I våras köpte jag en ny mobiltelefon, en Oneplus 3t, och det är den klart bästa mobilen jag haft hittills. Snabb, hög kvalitet och avskalad och trots det var den inte jättedyr.

För några veckor sen var olyckan framme och skärmen Simons telefon sprack rejält efter en hetsig Pokemon Go raid. Innan skärmkraschen hade vi tänkt att han skulle få den uppgraderad i vår när han fyller år, men efter lite funderande kom vi fram till att en mobil tillhör “livets nödtorft”, i vår familj numera, och behöver man en ny så behöver man. Vi började kolla på nya mobiler och hamnade snabbt någonstans mellan budget- och det mellandyra  segmentet. Inte jättedåliga telefoner, men inte heller jättebra. Sen började jag titta lite på Blocket (begagnat) och då hittade jag en Oneplus 3, alltså nästan exakt en sån jag har, i en acceptabel prisklass. En så mycket bättre telefon och att den var begagnad märktes knappt, så vi slog till direkt.

Alla var nöjda, tills för någon vecka sen, då Joels skärm började krångla. Efter att den spruckit byttes den, men har inte blivit sig riktigt lik efter det och nu började vissa delar av skärmen inte svara på tryck längre vilket gör telefonen mindre användbar. Vi hade mer eller mindre lovat att, eftersom Simon fick en så fantastiskt bra telefon, så skulle Joel, när det var dags att byta, få en lika dyr, men då ännu bättre eftersom vi räknade med att tekniken hunnit bli bättre till dess. På några veckor hade det dock inte hänt så mycket på teknikfronten. Då kom jag på att Joel kunde ju få min telefon och så kunde ju jag passa på att uppgradera till en något dyrare Oneplus 5 som vi hittat till bra pris på Blocket. Vi erbjöd faktiskt Joel 5:an om han betalade mellanskillanden (mot vad vi betalade för Simons), men han valde 3t:an.

Sagt och gjort och efter att jag varit i Aspudden och hämtat upp telefonen kunde rockaden äga rum. Så nu har 3/4 av familjen Oneplus.