Olle älskar hästar så givetvis måste vi försöka få till en sån tröja till honom.

Detta tyg har en vänlig sytok donerat och förhoppningsvis kan det blir en framsida på en tröja!

Får se vad man kan pyssla ihop av spillbitarna. Kanske tom en och annan ärm

Joel har sett hur vi märker upp saker och ting så det vill han oxå göra.

En dag när han ville ha den så visade jag hur han suddade ut, man måste hålla in två knappar samtidigt. Han hade lite svårt för det så det blev rätt långa lappar.

Dagen efter så sa han att han ville använda den igen och jag sa att det var bara att hämta den i lådan. Sen ser jag i ögonvrån hur han koncentrerat trycker på rätt knappar samtidigt och suddar ut.

Han skriver lite, skriver ut, skär av och suddar för att sen börja skriva mer.

Plötsligt vill han ha hjälp att skriva sitt namn och då visar det sig att han redan skrivit “JO”.

Liter senare ser jag hur diverse saker i hemmet har märkts upp

Köpte den på bokmässan och redan på söndagen fick barnen den. Oj vilken favoritbok!

Flera gånger satt de som klistrade och lyssnade. Fick direkt läsa den två gånger utan paus.

Älskar bilderna i boken och storyn är superrolig med en flicka som inte gillar mat utan som börjar äta upp monster under sängarna istället.

Att det sen kommer med en CD-skiva med boken inläst i två varianter (en vanliga och en lite långsammare för då man ska sova) är helt suveränt. Den gick varm de första dagarna.

Helt perfekt för alla där monster är en del av vardagen!

Jaja, det var lite roliga tyger så därför blev det köp – från privatperson i grupp på fejan.

• Interlock med golfmönster. Finns ju en del golfspelare i den inre kretsen så vi får se vad det kan bli.
• Ooga booga i en ny färgställning. Älskar dem!
• Sen lite grön och blå mudd att kunna matcha diverse plagg med.
• Jersey i mörkblått. Ett slags sporttyg så jag tänker mig sportplagg i det.

I torsdags var det premiär för lite nytänk på förskolan. Storbarnsavdelningen bjöd nämligen in till vernissage efter 3.

Otroligt roligt att ta sig lite extra tid att gå runt och titta på vad gör och har gjort. De hade en dator som rullade bilder och film blandat. Superkul!

Mycket bra sätt att även få lite extra tid att prata med några av pedagogerna och även andra föräldrar.

Planen är att köra en gång i månaden och det ser jag fram emot!

Idag efter lunch och knatteskutt stack vi en sväng till Farsta. Vi inledde med djuraffären eftersom akvariet läcker lite upptill. Vi valde en tub silikon istället för ett nytt och större.

En sväng till panduro för lite pärlinköp och sen till BR-leksaker där det önskades till tomten. Som vanligt numera så köpte vi sushi med oss hem.

Joel har sen tidigare charmat tjejen som jobbar där och det blev inte sämre när han den här gången direkt häver sig upp på disken och säger “Jag har saknat dig!”. Hon skrattar glatt och säger att hon saknat honom. Han får klubbor till sig och Simon och springer iväg. Hittar en lokalvårdare och berömmer henne för hur fint hon städar.

Sista besöket blir coop för mig och Joel medan Simon och John köper skrivarpapper. Där hjälper Joel till och blippar allt vid utcheckningen.

En av de saker jag minns från någon språkbok eller kurs var om barns inlärningssteg.

1. Först härmar de vad de hör. Dvs de kan säga “fick” och “gick”.
2. I nästa steg lär de sig att det finns regelbundenheter och då blir det “fådde” och “gådde”.
3. I sista steget så har de insett och lärt sig att det finns undantag och de återgår till att säga ”fick” och “gick”.

Detta sker utan att man behöver påpeka det. Joel har nått steg två nu.

Härom dagen byggde Joel en helikopter. En ballong, en påsklämma, lite tejp och en V6-förpackning som han fyllt med lite pärlor.

Idag kom femåringen i mig fram. Dagarna då jag lämnar på förskolan (måndag och torsdag) börjar jag numera fasa för redan dagen innan. Inte bara kvällen.

Joel är ganska seg att väcka men det är mest mysigt så länge man gör det i god tid bara. Simon vaknar ofta av sig själv (gärna tidigt när jag lämnar av någon anledning).

Frukosten får man tjata i dem oftast, eller lura i. Mackpaus funkar fortfarande bra dock

Sen kommer stora fasan, påklädningen. Har hört talas om barn som vill själva. Icke.  Det börjar med blöjbyte på Simon som aldrig går bra. Oftast får man jaga honom för han vill verkligen inte. Läste en post på Onekligen, en blogg jag nyss hittat som är läsvärd, om just påklädning. För många verkar det vara en fas (läs kommentarerna) men jag trodde faser var mer eller mindre korta perioder – inte flera år.

När vanliga kläderna är på ska ytterkläderna på. Älskade sommar – var har du tagit vägen? Nu är det lager som ska på och inte vill barnen ha det Man får se det som dagens första träningspass.

Sen kommer den biten som oftast är ganska enkel – att ta sig till förskolan.

Slutligen ska man säga hej då och senaste veckorna har inte varit någon fest. Har något vagt minne av att den här delen gick rätt bra en period. Nu är det klängande barn och gråt och kramar och en ovilja att vara på förskolan.

Nåja tillbaka till femåringen som kom på besök. Hade lyckats ta mig igenom frukosten med bara ett mindre snedsteg – jag hade sköljt Joels yogurtskål som han minsann skulle diska själv!

Försökte snällt få dem att komma så vi kunde ta på kläderna, efter att ha bett, tjatat och till slut blivit arg så fick jag spunk. Vrålade, hoppade och sprang till soffan och kröp under en filt. Hörde hur de direkt lugnade sig och ropade lite. De kom in i vardagsrummet och klappade på mig och sa förlåt. Jag sa som det var att de måste vara lite medhjälpliga för jag orkar inte hålla på som vi gör. Tror att de förstod lite iaf.

Sen gick det lite lättare med Joel men inte med Simon. Själva lämningen tog nog bara 20 minuter där sista fem var i grinden med Joel som inte ville att jag skulle gå. Kanske trodde han inte att femåringen skulle klara sig?

Nu sitter jag på jobbet och vilar, och hostar och snörvlar.

I söndags när jag och Joel var i Farsta Centrum så gick vi in på Lagerhaus som hade lite rea.

Joel gick igång på serien “Cirkus” och väl hemma fixade han massor med det.

Tänk vad lite enkla saker kan göra för energin!

I lördags fick jag så äntligen tummen ur och skar ut massa tyger och på söndagen började jag att sy. Vips så hade jag en hög halvfärdiga plagg.

Idag fick barnen välja mudd till en av tröjorna. Den som Simon bestämt färgsättningen på.

Joel nöjde sig med tre färger, varav båda ärmarna är rosa men olika nyanser.

Simon däremot ville ha fler och fler och där får vi se vad jag väljer till slut.

Roligt att de är engagerade iaf!

Kunde givetvis inte hålla på överraskningen till imorgon utan barnen fick sina fordon när de kom hem från dagis. Lycka!

När Joel tröttnat och istället fastnat vid youtube och fordonsfilmer så tog Simon över. Snart hade vi pärlor över hela rummet, men med en lekspade gick det överraskande snabbt att samla ihop dem senare på kvällen. Ville inte avbryta Simon för han hade så enormt roligt.

Ja, det skulle jag göra lite snabbt medan barnen åt kvällis.

Borde ha lärt mig vid det här laget dock.

Grundfakta: Lkpg-Sthlm,  tur/retur, faster Anna, värdecheck * 2.

