Ikväll kollade vi på film.

– En semla? frågar John plötsligt i slutet av filmen.
– Nä, hennes hemland svarar Simon och Joel i kör.

Allmänt garv i soffan.

Alkohol. Ett så hett ämne. Nu när jag haft ett alkoholfritt år har jag fått tacka nej i flera olika situationer och jag måste säga att det har varit enklare att ha en sån här anledning till att säga nej än att bara säga att man inte vill. Konstigt egentligen.

Det märks dock att det är känsligt för många. Att de sen ursäktar sig lite för att de ju tycker att det är gott etc.

Vid evenemang där det bjuds mer alkohol än vanligt (konferenser, julfester etc) så känns det bara skönt att inte dricka. Veta att jag har full koll på hur jag beter mig, och framför allt att jag vet att jag inte kommer vara bakis dagen efter. Me like!

Det har inte varit några som helst problem att ha denna utmaning och jag har funderat på hur jag ska göra 2018 och faktiskt inte bestämt mig ännu.

Jag hur har det gått med fokus 2017 egentligen? Gjorde som vanligt en halvtidsreflektion och redan där ser man att det gick sådär med ett antal saker, bättre med andra.

Mina motton keep it simple och  just do it känns verkligen inarbetade men det gäller att inte glömma dem.

Fokustimmen blev ju verkligen platt fall. Tror jag körde en. Solklart inte min grej. Jag kör på känsla och sätter mig oftast någon gång på helgen och funderar över kommande vecka. Ibland superkort ibland lite längre. Keep it simple helt enkelt.

Familj – här har vi jagat pokémons, jag har varit med i skolan (Joel och Simon) och på utflykt med skolan (Joel), varit med som scoutledare, vi har spelat lite spel hemma, vi har gjort en del utflykter. Vi åkte till Kreta och det uppfyllde flera av dessa delar. Får vara nöjd skulle jag säga även om det alltid kan bli bättre.

Klimatkompensering har vi kört. Jag ska dock räkna på om det räcker (inspirerad av en på Crisp). Har valt att investera en viss summa i varje projekt som Trine kommer ut med så det har blivit några stycken. Har försökt minimera vårt avtryck genom att åka mer tåg, mindre flyg och bil, och äta mer vegetariskt.

Inköpsminimering gick bra första halvåret. Sen kom alla födelsedagar, reor, jul etc och jag misslyckades rätt hårt. Fokus på vad vi vill spara har vi inte haft heller vilket gör att det är lättare att köpa saker.

Att inte renovera gick sådär. Vi målade huset, byggde ny förstuga på framsidan och fixade i Simons rum då han inte gillade sin loftsäng. Avslutade året med att göra oss av med akvariet och sätta upp klättergrepp och ribbstol. Sellpy-påsen ligger kvar ofylld då vi aldrig riktigt orkade ta tag i att rensa. Vi har kört två loppisar i området och då har det mesta försvunnit. Röja 5 minuter varje kväll har vi inte gjort.

Vad gäller hälsa så har jag inte druckit någon alkohol varit rätt bra med mindre godis och fika (åtminstone köpt fram till julen då jag fuskat lite). Ätit mycket vegetariskt ute. Mobilen har varit ytterst få gånger i sovrummet, och det har gjort att jag har läst mer böcker och sovit bättre. Rört mig mer har jag tyvärr inte men jag tror att jag är på rätt väg vad gäller höft och axel/arm/nacke och det får räcka.

Vad gäller jobb så har jag räknat ut att jag legat på 92% istället för 87,5 som jag planerat.

Läst mer än på många år för mig själv, men mindre för barnen tyvärr. De har dock läst själva så… Bloggat om det jag läst har jag såklart gjort.

Vad gäller pysslande/hobbies så kan det bara bli bättre. Har bloggat men inte så värst mycket mer.

Uselt väder idag igen. Vi tog en soft morgon med lite majhong och de flesta sov rätt länge. Efter lunchen tog vi oss i kragen och tog en pokénad. Här är vi inte lika bortskämda som hemma (där det väller av pokémons och vi oftast når ett stopp utan att gå ut).

Det var svinkallt så vi höll promenaden så kort och effektiv som möjligt. Dvs vi tog över gymet i omgångar, snurrade på stoppen och fångade några enstaka pokémons. Sen gick vi hem.

