Slumpad post: Kex?
Translate! | Prenumerera! | Kontrollpanel | Logga in 
 

Larsson, Åsa & Korsell, Ingela: Vitormen

| 2017-06-24 kl 20:01 (2017-06-24, 20:01 GMT +2) | 0

När vi läst ut Pestan i april kunde barnen knappt vänta till juni på Vitormen. Vips var juni här och vi hämtade boken. Döm om min förvåning då de var lite tveksamma till att läsa. De tyckte ju att de var lite läskiga och hade nu hunnit glömma.

De kom dock på bättre (?) tankar så igår började vi läsa mitt på dagen. Idag fortsatte vi och nu på kvällen läste vi ut den. När vi väl passerat en tredjedel så var det svårt att släppa den.

Bilderna inte riktigt lika läskiga tycker jag nog och handlingen kändes mer hoppfull. Mer kring utmaningar som barn kan ha.

Men slutet. Ja slutet var väl barnen allt annat än glada åt. ”Va, är du seriös, slutar den så?! Jag kommer aldrig att läsa något av de där författarna igen, det är ju elakt att sluta så”. I samma stund längtade de lite till hösten när det står att nästa del kommer.



Genar, Katarina: Spökflickan

| 2017-05-27 kl 20:03 (2017-05-27, 20:03 GMT +2) | 0

Jag älskar den här typen av böcker. Tyvärr vägrade barnen (8 och 9,5) fortsätta lyssna efter tre kapitel så jag fick läsa den själv. De är mest inne på mer fantasifulla böcker.

Gillar hur spänningen och mystiken byggs upp utan att det blir superläskigt. Gillar att saker inte alltid är vad man tror. Ibland är förklaringen långt ifrån den förväntade, ibland inte.

Helt klart en bok för de som inte vill ha så läskigt men ändå lite spänning. Plus lite vänskap och sånt där som livet är fullt av.

Adlibris, Cdon, Bokus, förlaget



Tamm, Henrik: Ninja Timmy och den vita apans hemlighet

| 2017-05-13 kl 14:23 (2017-05-13, 14:23 GMT +2) | 0

Vi började läsa den för ett bra tag sen men sen kom någon pax-bok emellan och sen orkade vi inte riktigt utan läste kortare böcker. Så härom kvällen ville Joel läsa klart den.

Så vi började läsa och 1 h och 15 minuter senare hade vi läst ut den. Gick ju inte att sluta läsa – såklart.

Gillar hur boken visar att saker inte alltid är som man tror, eller som de verkar. Att saker går att påverka. Att samarbete är bra grejer.

En bra bok för barn att läsa själva när de kommit in i läsandet en bit. Spännande, roligt och tankeväckande. Precis som böcker ska vara.

Verkar vara en bok till på gång!



Larsson, Åsa & Korsell, Ingela: Pestan

| 2017-04-16 kl 13:18 (2017-04-16, 13:18 GMT +2) | 0

Så var sista släppta boken utläst. Den här var inte så läskig med tanke på väsen, utan mer på hur hela grundhistorien går. Slutet väldigt spännande och vi längtar till juni då Vitormen kommer.

Gillar hur relationer får en så pass stor del i boken, hur de olika personernas tankar speglar deras personligheter. Människor är olika, och vi tänker och fokuserar olika.

Älskar facebook-tråden som visas. Det är så mycket nuet. Så mycket hur vi människor funkar och hur samhället ser ut. Enkelt att dra paralleller.

Nästa bok läser vi efter scoutlägret i sommar.



Larsson, Åsa & Korsell, Ingela: Näcken

| 2017-04-13 kl 08:40 (2017-04-13, 8:40 GMT +2) | 0

Vi hann inte läsa hela igår, så vi sparade de sista kapitlen till idag. Läste ut den vid frukosten.

Som de andra är den sjukt spännande och läskig. Och det kan bli svårt att få dem att bara i Flaten i sommar.

Ibland tänker jag att de verkligen fokuserar på alla de olika mardrömmar man tänker kring saker i ens vardag. Fast det är väl därifrån dessa väsen kommer. De har uppstått för att vi har våra rädslor för det som finns omkring oss.

En bok kvar nu, och sen får vi snällt vänta på att de släpps…



Larsson, Åsa & Korsell, Ingela: Gasten

| 2017-04-11 kl 21:38 (2017-04-11, 21:38 GMT +2) | 0

Vi läste ju ut Bjäran igår morse och sen ville vi inte början på Gasten på kvällen. Det gjorde vi i morse istället. Om Bjäran inte var så läskig var den här tiofalt läskig. Gastar…

Huga! Slutkapitlen var grymma och bilderna plågsamma. Det såg nästan ut som att en av mina åhörare faktiskt inte skulle palla att läsa hela boken. Men i väntan på Det största äventyret lästa vi ut den.