Försök 1:

• Fyller i datum, hittar resor (morrar för att reserverad sittplats kostar extra), fyller i massa info, fyller i första värdechecken, fyller i andra värdechecken, fyller i data för visakort 1.
• Får felmeddelande att något är fel med kortbetalning. Fyller i data för visakort 2.
• Får felmeddelande att något är fel med kortbetalning.
• Ringer SJ och får vänta 5 minuter. Bokningen kan inte göra något såvida jag inte vill betala 5% extra vilket jag inte vill så jag kopplas vidare till internetsupport.
• Får prata med en trevlig kille som ber mig fylla i siffrorna till kortet igen – utan att kopiera dem. Eftersom jag nu har spenderat mer än 12 minuter på att boka resan så har min tid gått ut och jag får börja om från början. Dock är värdebevisen låsta en kvart så killen erbjuder sig att ringa en halvtimme senare.

Försök 2:

• Väntar en stund och fyller sen i igen. Testar med båda visakorten, samma fel. Kollar att de verkligen är öppnade för internetköp – vilket de är.
• Snälla killen ringer. Han undrar om något annat betalningssätt kan funka. Tyvärr supportas inte Skandiabanken, och faktura är inte ett alternativ då det kostar 60 kr. Värdebevis använder jag ju redan. Han ber mig avbryta så kan han ta upp bokningen hos sig och så kör vi kortet över telefon istället. Han letar upp bokningen och inser att nu är ju värdebevisen låsta en kvart igen. Erbjuder sig att ringa 20 minuter senare.

Försök 3:

• Snälla killen ringer upp. Jag ger honom den info han saknar och läser sen upp infon för visakort 1.
• Han får felmeddelande. Jag läser upp infon för visakort 2.
• DET FUNKAR!

Nu hoppas jag det blivit rätt och att faster Anna fortfarande vill komma och hälsa på oss

Sprang på den här boken på bokmässan och kunde inte låta bli. Särskilt inte med tanke på att vi jobbar med utlandet, både UK och Sri Lanka.

Den var nog lite väl ironisk för att kunna ge till alla lankeser vi jobbar med men oj vilken hög igenkänningsfaktor.

Många är de gånger jag ler igenkännande och Colin lyckas på något sätt verkligen förmedla hur vi är i andras ögon.

Kan inte låta bli att undra hur lankeserna på jobbet egentligen uppfattar oss.

Nu vill jag dock ha böcker om britter och lankeser som på samma sätt beskriver dem

I onsdags var det återigen dax för familjens dag. Vädret var på vår sida så vi packade ihop oss och styrde kosan norrut mot Mulle Meck-parken i Järvastaden. Mycket bilar ute och på essingeleden gick det mycket trögt. Simon blev åksjuk och kräktes två gånger. Jag satt dock bredvid och han kräktes mycket duktigt i kräkbunken.

Efter lite svårigheter att hitta själva lekparken så visade det sig att det var ett poppis tillhåll för förskolor på förmiddagen. Det gjorde dock inte så mycket utan barnen sprang runt och utforskade. Fantastisk lekpark måste jag säga. Oj vad mycket skojigt att upptäcka. Vi var där i säkert tre timmar och de hann med det mesta men inte riktigt alla delar tror jag.

150 meter från parken låg ett lunchhak som vi nyttjade. Barnen skötte sig exemplariskt och istället var det jag som lyckade spilla ut kaffe på bänken…

Sen återvände vi till parken ett bra tag till och nu var vi nästan själva.

Före vi åkte hem tog vi en sväng förbi byggarbetsplatsen för att spana på lite maskiner. Barnen sov mycket gott på hemresan.

Fjärde tillfället och första gången inomhus. Det har varit lite si och så med Joels intresse och vi funderade på att hoppa av efter de två provomgångarna men bestämde oss för att fortsätta. Mest för att Joel hela tiden velat vara inne.

Idag var det hinderbana på schemat och det passade Joel ypperligt. Han sprang runt med mycket glatt humör och var först tillbaka på plats efter vattenpauserna.

Sista kvarten blev det dock lekar igen och efter första leken började Joel istället gå balans på golvstrecken, och kom till slut och satte sig hos mig.

Blir spännande att se hur han gillar bollsporter.

Det är oerhört kul att få titta på som förälder för de är bra söta dessa små varav en faktiskt är Theo som vi gick på babymassage samtidigt med.

När jag avtackades på stämman förra året för mina år som styrelseledamot fick jag ett presentkort på Trädgårdshuset. Hela våren gick jag och funderade på vad jag skulle slå till på, sen gick jag hela sommaren oxå. När det började bli höst blev jag lite stressad så idag med 3 veckors giltighet kvar tog jag mig i kragen och knallade dit med barnen.

Vi hittade massa saker. Lite höstväxter till framsidan, en vattenkanna till barnen att vattna i trädgården med (riktig då alltså), en flugätare (har alldeles för mycket bananflugor) och så fick Simon händerna på en St.Paulia.

Sen fick jag syn på hängande lyktor. Unnade mig två stycken för presentkortet faktiskt.

Barnen var mycket upprymda när vi på kvällen satte ljus i lyktorna och sen tände dem. Hur mysigt som helst! Finns fördelar med höstenmörkret

I söndags återvände jag och Joel till Farsta eftersom BR hade rea (25 % på allt) och för att köpa lite födelsedagspresenter till John. På lördagen hade de ju önskat några saker och jag tänkte att jag kunde smyga ut lite utan att Joel märkte det. Gick sådär. Skämtade lite med honom om att han inte fick titta bakom min rygg och så. Sen glömde han bort – trodde jag.

När John lagade middag packade jag och barnen in Johns presenter och pratade om att vi skulle baka tårta och ha lite kalas för John på tisdagen.  Plötsligt frågade Joel om sin överraskning. Jag sa att affären måste ha missat den och lovade att åka tillbaka dagen efter.

När John gick upp på måndagmorgonen så hade Joel ganska nyss kommit in till oss och frågade halvsovande om det var idag vi skulle ha pappas kalas. Jag sa att det var imorgon inte idag och han somnade om.

När han vaknat en timme senare så undrade han var hans överraskning var. Tur att vi redan beslutat att de få sina saker tidigare och inte av tomten.

Fick staden för någon vecka sen och i fredags hämtade jag ut de underbara elefanterna, och två tyger som kommer från Myllymuksut fast via Strömming.

• Ekologisk jersey med gul botten och bruna elefanter. Joel ville helt klart ha något i detta men han visste inte vad. Gärna mixat med det röda.
• Ekologisk jersey med röd botten och blå elefanter. Här vill jag ha något själv. Hade först inte tänkt köpa den färgen men så såg jag något sytt i det och ångrade mig bums. Älskar!
• Grön bambuinterlock med geckos på. Sååååååå underbart mjuk och härlig. Blir mest till oss vuxna tror jag.
• Brun stretchfrotté med gula blommor. Klappade på tyget i somras då tygerna från Myllymuksut kom – en sambeställning där den andra personen beställt detta. Lycka när Strömming tog hem!

Ibland kommer ju olika listor. Här blir en samling av olika teman.