Vädret erbjöd några snöflingor men typ nästan som regn. Ingen sol och kusinerna är sjuka. Så vi drog till Busfabriken efter lunch. Jag och John parkerade oss på övervåningen i några stolar och barnen sprang iväg.

Efter en rätt lång stund kom de och önskade slush. Jag gick med dem ner och Joel sprang iväg för att kolla något lite snabbt. Han kom sen inte tillbaka. Simon letade. Jag hade köpt behållare till slush så Simon tog sin och gick upp till John. Jag gick och letade efter Joel. Han låg vid studsmattorna. Han hade provat en bakåtvolt och kört in hakan i bröstet. Hade lite ont men inte superont. Vilade en kort stund och sen gick vi och fixade slush åt honom.

Simon lekte en liten stund till efter det men Joel pallade inte. Så vi åkte och handlade och sen hem till farmor. Uselt väder verkligen.

En adventskalenderbok. Vi fick den halvvägs mot julafton dock fast det gjorde inget för vi bestämde redan förra året att det inte är vår grej att läsa ett kapitel om dagen. Så vi har läst ett antal kapitel de gånger vi läst. Den här tror jag dock hade lämpat sig ganska bra för ett kapitel om dagen om man inte vill/kan/orkar läsa mer.

Här träffar vi ett antal olika djur som råkar träffa på varandra. Vi garvade åt pöken och snigelkorv och ett antal andra grejer. Att mössen hette Andersson och Pettersson och gubben de bott med Lundström var roligt när vi insåg. Det är mycket tänkvärt som vävts in i texten och både barnen och jag gillar den.

Bilderna förgyller verkligen boken. Både färger och figurer, och tolkningarna av texten. Tror vår julläsningshög har utökats med en bok nu.

Så lång tid har Simon just kollat att vi har på oss när vi ska kliva av i Halmstad. Eller, det var i alla fall så länge tåget stannade i Katrineholm.

När jag gick i skolan älskade jag att vara allmänbildad. Vi i femman var en favorit och jag fattade aldrig varför vuxna hade så svårt att svara. Det var ju enkelt. Nu förstår jag. Som vuxen har man oftast huvudet fullt med annat…

Jag läser inga dagstidningar, följer svt-appen och där får jag väl de stora nyheterna men det är inget jag lägger ner energi på.

14 rätt på 19 frågor är jag nöjd med. Särskilt med tanke på att jag bara var helt säker på ett fåtal. Använde uteslutningsmetoden på många och lärde mig ett och annat på frågorna som jag faktiskt missat under året (tex att Ban Ki-moon slutat…).

Vad minns du?

Ikväll bestämde jag mig för att fixa fotokalendern för 2018. Bara göra, inte tänka på hur många bilder det är att gå igenom. På mindre än en timme hade jag valt ut 113 stycken som jag sen gallrade igen med fokus på att hitta typ en från varje månad (fick skarva liiiiite i år).

Det är verkligen nostalgi och härligt samtidigt att kolla igenom alla bilder. Se allt som hänt under ett år!

Sen fick övriga familjen säga sitt. Sen beställde jag. Till farmor på önskefoto (hade tom rea nu) och till oss på ifolor (oxå rea). Var visst samma datum som förra året – ifolors rea slutar idag så kanske samma förra året.

2012, 2016, 2017

: om floppar, succéer och småländskt driv. Fick i julklapp och tänkte provläsa den lite och fastnade. Anna skriver lättläst och det finns ett driv som gör att man vill vidare. Djupdykningar och mycket bakom kulisserna men på en perfekt nivå så det inte känns för nära, eller för långt ifrån.

Påminner en hel del om superkvinna-boken jag just läst och hon hade lätt kunnat platsa i den boken. Hon skriver personligt om motgångar och tuffa perioder i livet och man får en ödmjuk inställning till personer i hennes position. Hon visar den lilla människan som sitter där bakom den fasad man ser som “vanlig” människa.

Vissa saker har man ju sett utifrån (tex Expedition Robinson) och det är verkligen roligt att få läsa historien bakom. Att få insikt i en tämligen gubbig värld är oxå intressant. Många många spännande möten och personer hon har träffat, och situationer man inte tror finns.

Anna avslutar med ett gäng tips till tjejer (och killar) för att ta sig fram i världen. Bra tips men jag kan känna att jag aldrig har haft ett sånt driv som hon beskriver, vilket kanske är skönt för då blir man lättare nöjd!