 20:37 GMT +2) | 0

I födelsedagspresent av bästisen Aron fick Simon klättring. Idag var det inbokat och jag och Joel hakade på fast bara Joel klättrade. Jag och Arons mamma hejade.

Först var de lite smårädda men modet ökade och de lyckades alla tre ta sig upp till kanten på den första väggen. Sen flyttade vi till en något högre vägg och där tog det stopp.

Alla tre var vääääldigt sugna på att klättra fler gånger. Själv inte helt osugen heller…



Sovrutiner

| 2017-05-09 kl 21:36 (2017-05-09, 21:36 GMT +2) | 0

Sovrutiner kan diskuteras rätt mycket inom och mellan barnfamiljer (lästips både hej hej vardag och Ett päron till morsa). Vi har haft våra olika faser och en period så sov båda barnen hela nätterna i sina sängar.

Just nu, vi kallar det post-pax, så somnar de i vår säng efter att jag läst för dem där (vi läser fortfarande kortare böcker). Sen när jag går och lägger mig (oftast före John så därför) så lyfter jag ner dem på en madrass på golvet. Ja, de delar en madrass och verkar vara ok med det. Själva lyftandet är inte helt enkelt då de väger en hel del och sovande barn är i sig ett specialkapitel.

Sen sover de där, tätt intill, hela nätterna. Det är fint att titta på dem, intill varandra. Och skönt att inse att hur trött jag är eller inte, beror helt och hållet på mig själv.



Lek ute med kompisar

| 2017-05-08 kl 18:57 (2017-05-08, 18:57 GMT +2) | 0

Äntligen! Eller plötsligt händer det.

Barnen är ute och leker. Länge. Med kompisar. Utan oss.

En kombination av att de bara får spela till 5 på vardagarna och av att det helt plötsligt är andra barn som är ute och leker och där de verkar ha funnit varandra.

Det byts telefonnummer, messas, rings och berättas massor om den och den och vad som hänt, vilka lekar de lekt etc.

Blir superglad för deras skulle, att de verkligen vill ut och att de har så himla himla roligt. Plus att det ger mig (och John) tid att landa efter jobb, matfixande och ätande.

Nu är snarare utmaningen att få in dem i tid så att de inte är dödströtta dagen efter (för de vill ju fortfarande läsa Kapten Kalsong på kvällen, efter att vi valt, gissat och läst böcker).



Kontexten betyder allt 

| 2017-05-03 kl 21:02 (2017-05-03, 21:02 GMT +2) | 0

Imorse.

– Kom nu, vi måste gå, säger jag lite trött och uppmanande.
– Jag ska bara dö först, kommer det från ett barn i soffan.

Spelandet ger gamla begrepp nya betydelser.



Begränsad speltid

| 2017-04-15 kl 21:32 (2017-04-15, 21:32 GMT +2) | 0

Vi har ju under åren testat lite olika varianter och den senaste har varit helt fritt i princip. Funkar inte för tillfället. Blir bara spel. Så igår bestämdes det att på vardagar får de spela till 17.00 sen är det annat som gäller och på helger och ledigheter är det tre timmar som gäller.

Så idag var första dagen. Vips var de ute väldigt mycket mer. Simon satte på timer själv och höll koll. Joel var mer ute och insåg sen att han faktiskt inte nyttjade all sin speltid (oklart om han var helt nöjd med det eller inte). Simon berättade på kvällen att han faktiskt tyckte det var bra med tre timmar. Vi får se hur det funkar framöver.

De var iaf ute och meckade lite egna lekar, som syns på bilderna. Kasta boll i olika uppfinningar. Älskar påhittigheten!



Hos frisören

| 2017-04-11 kl 18:19 (2017-04-11, 18:19 GMT +2) | 0

Jag har lite gett upp att klippa barnens hår så vi frågade var Aron klippte sig och igår fick jag tummen ur och bokade tid, idag redan. Så ett tag efter lunch stack vi dit. Svinkallt ute.

De fick håret tvättat, klippt och fönat. Supernöjda! Gissar att jag inte kommer behöva klippa i framtiden.



Lärdom?

| 2017-04-03 kl 21:32 (2017-04-03, 21:32 GMT +2) | 0

Idag var det dags för vända två i trainalongen. Gå 3 minuter, spring 1 och så gör man det 5 varv så det blir 20 minuter. Simon ville hänga med. Han tyckte det lät lite lite och lite enkelt. Sprang som en tok lite fram och tillbaka. Lite extra här och var.

Jag och Joel höll (ganska) god min och lät honom hållas. Joel försökte väl säga att det kan vara smart att spara lite på krafterna för det är lite jobbigt efter ett tag. Efter 3 varv tog orken slut så sista minuten spring fick jag gå med honom istället. Jag var lite frustrerad eftersom jag verkligen vill komma igång nu och kroppen känns bra (men tung och otränad).

Vi får se om det blir fler vändor för Simon. Joel är riktigt taggad!



En älg!

| 2017-04-01 kl 18:46 (2017-04-01, 18:46 GMT +2) | 0

Det var ju den där planen. Idag tog jag mig i kragen (äntligen helt frisk) och stack ut på första rundan i trainalongen. Frågade om Joel ville med och det ville han. Superkul att ha sällskap!

Halvvägs ut på rundan föreslog jag för Joel att vi skulle ta en bild på oss och sen när vi kom hem så skulle vi vara uppspelta och säga att vi sett en älg och ta fram bilden. Vi kom hem och glömde bort det hela. Tills vid middagsbordet då jag kom på det och upphetsat säger att ”Ja just det, vi glömde ju berätta att vi såg en älg när vi var ute och sprang”. Joel hakar på. Jag tar fram telefonen och bilden på oss. ”Kolla här!”.

– April, april!

Det var fler än noll som gick på det kan jag säga. Moahaha!



Full koll

| 2017-03-22 kl 22:00 (2017-03-22, 22:00 GMT +2) | 1

Ikväll när jag borstade Joels hår så pratade vi om någon egenskap eller något som hänt.

– Du är som jag du Joel, säger jag.
– Så jag kommer bli så bra, svarar han nöjd.

Kramar honom såklart och ser på leendet på hans läppar att han har full koll på hur man smörar för föräldrar



Utvecklingssamtalsdag

| 2017-03-16 kl 17:27 (2017-03-16, 17:27 GMT +2) | 0

På barnens skola har vi sen något år en dedikerad dag för utvecklingssamtal. Idag hade båda barnen tid på eftermiddagen så jag jobbade hemifrån, John var på jobbet till lunch och barnen sov lite längre och satt sen glada och spelade.

Vi inledde med Simon där det är godkänt i alla ämnen (riktigt bra i några favoritämnen) men framför allt är det roligt att höra att han är uppskattad av många och att han är en bra kompis som säger till på trevligt sätt när något händer.

Sen gick vi till kulturhuset (fast hämtade några paket oxå) där vi återlämnade en bok och sen fikade. En kompis till Simon var där så jag och en av föräldrarna bytte nummer så de kan leka någon dag.

En timme efter att Simons samtal var slut, var det dags för Joels. Även där var det tummen upp och här var det Joel som stod för det mesta pratet själv.

Vi tog sen en sväng förbi glömda kläder och spanade in bibblan där de sen det här läsåret har en otroligt bra bibliotekarie!