• Första måste ju vara listan med tv-program nu när hösten dragit igång, den är kortare än senast och man kan säga att jag följer min plan.
  • Desperate Housewives – det går ju inte att missa sista säsongen!
  • Arga snickaren – började förra veckan och det var härligt för han var så galet arg – med all rätt.
• Andra får bli läslistan där jag för en dryg månad sen hade en del på g och en del redan påbörjade. Kanske finns det fler än på listan för ibland kan jag inte motstå att börja läsa en bok och sen glömma bort den någonstans…
  • Råsmart familj av Ulrika Hoffer, har stagnerat. Får ta omstart en mysig höstkväll tror jag.
  • Samma sak gäller Badskumt av Katarina Johansson. Gillar den men har inte prioriterat den.
  • Ännu en som inte fått prio är Döden i grytan av Mats-Eric Nilsson. Känns mer som en höst- och vinterbok.
  • Lärjungen av Rosenfeldt och Hjort har jag läst klart. Läsvärd.
  • Glada hälsningar från Missångerträsk av Martina Haag har jag oxå läst ut. Gillar!
  • Sen dess har jag oxå läst klart Trotsboken, Familjebygget och Malin från Skaftsnäs.
  • Högst prio just nu har Nio drakar av Michael Connelly.
  • På t-banan har jag med mig Ge plats för familjen av Jesper Juul.
  • Har även påbörjat En dag av David Nicholls men den fick vika undan för Nio drakar.
• Den tredje blir sylistan som ju enligt plan borde vara rätt stor, men det är tragiskt få plagg på listan som det hänt något med. Har fokuserat på några jokrar istället.
  • Vad gäller överdragsbyxorna står det still.
  • Tröjan till mamma i lila iris visa är klar, skickad och framme, bara inte bloggad om (var ju det där med att beskära bilder).
  • Ett par kalsonger att potträna med har jag sytt klart idag, missade dem på planen.
  • Tröjor med fordon där grabbarna valt mudd är nästan klara. Midjefållen och tvättlapp kvar.
  • Tröj0r med ooga booga i svart är på g både till barnen och John.
  • Pyjamasar till barnen i fordonstyg är oxå på g.
  • En testmössa för att se om mitt egenritade mönster funkar har det blivit, nästan klar. Ska bli fler.
• Sist blir en över motion. Just nu helt vilande pga förkylning men snart är jag tillbaka. Skulle vilja utöka med fler aktiviteter, men mitt problem är att jag inte vill missa några crosspass…
  • Promenader är ett måste egentligen för att tappa de kilon jag vill. Ska fixa pannlampa så det funkar att gå på kvällarna nu i höstmörkret.
  • Spinning vore skoj att kunna köra någon gång per månad.

Ungefär i samma veva som jag insett att facebook suger den tid jag inte lägger på tv-tittande så gör facebook om. Kanske har det även samband med wordfeud som alla verkar spela och som jag inte törs testa eftersom jag verkligen inte behöver fler saker som suger min tid

Min iakttagelse är iaf att det är mindre facebookande nu. Inte bara från min sida utan från de flesta tror jag – eller så har förändringarna gjort att jag inte ser det jag brukade se? Nåja kvitt ihopa, summan är att det är mindre facebook för mig och jag har faktiskt fått lite sytt – får se när jag lyckas få saker helt färdiga och sen även lyckas blogga om dem!

Ja eftersom jag inte spenderar så mycket tid på fejan längre så måste man ju fylla sin tid. Barnen använder paddorna mer och mer, och Simon som klickar runt lite här och var hittar ofta spel som han vill ladda hem.

I veckan var det ett lejon han ville ha. Jag laddade hem Tap Zoo och vi började spela. Ganska snart insåg jag att det var för invecklat för honom men själv hade jag redan fastnat. Jag som lyckats undvika många såna där “bygga-upp-sammhällen”-spel bara för att jag vet med mig att jag lätt fastnar.

Nu är det jag som planerar min lilla djurpark, köper djur och annat. Städar och pysslar.

Nu när jag letat fram deras sajt så ser jag att appen finns även till android…

Precis före jag blev förkyld var jag och en granne ute på kvällspromenad. Vi insåg att det inte skulle gå att genomföra den rundan längre pga mörker. På Kjell & Company så reade det dock ut en pannlampa och jag slog till.

Ikväll fick Joel en chans att prova den när vi lite senare än tänkt planterade på framsidan. Sen ville han givetvis inte ta av den när vi kom in så kvällisen intogs med pannlampa på.

När vi köpte utelyktorna igår så köpte vi även ljung till framsidan. Av någon anledning planterade vi dem inte igår och idag gick klockan och vi gjorde annat. Så efter middagen klädde vi på oss men väl ute insåg vi att vi faktiskt glömt en spade i helikopterparken så vi sprang dit för att hämta den. Där träffade vi på Alfred och sen var det inte läge att gå hem.

Simon knalltrött fyllde sin blöja och ville byta (!!) så jag tog hem honom och John la honom ganska direkt sen. Joel och Alfred lekte dock vidare och grävde hajfällor. Mörkret föll och när även Alfred gjorde det så tyckte vi alla att det var dax att gå in. Joel ville först inte men när jag nämnde planteringen vi hade kvar så rusade han iväg snabbare än blixten.

Vi plockade fram pannlampan och sen körde vi på. Enkelt med en arbetsman som Joel. Han grävde bort gammal jord i krukan, och fyllde på med ny medan jag höll skräppåse och jordpåse. Mycket bra samarbete måste jag säga. Värmer en mors hjärta när det bara funkar sådär fint.

Vi fick såklart ta en bild i skenet från pannlampan.

Nollgradigt på termometern i morse fick oss att inse att vintern är nära. Vi plockade således bort de sommarplagg som fanns kvar i hallen och langade upp dem på vinden för att sen langa ner de något mer platskrävande vinterkläderna.

Efter lite genomgångar av dessa och lite annat så kunde vi dessutom ge två pappkassar med kläder och böcker till grannar med barn. Nu är det bara värmeväxlaren som ska in och vinterdäcken på så är vi sen så redo vi kan bli för vintern.

Hämtade dessutom ut paket på Stadium idag med ett antal vantar till barnen som jag beställde när de hade 25% på allt om man beställde på webben.

Så nu finns det skor, mössor, vantar, halsdukar, overaller etc till barnen så det ska klara en vinter

Hittade den på bokmässan och slog givetvis till. Idag när vi var uppe på vinden hade jag med flit lämnat den framme som överraskning.

När jag efter ljungplanteringen skulle läsa för Joel föll valet på den här.

Gillar gillar gillar. Joel ville läsa den om och om igen så det var tur att jag inte läste all text. Trots att han nästan somnade så ville han att jag skulle fortsätta läsa.

Massa flikar att kika under. Man har verkligen utnyttjat flikarnas funktion på flera sätt. De kan visa hur en robot gör i ett annat läge tex, eller visa andra bilsorter – både på flikens insida och under fliken.

Själv lärde jag mig en hel del och jag misstänker att det kommer bli en favorit. Måste nog säga till tomten att vi önskar oss fler såna böcker!

När vi köpte barnsängarna förra sommaren så köpte vi oxå skydd som man sätter på sidan för att barnen inte ska rulla ur sängen. Joel rör sig, som de flesta barn antar jag, mycket på nätterna och har några gånger lyckats rulla ur sängen trots detta så ofta har vi lite kuddar.

Så plötsligt under sensommaren började Joel vilja plocka bort det där skyddet och ofta smög vi på det när han somnat. Nu verkar dock något ha hänt för vi behöver inte sätta på det igen och Joel ramlar inte längre ur sängen.

Just nu pratas det mycket om tjuvar och hajar här hemma.

Simon vill ofta gömma saker, eller ta dem med sig för att inte tjuvarna ska kunna ta dem. Ibland är det smidigt att använda sig av ibland mest bökigt…

Även Joel pratar om tjuvar men ännu hellre pratar han om hajar och man ska gärna ha saker att hoppa upp på eller klättra upp någonstans eftersom det är hajar som kan fånga en.

Den som är först av de två med stundens påhitt efterföljs alltid av den andre och så triggar de varandra med sina fantasier. Som vuxen är det, oftast, bara att flyta med och lyssna på hur deras fantasier målas ut. Intressant nog är det ofta till Afrika vi åker.

En kanonbra app skulle jag vilja säga. Enkel men suverän i sin enkelhet.

Joel blev väldigt till sig när han upptäckte att man kunde byta bakgrund. Snabbt lär de sig handgreppen för att rensa bort, och att bläddra bland magneter. Joel ville skriva ord och Simon byggde torn. En klar fördel jämfört med på riktigt – man kan sätta dem på varandra

Man kan sen köpa lite extra magneter och bakgrunder. Simon ville verkligen ha bondgårdsfigurerna så jag slog till (7 kr). Idag när kvittot kom i mejlinkorgen ser jag att vi även köpt sjötemat. Lite senare på dagen slog det mig att det måste ha varit på Johns padda och att vi inte slagit på funktionen som hindrar köp inne i appar. Dax att göra det även där tror jag då barnen har den mer och mer.

Läs mer om appen på Istore eller på pappasappar.

