4 år har gått
Sue | 2018-12-15, 10:27 Fyra år har nu passerat sen jag fick det där samtalet. Tiden tickar på och hon finns där inom mig. Sorgen är oftast fint parkerad och det är bara ibland jag blir lite sorgsen. Tex när en kollega som inte alltid tänker pratade över sin sorg över att snart förlora sin mormor.
Snart.
Mormor.
Jag vet att det är olika för alla, och att alla har sin egen resa att göra, men där satt jag. Som inte har någon äldre kvar i familjen. Och personen frågade inte ens utan var helt uppslukad av sig själv.
Jag har haft tre personer i ledet bakåt, pappa (dog när jag var 6 år), mormor (dog när jag var 23 år) och så mamma som dog när jag var 40 år.
Så tänker jag att det är därför människor som står mig nära betyder så mycket för mig. De är viktiga och svåra att släppa (snackar inte släkt nu). Familjen är superviktig för mig. Barnen är till exempel hur viktiga som helst och jag vill verkligen vara med dem. Lärde mig en del av mamma som var väldigt närvarande och delaktig på många sätt.
Jag blir så tagen av ditt inlägg. Man pratar på men känner inte av sin omgivning.
Vänner är viktig och står mig närmare än mina släktingar många gånger. Vänner väljer man för att man trivs ihop, delar värderingar och helt enkelt klickar med. Släkten får man “på köpet” ibland blir det bra ibland inte.
Dags att ses snart, reser till Stockholm varje vecka .
Stora kramar!
Väldigt sant!
Ses jättegärna för lunch eller så!!! Kram