Perfekt med påsklov där jag jobbar lite, har lite möten och saker att fixa men samtidigt faktiskt kan ta lite pauser och mysa i soffan. För mys blir det. Barnen kryper så nära de bara kan pga läskigheten.



Larsson, Åsa & Korsell, Ingela: Bjäran

| 2017-04-10 kl 14:34 (2017-04-10, 14:34 GMT +2) | 0

Så kom påsklovet och igår förmiddag (morgon?) började vi läsa. Idag på morgonen läste vi ut den.

Lite mindre läskig än förra boken även om slutet var hyfsat otäckt och cliffhangern gör att vi nog kommer gå upp tidigt imorgon bitti för att läsa börja läsa nästa.

Gillar hur utanförskap kommer fram, att det kanske finns en förklaring till ett visst beteende. Vissa människor väljer dock ibland att tolka situationer på ett visst sätt för att man redan tror sig veta.

Nu börjar det stora pusslet läggas men det är fortfarande många bitar som vi behöver få ihop.



Larsson, Åsa & Korsell, Ingela: Mylingen

| 2017-04-02 kl 10:36 (2017-04-02, 10:36 GMT +2) | 0

Barnen var lite tveksamma men ville samtidigt. Vi frågade Aron som läst alla som finns just nu (7 stycken) och han tyckte inte Mylingen var läskigaste boken så vi drog igång. Nästan 80 sidor hann vi igår kväll innan det var dags för Aron att cykla hem (blev hämtad) och Joel och Simon att skutta i säng.

I morse före 8 kom Joel ner. Då var jag och Simon vakna sen 2 timmar och vi satte genast igång att läsa. Före 10 hade vi läst ut den (även denna var 190 sidor).

Alltså bilderna, vi måste prata om bilderna. De är så sjukt läskiga! De förstärker verkligen känslan. Nästan på gränsen till för mycket. Jag tror att man fått en liten annan känsla av böckerna.

Roligt att få lära sig lite mer om väsen och sånt som dyker upp i den här. Det är ju ingen som Ingela och Åsa hittat på själva utan tagit från sägner och myter. Allmänbildning!

Givetvis slutar det med en cliffhanger här men den känns lite enklare att ignorera. Så vi har kommit överens om att pausa dessa böcker till påsklovet så vi kan läsa enbart på förmiddagarna.



Larsson, Åsa & Korsell, Ingela: Grimmen

| 2017-04-01 kl 10:41 (2017-04-01, 10:41 GMT +2) | 0

Första gick ju snabbt att läsa och slutade med en cliffhanger så vi gav oss på andra. Denna är dock 50 sidor tjockare så att klämma den på två dagar gick inte riktigt.

Vi läste ut den på morgonen idag. Joel är inte helt säker på att han vill fortsätta läsa fler böcker för de är verkligen läskiga. Vi får se, vi har ju haft liknande diskussioner när vi läst andra serier, och sen till slut läst ändå – eftersom en faktiskt verkligen vill veta hur det går. Utmaningen här är att det totalt är 10 böcker och endast 7 finns tillgängliga ännu…

Gillar hur det finns en grundhistoria och hur sen varje bok handlar om en specifik utmaning. Inser att många barn- och ungdomsböcker där det är serier är uppbyggda så.

Här rullar äventyret vidare och det sker minst ett dödsfall. Gissar att det gör att det blir ännu läskigare. Vi kommer nog inte gå ut i mörkret på ett tag misstänker jag.

Givetvis slutar det med en cliffhanger här oxå.



Larsson, Åsa & Korsell, Ingela: Nidstången

| 2017-03-30 kl 18:22 (2017-03-30, 18:22 GMT +2) | 0

Vi har haft den länge. Tänkte att barnen skulle läsa själva, men de tyckte den var lite för läskig när de började. Så igår kväll började vi läsa och läste 50 sidor. Sen läste vi 30 imorse och när jag kom hem lite tidigare än vanligt idag bad Simon att jag skulle läsa och den var ju så spännande att vi läste de 60 sidor som var kvar…

Jag förstår verkligen att denna bok slår bland barn. Den är så väldigt spännande och mystisk. Ord, händelser och varelser som man inte vet vad det är och spänningen byggs upp. När jag läst sista sidan fick jag dyrt och heligt lova att börja läsa nästa bok ikväll.

Bilderna gör verkligen att boken känns läskigare. De triggar ens fantasi rejält – nästan så jag oxå tycker det är läskigt på riktigt. Kan tänka mig att det är många yngre barn som läst och som drömt mardrömmar.