För något år sen köpte vi en gammal Dell-dator från jobbet för 100 kr. Den har vi använt som TV-dator – t ex för SVT Play och kollat på några filmer från Headweb. En dag gick nätaggregatet sönder. I princip inget i en Dell-dator följder standard, så efter att ha köpt en låda och bytt moderkort (hade ett som låg o skräpade på vinden), funkade datorn igen. Problemet var bara att den den blev lite för varm och för att kyla tillräckligt behövde fläkten arbeta så mycket att den lät för mycket. Jag provade med en större och tystare fläkt, men det lät ändå mer än acceptabelt för en mediadator.

Istället började jag snegla på en ny TV-dator. Ganska snabbt hittade jag Asus EEE Box och den nyaste modellen med de specifikationer vi behöver hette Asus EB 1021 och kostade 3 500 kr. Den är stor som ett mjölkpaket (1 liter), saknar DVD, drar ca 25W och är ljudlös.

Jag var lite orolig för grafikprestandan dock. Jag vill ju ha den att visa film i full HD – något som den gamla datorn hade lite problem med faktiskt och processorn i denna är inte direkt den kraftfullaste. Oron visade sig vara obefogad dock. Full HD var inget problem att som mediadator är den klockren. Windows 7 gör att den är väldigt flexibel, dock använder vi vår Blueray-spelare för att kolla på DVD eller nerladdad film.

Datorn beställdes från JME Data då de var bland de billigare på Prisjakt. De var också en av de få som hade den nyaste modellen med ny processor och nytt grafikkort. Datorn levererades på två dagar men när jag packade upp den visade det sig vara fel modell (den gamla modellen). Jag ringde dem och fick direkt en returfraktsedel med epost så jag kunde skicka tillbaka den. Några dagar senare kom rätt modell med posten.

För ett tag sen började vårt akvarium läcka. Det var bara en liten spricka i en fog ganska långt upp på akvariet, så det droppade bara lite och efter att ha tömt ut ca 30% av vattnet slutade det droppa. Dock tog funderingarna på en uppgradering av akvariet ny fart. Det gamla är 57 liter och har känts lite litet. Efter ett halvhjärtat försök att laga sprickan med akvarie-silikon begav jag mig till Djurmagasinet i Farsta och köpte ett nytt.

Det blev ett 96 liters med möbel. Samma modell som det gamla, men lite förbättrat lock. Jag köpte också lite mer grus – helt vitt, för att blanda upp med det gamla så att det blir lite ljusare.

Själva bytet tog några timmar. Vattnet i det gamla måste behållas eftersom fiskarna inte överlever i helt nytt vatten. Resultatet blev över förväntan. Mer utrymme i akvariet och en smula fräshare (det gamla hade några år på nacken). Dessvärre sköljde jag det nya gruset lite för slarvigt, så vattnet blev ganska grumligt av dammet – hoppas fiskarna klarar det.

Idag pratade Joel om vad han ville göra när han blev stor.

- “När jag blir stor och är en arbetsman, ska jag bygga världens största hus.”

- “Vet du vilket som är världens största hus nu då?” säger jag finurligt. Joel tänker efter en stund.

- “Hmm… Rakethuset! Det är det huset där alla raketer kommer ifrån.”

Ja så är det hemma hos oss just nu. Simon är inne i en trotsperiod.

Just ikväll vägrar han sova så nu sitter han och leker med garnet på golvet och klockan närmar sig 10.

Det är en spännande resa med en trotsig tvååring och det märks verkligen att han tar enorma utvecklingssprång på diverse områden. Helt plötsligt kan han saker han inte tidigare kunnat.

Vi misstänker oxå att hans separationssvårighet vid lämningen just nu hänger samman med det här. När vi hämtar vill han ju sen inte gå hem…

I helgen inköptes en ny trådlös mus, Logitech M505, till TV-datorn. Vi har ett trådlöst mini-tangentbord med inbyggd styrkula som funkar perfekt när man ska använda den som mediadator, men om barnen ska använda den till spel är det oftast mus-styrt och styrkulan lämpar sig mindre bra för det. Dagens inköp gör förhoppningsvis att barnen kan använda TV:n för att spela datorspel istället för den stationära datorn i hobbyrummet.

Idag hade jag tagit ledigt från jobbet för att vara med Joel på förskolan en dag. Det var inplanerat sen länge och att det var just en onsdag var viktigt. Onsdag är nämligen utflyktsdag.

Så vi packade varsin ryggsäck på morgonen med lite fika i.

Simon var som vanligt (numera) tokledsen när jag lämnade honom inne. Men efter 10 minuter blir han glad igen säger de.

Alla 19 barnen samlades längs ett rep med öglor att hålla i. Sen knallade vi iväg. Vädret var helt fantastiskt. Runt nollan och strålande sol från en klarblå himmel. Vackra höstfärger och glada barn.

Det klättrades på stenar, svingades med pinnar och fikades. Vi tittade på härlig utsikt, hoppade över stockar och pinnar. Så på slutet fick jag vara tiger och jaga barnen – givetvis uppskattat men oj så jobbigt.

Väl tillbaka så fick jag äta lunch och sitta vid Joels bord – bredvid honom. Lyxigt! Sen var det vila en stund. Mycket skönt. Jag låg med Joel på ena armen och en annan kille på den andra. Halvslumrade precis som killarna bredvid mig.

Efter vilan hann vi med att rita och greja med lera innan det var dax för mellis som jag oxå fick vara med på. Sen var det dax att gå hem. Jättekul att få vara med en dag! Ska verkligen ta mig tid att ha en dag varje termin – för varje barn. Nästa år blir enklare då de är på samma avdelning

När vi köpt nytt akvarium med dubbelt så mycket vatten ville vi ha lite fler fiskar. Kosan styrdes till vår fiskleverantör Djurmagasinet i Farsta där vi hittade fyra guppy, sex zeebrafiskar och två klogrodor. De sistnämnda är väldigt små men ack så coola. De paddlar omkring med sina små bakben och deras mat består av mygglarver (som förvaras i frysen som tur är). Vi passade även på att byta mycket av växtbeståndet i akvariet.

En dag på förskolan för någon vecka sen skulle det grävas ner kabel. Lämningen gick rätt okej den morgonen även om Simon var lite ovillig trots att det fanns en traktorgrävare att titta på.

Hämtningen var dock busenkel och vi hade säkert en halvtimmes underhållning före vi gick hem.

I onsdags var jag ju med Joel en dag på förskolan och i torsdags var det dax att vara med Simon en dag.

Simon frågade säkert fem gånger om jag skulle gå till jobbet och verkade ha mycket svårt att ta in att jag faktiskt skulle vara kvar. “Mamma, du gå till jobbet?” gång på gång. Kändes skönt i mammahjärtat att för en gångs skulle få stanna kvar!

Vi lekte ute ett tag och Simon ville ha mig nära hela tiden men jag hann allt leka med några andra barn. Väl inne så var det Simons tur att berätta om sitt sommarminne. Mycket imponerad över hur en av pedagogerna byggt upp lite delar från helikopterparken som Simons minne handlar om. Plus de små dockorna som vi sydde under inskolningen förra året.

Lunchen var lugn och god. Sen var det in i vilrummet och Simon ville att jag skulle vila med honom men var mycket svårsomnad. Något som tydligen är väldigt ovanligt så jag antar att min närvaro störde. Han fick sova en timme och då fick jag en stund att ta en kopp te och sitta i lite lugn och ro och prata med andra där.

När de vaknade till liv efter vilan var det lek inne som gällde och det lektes, byggdes och målades. Sen lite mellis och så var det dax att gå hem. Otroligt vad dagen gick fort!

Efter två dagar på förskolan var det lyxigt att svida om (glömde dock skorna insåg jag) och dra in till stan för att möta upp Lotta på Thank God It’s Friday (även om det var torsdag).

Vi lyxade med förrätt, huvudrätt och svingod efterrätt.

Vi underhöll varandra med historier från vardagen och igenkänningsfaktorn var hög för oss båda tror jag. Kanske inte så underligt då vi har barn i nästan samma åldrar.

