Hjärnan är en fantastisk mojäng. Samtidigt som det sen jag fick budskapet om att mamma är död kommit våg på våg med olika känslor så har en del av hjärnan istället fokuserat på det som nu måste göras.

Jag har inga syskon via mamma utan det är bara jag. Alltså ingen annan som kan rådda saker. På nätet finns det många checklistor över vad man ska/kan/måste göra när någon dör. Det mesta hade jag koll på.

Både igår och idag har jag samtidigt som jag sörjt även fixat saker. Ett bra sätt att få avslut och ett bra sätt att älta det på något sätt.

Lägenheten är uppsagd till 1 februari, precis som elen. Sen är telefon, digital-tv och tv-licens uppsagda med omedelbar verkan. Posten är eftersänd från och med måndag. Mammas vän Kerstin som nu har nyckel har lämnat tillbaka larm och hjälpmedel.

Vi åker dit om några dagar och då har vi med släp och vi har hotell bokat för två nätter. Gissar att det blir en speciell process att röja… Möte med begravningsbyrån är bokat och second-hand-ställe kommer och hämtar det som vi inte vill ha eller vill sälja.

Förvånansvärt enkelt att säga upp saker med hjälp av endast personnummer, namn och adress. Fast samtidigt skönt att det är enkelt i såna här lägen.