Vi funderade på både dåtid, nutid och framtid. Kom inte fram till så mycket egentligen men bestämde att vi borde ta en tjejhelg i november och att vi återigen vill åka till Säfsen i vår. Får se hur det blir

I fredags bestämde jag mig för att det fick vara nog med förkylning nu. 2,5 vecka räcker lixom på något sätt. Många hade ursäkter på jobbet så det blev jag och Ted som joggade ner till vanliga stället.

Kändes i kroppen att det var ett tag sen. 21-15-9 blidde det med knäböj, armhävningar, utfallshopp och situps (2 burpees mellan varje övning dessutom). Eftersom det gick så fort avslutade vi med en tabata blandad med armhävningar och vaggan. Allt var jobbigt såklart, men inte så mycket mjölksyra.

Redan tidigt på lördagen insåg jag hur mycket träningsvärk jag hade och skulle få. Tur att det var städdag i samfälligheten och lördagspasset på Flex ändå inte aktuellt.

Hoppas nu jag håller mig frisk ett tag så jag kan ta ikapp det jag tappat!

En enkät jag först såg hos enligt O, men som jag sen sett hos flera bokbloggare och tycker det är lite roligt att reflektera över själv.

snabb långsam – beror förvisso på vad jag läser och på vilket språk, men är det spännande går det undan.

läser alla ord skummar en del – ogillar att skumma och gör det bara i allra värsta fall då boken är seg och har för mycket beskrivningar.

gillar långa beskrivningar hoppar över det som inte för historien framåt – har som sagt svårt att hoppa över men har även lite svårt för långa beskrivningar.

kommer ihåg detaljer kommer ihåg i stora drag - minns sällan detaljer vilket jag saknar när jag läser serier och de refererar till tidigare delar.

undviker tjocka böcker  läser gärna tegelstenar – om boken är bra är det bara härligt att den är tjock

tycker om tunna böcker tycker att tunna böcker ofta saknar något – riktigt tunna böcker tar slut alldeles för snabbt och jag glömmer snabbt att jag läst dem.

idealboken är på mindre än 400 sidor idealboken är på mer än 400 sidor – ligger nog strax under 400 sidor tror jag, men som sagt så beror det en del på innehållet.

tjuvkikar på slutet  läser aldrig slutet förrän boken är just slut – läser ju inte ens på baksidan så att jag skulle läsa slutet i förväg är helt främmande.

väljer efter omslag skiter fullständigt i ytan – om jag letar bok och inte redan vet vad jag vill läsa går jag på omslaget.

läser baksidetexter  undviker baksidetexter – som jag redan nämnt ovan så undviker jag dem.

väljer boken efter rekommendation  vill helst välja själv – har så många jag själv vill läsa att jag sällan hinner komma till de som andra rekommenderar.

rekommenderar ofta böcker till andra rekommenderar sällan böcker – har jag hittat böcker jag gillar så sprider jag dem till alla jag träffar som gillar samma typ av böcker.

hör det jag läser i huvudet hör aldrig det jag läser - beror på hur spännande boken är, men oftast vill jag höra – särskilt om jag läser på något annat språk och därför gör jag inte det för då fastnar jag hela tiden på uttalet…

gillar ljudböcker  gillar inte ljudböcker – mina tankar flyger iväg alldeles för lätt så jag tappar handlingen.

läser främst böcker i en genre  gillar att variera min läsning - älskar att variera mig. Ombyte förnöjer!

läser alltid på svenska läser på flera språk – längesen jag läste på annat språk än svenska och så lär det förbli. Gillar att läsa på svenska.

är bra på att komma ihåg böcker jag läst  glömmer lätt bort både titlar och författare – anledningen till att jag började skriva ner vad jag läste när jag flyttade till Stockholm…

skriver upp det jag läser skriver inte upp det jag läser – bloggar om alla böcker jag läser, men skriver inte upp det på något annat sätt.

läser varje dag läser mer sällan – läser till och från jobbet och varje kväll. Läser jag en väldigt spännande bok så läser jag även dagtid hemma när barnen leker eller så.

tycker att läsning är avslappnande tycker att läsning är ansträngande – tycker det är skönt att försvinna iväg från verkligheten en stund och fokusera på helt andra saker.

I lördags var det dax för hösten städdag och redan i veckan satte vi in värmeväxlaren eftersom vi såg att nätterna skulle vara kalla.

Vid 10-tiden klädde vi på ovilliga barn, främst Simon. Efter en kort stund ute så var de dock fullt upptagna med att jobba med diverse saker. Lite senare på dagen blev det korvgrillning och lek i helikopterparken – mycket uppskattat.

Vi avbröt städdagen lite tidigare för att äta lunch och sen cykla till Knatteskutt. Den här gången stod gymnastik på schemat men vad det innebar vet jag inte riktigt för den här gången var vi föräldrar hänvisade till omklädningsrummet efter uppvärmningen. Kändes lite konstigt och lite trist att inte få se vad det gör. Samtidigt som det är bra träning både för mig och för Joel

Han var väldigt nöjd efteråt och kunde åtminstone berätta att de fått testa att slå bakåtkullerbyttor och att hans var lite sneda.

Idag var det min tur att lämna barnen. Vanliga kläder gick rätt lätt att få på, Joel satte på utekläder snabbt  med lite hjälp – han gillar sin overall.

Simon vägrade i vanlig ordning så jag packade ner hans saker istället och så fick han en filt runt sig i vagnen. Hade tur och de skulle vara inne på småbarnsavdelningen.

Väl inne tog Simon min hand.

- “Mamma, jag älskar dig jättemycket” säger Simon och tittar mig i ögonen.
- “Jag älskar dig oxå lilla gubben” svarar jag såklart.
- “Mamma, du vara en dag till på dagis” säger Simon bestämt och fortsätter titta mig i ögonen.

Mammahjärtat svider lite när jag förklarar att jag inte kan utan ska till jobbet. Följer med in som vanligt och ser till att han börjar rita lite. Han blir dock tokledsen när jag säger hej då och går.

Sätter på skorna, kramar Joel som sitter i sandlådan och tittar i fönstret där en glad Simon vinkar till mig och sen återgår till att rita.

Jag går hem varm i mammahjärtat och tacksam över att personalen på förskolan är så underbar!

Det blir längre och längre mellan de långväga besöken verkar det som. Nu var det 2,5 år sen som Vishaka var hemma hos oss. Den här gången var det Iresh som jobbar med John och Per.

Efter städdag, knatteskutt och korvgrillning så softade vi i soffan med film, godis och ostbågar ett tag med Tilda på besök. Sen tog vi en sväng ut i det härliga höstvädret och letade dekorativa löv.

Väl hemma var barnen hemskt hjälpsamma med att duka och göra fint på bordet. Sen började de fråga när Per och Iresh skulle komma, och de (mest Joel) fortsatte minst var femte minut tills de dök upp kvart i 7. Då hade vi varit ute med pannlampa (för att det var kul) i området flera omgångar för att se om de kom.

Iresh hann knappt komma in förrän Joel tog hans hand och visade runt. Först på nedervåningen men sen uppe. Han berättade massa saker för Iresh som inte förstår ett ord svenska.

De orkade äta lite och var över förväntan lugna trots den mycket sena timmen, aktiva dagen och utebliven sovvila på dagen. Vid 8-hugget var det Joel själv som sa att han ville gå och sova och det var inte många sekunder efter sagoläsningen som han somnade. Simon somnade hyfsat snabbt även han.

Sen gjorde vi hemmagjord glass och chokladsås och pratade om likheter och skillnader och annat intressant som har att göra med Cambio, Sverige och Sri Lanka. Strax före midnatt stack grabbarna hemåt och vi gick och la oss.

Eftersom barnen inte sover på dagen på helgerna så är Simon aningens tröttare än Joel. Så även igår så Joel fick till sin stora lycka vara uppe längre.

När vi frågade vad han ville göra så ville han dricka te och kvällsfika med oss – något han vet att vi brukar göra på kvällarna. Först ville han bara ha te, men sen kom han på att han skulle ha en knäckemacka med saltgurka på. Han fyllde mackan och sen började han berätta hur man tillverkar gurkorna.

De skärs tydligen någonstans i fabriken för att sedan åka in i en knölmaskin så att de blir sådär knöliga.

Underbart med höstmys på kvällen. Joel tyckte det var spännande eftersom det var natt (klockan var 8 men det var ju mörkt ute).

En stund senare var det mycket lätt att lägga Joel efter ytterligare en saga (han lyssnade på den för Simon oxå såklart).

Älskar julsånger och älskar böcker. Perfekt kombo således!

Helt suveränt att det kommer med en skiva. Jag har redan fått en favorit i Pepparkaksparaden, en sång jag inte minns att jag tidigare hört så skivan fyller verkligen en funktion. Lite synd bara att ordningen på skivan inte motsvarar ordningen i boken. Skivan har redan snurrat ett tag, även om barnen verkar lite mindre intresserade än jag. Saknar dock information om vem som framför låten. Kanske har jag bara letat dåligt?

Stor blandning på låtar som är med, Stilla natt, Feliz Navidad, Mössens julafton, Nu är det jul igen, We wish you a merry Christmas, Lussekatt och pepparkaka osv.

Bilderna sen. Underbara. Alldeles underbara. Just att man verkar ha valt ut ett gäng som sen fått ett par låtar var. Så vitt jag kan tolka det så är bilderna gjorda just för den här boken. Gillar variationen det ger och att man oftast kan se vem det är som tecknat bilden eftersom varje konstnär har sitt sätt att utmärka sig på.

Ser fram emot julmys då kanske John kan få nytta av noterna och spela piano när vi sjunger

En bok (och skiva) att spara!

Joel ville visa John och Simon stället som förskolan går på utflykt till så efter en skön sovmorgon i söndags (vi vaknade strax efter 8 och fick väcka barnen!) åt frukost och packade oss iväg med massa saker i vagnen. Joel tog springcykeln, Simon vägrade men vi tog med den ifall att. Han satt dock hellre i vagnen både dig och hem.

Vädret var alldeles underbart. Lite kylig höstluft med strålande sol och blå himmel.

Vi kom fram och barnen klättrade runt lite här och var, sen plockade vi fram pannkakor, sylt och grädde till lunch. Avrundade med lite varm choklad och m&m’s. Underbart!

Försökte spela lite fotboll men sen lockade berget. Där tittade vi på utsikten och sen hittade vi en koja så Joel var brandman och vi övriga fick vara i huset tills brandlarmet gick och då skulle vi springa iväg och han komma och rädda huset.

Väl hemma blev det horisontalläge i soffan framför Trolltyg i tomteskogen som barnen gillade så mycket att den fick gå i repris direkt.

Härom kvällen kom Joel på idén att göra en strösselmacka. Han fick givetvis med sig Simon på idén.

De åt inte upp mackorna så det roligaste var nog att göra dem.

Igår satt Joel och jag och pratade om hjärnan.

“Min hjärna är såhär stor!”, säger Joel och visar med händerna ungefär en meter i diameter.

“Men Joel, så stor kan den väl ändå inte vara. Var sitter hjärnan egentligen?”, säger jag.

“Den sitter härinne”, säger Joel och pekar på sitt huvud.

“Helt riktigt. Och då kan den väl inte vara större än huvet väl?”. Joel funderar en stund på detta och utbrister sedan.

“Här, innanför min kind sitter det en låda.”

Joel pekar på sin kind ungefär i höjd med hörntänderna. Jag undrar lite vart detta ska leda.

“Den har inget hål, utan en lucka som kan öppnas.”

Jag blir mer och mer nyfiken.

“Det är där allt mitt prat och skrik kommer ifrån!”

Igår hade jobbet fixat så att alla kunde gå på föreläsning av Jörgen Oom på Oscarsteatern, via Lära för livet. 2,5 timmes underhållning som gav en hel del att tänka på.

Vi hade i god tid kollat med förskolan att det var ok att hämta senare än vanligt. I vanlig ordning så blev det såklart vab som John tog eftersom det var onsdag. Alltså bara jag som fick gå. John fick dock lite bilder och en kort film live från tillfället via WhatsApp.

Några tänkvärda saker:

If it’s to be, it’s up to me.

Don’t limit your challenge, challenge your limit.

Har ni lite tid över, läs om den döda hästen.

Att han sen sa några saker som vi var flera som reagerade på får man väl ta med en nypa salt – det kan ju inte vara rakt igenom lysande.

Vid middagen ikväll ville barnen ha sugrör. Det tog inte lång stund förrän det blåstes bubblor. Det bubblade över och det var nära att leken tog slut där. Men så hade vi djupa tallrikar och barnen hade nog ätit de som skulle gå ner så jag sa att de fick fortsätta om de satte glasen i tallrikarna.

Sen blåstes det, och bubblades så det stod härliga till.

Ja, plötsligt hände det ju men så åkte jag på bokmässa och missade kollen en dag. Plump i protokollet – endast 88 besökare.

Ja, det stör mig varje gång jag kollar besöksstatisstiken. Men snart ska den vara ett minne blott!

Eftersom Simon på läkarens rekommendation (hostar) ska vara hemma resten av veckan så får Joel oxå vara det. Idag var det min tur eftersom John var hemma igår.

Simon sov för ovanlighetens skulle hos oss då han deckade före 18 igår och sen vaknade till när vi skulle sova. Som att sova med en helikopter ungefär så det är nog tur att han föredrar sin egen säng i vanliga fall. Strax efter att John gått upp kom Joel över. Han låg och snurrade en del och jag tänkte att det nog snart skulle bli dax att gå upp.

Helt plötsligt tittar jag på klockan och inser att den är 5 i 9… Snacka om sovmorgon!

Igår morse innan vi kom till ro och somnade till ordentligt igen låg jag där mellan båda grabbarna och kände ren och skär lycka. Tänk, två små varma barnkroppar. Mina barn! Vilken lycka att få krama om dem.

Livet är skört och det bästa man kan göra är att vara här och nu. Det var jag då.

Häromdagen var Simon hos doktorn för att kolla upp hostan. Det visade sig vara en vanlig förkylning och han fick ett recept på lite hostmedicin. Han fick en liten val av plast när han kom så att han skulle ha något att leka med under besöket. Han roffade genast åt sig en till för att ha till Joel.

När Joel kom hem från dagis senare på dagen hämtade Simon valen och gav till honom. Joel blev givetvis glad men sa sedan förmanande:

“Simon, nästa gång du är hos doktorn får du be om ett hav, så att valen har något att simma i.”

Det är något med böcker som rör sig över ett väldigt kort tidsperspektiv. Jag kan inte släppa dem. Halva den här boken är sån.

Första halvan läste jag i vanlig takt och hade inga större problem att lägga undan den när jag blev för trött. Så kom jag till hälften ungefär och sen gick den inte att släppa. Först klockan ett på natten när jag läst ut den så kunde jag lägga den ifrån mig.

För dem som följer Harry Bosch är detta en nyckelbok skulle jag vilja säga. Blir spännande att se hur det här kommer att påverka framtida böcker.

Vilket otroligt driv! Det har ju varit ett par mellanböcker känns det som men den här!

Nu vill jag genast ha nästa bok  Nästa bok Prövningen verkar dock inte handla om Harry så jag får ge mig till tåls ett tag antar jag. Tur att det finns annat att läsa.

Jag har koll på räntan eftersom vi har lån på huset men jag är långt i från insatt. Det bevisar detta test.

6 RÄTT AV 10 MÖJLIGA.

Vad kan du om räntan?

Uppgradering av operativsystem på huvuddatorn hemma pågår, därav lite bloggtystnad här.

Idag var det återigen familjens dag. Denna gång packade vi ihop oss efter frukost och åkte till Högdalens simhall. Vi höll noga koll på Simon så att vi inte skulle återuppleva traumat med kräkning i omklädningsrummet vid förra besöket. Väl framme knallade vi för säkerhets skull runt lite utanför först och till allas stora förtjusning kom två brandbilar och parkerade utanför. Joel var snabbt framme och frågade vad de skulle göra – och det visade sig att vi hade samma mål, simbassängen.

Vi plaskade och lekte i nästan två timmar och det märks hur snabbt de vänjer sig vid vattenlek. Otroligt lyxigt för det var inte många besökare – om man bortser från brandmännen och simskolan i stora bassängen.

Vi åkte sen hem och åt pannkakor och sen cyklade jag och Joel till BVC. Väl hemma igen packade vi återigen in oss i bilen och nu styrde vi kosan till Farsta Centrum. Köpte pumpor inför helgen, en film med smurfarna, sushi till middag och sen avslutade vi med djuraffären för att köpa lite saker till akvariet och ett gäng fiskar.

Hemma åt vi och sen blev det filmmys i soffan med smurfar på tv:n. Härligt!

Idag var det dax för fyraårskontroll för Joel. Av någon anledning var Joel avigt inställd redan före. Sa att han inte tyckte om BVC. När jag frågade vad BVC var så svarade han att han inte visste. Vi försökte förklara vad som skulle hända – stod på kallelsen att man skulle göra det.

Väl där fortsatte det. Joel som alltid är framåt och glad på nya ställen, blev butter och tyst. Ville inte alls klä av sig för att vägas så det blev med kläderna på. Mäta gick dock fint. 109 cm så snart har han dubblat sin födelselängd. 20,4 kg stannade vågen på så inte undra på att det faktiskt är lite tungt att bära honom nu.

Pirat ville han verkligen inte bli men kunde se bokstäverna med båda ögonen. I slutet gick det att testa med lappen på ena ögat men på andra totalvägrade han, så troligen får vi en ny kallelse till syntest. Hörseltestet gick bättre, där var det ju en spännande maskin med i leken. Inga fel på hörseln.

Rita gick bra och då lossnade det lite och Joel pratade en del. Efter en del trugande, och en paus med ritande så lyckades Joel visa att han faktiskt kan gå balans på ett streck på golvet.

Frågade om äggallergin och hon tyckte vi skulle göra ett pricktest för att vara på säkra sidan, så det blir att boka tid på vårdcentralen för ett sånt.

Simon visade ju för ett tag sen hur han ville att tröjorna skulle se ut så det var bara att utföra.

Mudden var lite svårare så där la jag fram alternativ till barnen, vilket resulterade i 8 olika färger så jag valde helt sonika två av dem, orange till halsen och rosa till ärmarna. Sen matchade jag hals- och midjesöm med ärmmudden.

Gillar dem starkt och de testar dem på förskolan idag. Båda är likadana med lila fram och blått bak.

Mottagare: Simon & Joel
Mönster: Raglantröja men lite ändrat mönster här och där. Typ storlek 98/104 och 110/116. 
Material: Fordonsmönstrade tyger från JNYDesign. Mudden vet jag inte var den kommer ifrån.

I måndags var det återigen dax för föräldramöte på förskolan. Varje möte är som en ny erfarenhet.

Chefen berättade att de jobbar med språk aktivt. Jag tycker det är jättebra men hade lite svårt att inte dra på munnen åt hennes exempel som rörde att personalen inte rättar barn som säger att de vill ha en macka till utan istället frågar vad de vill ha på smörgåsen. Diskussionen inne på avdelningen med de fantastiska pedagogerna senare på kvällen rörde ett något grövre språk vilket känns mer relevant.

Apropå smörgåsar så har de gått över från bregott till lätta och slutat med fet mjölk till förmån för lättmjölk eftersom det i dessa produkter finns tillsatt A- och D-vitaminer. Detta hade de gått igenom på en kurs nyligen. Att det finns forskning som säger att det kanske inte är så bra med tillsatta vitaminer. Får mig att undra hur bra koll man i kommunen har på rönen i området. Fast skönt ändå att de bestämmer sig för ett spår. Om ett par år kanske det är nya rön.

Intressant var oxå diskussionen kring hur långt i förväg man måste säga sina tider. Någon ställde frågan efter att ha läst artikel i dn förra veckan som sa att alla förskolor i Stockholm har skyldighet att ha öppet 06:30-18:30 om behov finns. Vår förskola har normalt öppetiden 07:00-17:00. Två veckor räcker tydligen och om vi som skrivit 8-16 behöver hämta 17 en dag räcker det med dagen före, eller samma dag om det krisar. Min planeringshjärna får inte riktigt ihop det, särskilt om många råkar behöva samtidigt för det handlar ju ändå om att kunna ta hand om våra barn.

Genus är det tydligen lite fokus på, eller hur man jobbar med det, eftersom många föräldrar i en enkät i våras svarat att man inte visste hur förskolan jobbar med det. Föräldrarna var väldigt olika insatta i området kan man sammanfatta det med. En klok förälder kommenterade enkätresultatet “det jag ser att ni gör är bra, det får mig att känna fullt förtroende för att det ni gör som jag inte ser oxå är bra”.

Jag är iaf helnöjd med vår förskola och känner mig väldigt trygg med att ha barnen där.

För ett tag sen fick jag ett ryck och skar ut flera plagg. Ett var en tröja till John i Ooga Booga. I helgen när Johns syster var här så kom det fram att hon var lite sugen på en nästan likadan.

Jag var inte sen att nappa. Mitt tröjmönster visade sig funka fint så jag sydde klart både den och Johns. Riktigt roligt att ha storlekslappar för vuxna storlekar

Givetvis var jag tvungen att ta en bild av syskonen.

Mottagare: Anna & John
Mönster:  Creative workshop 303, som jag använt till mig ett tag men utan sömnsmån. Hemmaknåpat mönster till John.
Material: Ooga Booga från Timote. Ärm, rygg och halsmudd i interlock, mörkgrå från Stoff & Stil och ljusgrå från JNYDesign.

En ny kollega frågade härom veckan hur pass strukturerade vi var hemma hos oss med en qm och en cm. Har aldrig tänkt på det på det sättet men det förklarar varför vi gillar att ha koll på läget. En av sakerna vi planerar in numera är städning. Annars blir båda helt galna på alla saker överallt.

En kväll varje vecka fokuserar vi således på röj och städ och vi har ett schema som snurrar på tre veckor. Två veckor är det bara där nere som vi röjer undan, dammsuger och våttorkar. Den tredje veckan är det båda våningarna, plus sängkläder, toaletter och papperskorgar. Alltså något större jobb.

I söndags körde vi storstädningen (är oftast torsdagar annars men jag har årsmöte i samfälligheten ikväll). Joel och Simon var rejält uppvarvade och fnissade och sprang runt. De hittade sen sin “säkra” plats – i Simons säng – och dit rusade de när dammsugaren närmade sig eller när något påhittat monster dök upp.

Härligt att se hur roligt de har ihop ibland nu. De börjar dessutom bli väldigt bra på att hjälpa oss med städningen. Inte alltid och inte alltid de vi ber om, men ändå.

Igår när vi hade familjens dag fick barnen välja en film och valet föll snabbt på smurfarna och dvd:n Sankt smurf och draken.

Barnen älskar den! De skrattar och lever sig in. Kan mycket väl bli fler smurfar som kommer in i vårt hem

På familjens dag igår stod vår fiskleverantör Djurmagazinet på agendan för inköp av diverse fisktillbehör och även lite mer fiskar. Eftersom vi har ett större akvarium måste fiskbeståndet fyllas på.

När vi väl kom dit fick vi lite svårt att bestämma oss – vi hade visst inte pratat igenom det så noga innan, så när expediten stod där med håven i handen och trummade med foten blev det lite panikartade val tillslut.

Det blev 10 st Glimrasboror (små liviliga fiskar som gillar att vara många), 3 Banditpansarmalar (äter rester på botten oc här allmänt coola) och två Guldmollys.

Passade även på att inhandla ett fett lager mygglarver till grodorna, en bro och lite glaspärlor. De två senare valdes noga ut av Joel och Simon.

…utveckla dina viktigaste relationer. Ännu en bok av Jesper Juul, denna gång tillsammans med Monica Øien. I början reagerade jag starkt på sättet boken är skriven. I intervjuform typ. Monica ställer frågor som Jesper sen målar ut svaren på. Nja, skeptisk. Jag måste dock erkänna att formatet växte och kändes riktigt bra till slut.

Har öronmärkt mer än 10 sidor och det är inte något jag gör ofta, men här stod det så många vettiga och kloka saker. En bok man måste låta ta lite tid att läsa tror jag, få  fundera lite på vad det är de säger egentligen och sen bilda sig en egen uppfattning kring det hela.

Jag håller inte med om exakt allt Jesper säger men jag gillar hans grundinställning och jag tycker jag får mycket att fundera vidare på. Fick en ny syn på det här med konsekvens. Det är inte en konsekvens att man inte får glass efter maten om man inte äter upp, det är ett straff. Det är däremot en konsekvens att man fryser om man inte tar på sig en jacka när man går ut på vintern.

Genom hela boken lyfter man fram olika citat och det kan jag se som lite störande för de avbryter flytet och jag undrar hela tiden om det är text jag redan läst eller text som kommer längre fram. Nu när jag bläddrar tillbaka i boken gillar jag dem dock. De gör att jag kommer ihåg vad det handlat om.

Det är viktigt att tillbringa tid tillsammans. Familjen och förhållandet mellan vuxna och barn är viktigare än jobbet och fritidsaktiviteterna. Det är samspelet och kommunikationen i familjen som lägger grunden till vilka vi blir som människor.

De säger så mycket klokt i boken att jag nog måste läsa om den i framtiden. För den här boken handlar inte alls mycket om riktigt små barn utan mer om större barn och det känns att det här med kommunikation blir viktigare ju äldre barnen blir. Hur pratar man med dem? Hur får man en bra relation med dem i framtiden?

Det här är en bok jag vill ha kvar och läsa igen.

Sen ett år tillbaka ungefär kör vi crossfit på fredagslunchen på jobbet. Jag knåpar ihop något enkelt utomhuspass och så joggar vi ner till en gräsmatta vid vattnet.

Jätteskönt att få träningen avklarad på lunchen, helt underbart att få komma ut i friska luften och få lite sol – eller iaf lite ljus.

Tidigare har vi som mest varit 5 personer, men idag slog det till och vi var 7 stycken som joggade iväg. Passet bjöd på knäböj, burpees (såklart), armhävningar, hopp över “stenar”, löpning och sen en avslutande tabata med lite valfria övningar (utfallshopp var basen men man fick blanda med situps (=blöt rumpa), eller jumping jacks).

Vi får se om vi lyckas få ihop lika många, eller kanske fler i höst/vinter!

En kollega tipsade om att Houdini idag (och imorgon) hade årlig utförsäljning. Vi spanade lite på hemsidan och hittade en del vi kunde tänka oss. Horribla priser men beroende på hur bra rean var så kunde det ju vara intressant.

Jag tog bilen och stack iväg för att vara där när de öppnade klockan 7:00. Kom fram till nästan rätt adress och såg ett flertal andra personer så det kändes rätt. Parkerade och gick ut. Ingen verkade dock hitta riktigt rätt adress och dit vi ville gå var det staket. En nyvaken herre i morgonrock som hämtade sin tidning upplyste oss om att just den adressen fick man nå från andra hållet.

Till slut hittade jag fram och då var nästa problem parkeringen. Givetvis fullt i princip överallt och givetvis var klockan över 7 så jag var lite stressad. Fick syn på två lediga platser på ett företag (typ möbler eller nåt som öppnar vid 9 eller 10). Så jag ställde mig där.

Kön var rätt lång och hamnen mörk så det kändes lite skumt att stå där. De var smarta och efter ett tag var det en in, en ut. Förra året hade de tydligen inte gjort så och kaoset varit totalt.

Väl inne så spanade jag först efter vantar men det fanns inga. Spanade sen runt lite allmänt men tyckte det var för dyrt. Med tanke på att vi på ett flertal Haglöfsreor mer eller mindre bunkrat funktionskläder är vårt behov inte så stort. Hittade dock tunna överdragsbyxor som kostade 200 kr – MEN som tydligen var dåliga i sömmarna. Tänkte att de ju inte kan vara så dåliga så jag tog några storlekar och ställde mig för att prova. Ritsch sa det när jag drog upp första paret så jag la ner. Riktigt så dåliga sömmar kan det inte få vara om plagget kostar 200 kr…

Det slutade med att jag inte köpte något alls utan gick med tom kasse. Väl ute vid bilen inser jag att någon blivit lite sur. Ringde numret som stod på lappen men inget svar, så det var bara att försöka efter bästa förmåga. Efter rätt mycket backande och framåtkörande på min halva meter för att få bilen åt sidan så jag kunde backa ut gick det faktiskt.

I torsdags testade jag ett nytt grepp, att slå två flugor i en smäll. Dels att faktiskt bli av med återvinningen och dels att ha något att locka ut barnen med. Gick ganska bra.

Som vanligt gladde barnens engagemang vid återvinningskärlen en pensionär. De gillar att se hur dagens barn drillas i tid.

Några ur personalen undrade vad det var vi hade med för kärl till förskolan och jag förklarade villigt att jag testar en ny metod att locka iväg barnen på morgonen. Ivar insåg att det nog skulle bli svårt att göra varje dag för så mycket återvinning blir det ju inte.

Idag beredde vi halloween-pumpor. Nu står de och lyser på framsidan.

För sisådär 15 år sen när jag gillade att göra högskoleprovet så var min svaga del alltid orddelen därför är det alltid med lite fasa jag gör testet när dn lägger ut. I år kändes det dock som om jag hade hyfsad koll och det hade jag!

19 RÄTT AV 20 MÖJLIGA.

Hur många kan du?

I lördags gick John och grabbarna till Helikopterparken. Jag satte genast fart att skära ut lite för att kunna sy. Höll på att skära ut två framstycken men insåg det innan halslinningen var gjord så det blev inte så stor skillnad från ursprungsmönstret.

Första plagget blev en tröja till John, som jag faktiskt sydde helt klart senare på kvällen.

Mottagare: John
Mönster:  Hemmaknåpat mönster till John.
Material: Härliga stadstyget från Strömming Design. Ärm, rygg och halsmudd i interlock, mörkblå från Jofotex.

Joel har börjat få vara uppe lite längre på helgkvällarna. Simon slocknar rätt tidigt eftersom han inte sover på dagen (som han gör på förskolan).

Ikväll satt Joel i mitt knä vid datorn och ritade på ett papper.

Först var det en dinosaurie som han ritade i svart. Sen tog han den röda pennan och berättade samtidigt som han ritade. Först kom det blodtryck i ett rör, sen kom det mer blodtryck i ett annat rör. Det finns tydligen ett blodtrycksverk i kroppen och om man inte håller reda på blodtrycket går man sönder.

Man undrar lite var de får alltifrån…

Samtidigt som jag skar ut Johns tröja skar jag ut en till mig. Tanken är att ha den på mig på fredag då det äntligen är syfestival. Den och en trådrulle som vi sytokar bestämt ska vara kännetecknet.

Gjorde den lite extra lång eftersom jag verkligen ogillar att visa magen. Tyget är alldeles underbart.

När jag provade första gången igår så såg jag hur Simon lyste upp och sprang fram. Han försökte hävda att det var hans tröja, men jag lovade att han skulle få en han oxå.

Den är snyggare på mig än på galgen

Mottagare: Sue
Mönster: Creative workshop 303, stl 42. 
Material: Härliga stadstyget från Strömming Design. Halsmudd i interlock, gul från Jofotex..

Ända sen min kollega Marie lanserade sin sajt så har jag spanat på hennes familjestav. John hade lystrat och idag när jag fyllde år fick jag ett!

Båda barnen har tittat flera gånger på det och velat säga vems namn det är på varje sida.

Gillar det massor och börjar fundera i banor på om man kan ha lite mindre stavar som örhängen… Fast kanske räcker detta och jag istället kan önska mig något annat smycke av Marie istället