Ooga Booga har blivit en favorit och när Timote både via bloggbutik och facebook skulle ta hem mer och gav väldigt bra pris (plus att hon hade den röd/svarta som är slut överallt annars) kunde jag inte motså.

Även det fina biltyget i ny färgsättning slank med. Joel blev väldigt glad när han såg det.

Alla är interlock och jag tror det blir lite sommartröjor i den färgglada Ooga Boogan.

Simon har växt lite och vi har rensat bort en del byxor så ganska ofta ekar hans byxlåda tomt (hinner inte med att tvätta hela tiden) och sandlådesäsongen är här – dvs ibland behövs flera par byxor per dag. Simon tyckte busbollstyget var helt ok medans Joel inte alls gillar det. Själv älskar jag de små busbollarna och funderar på en tröja till mig…

Som jag tidigare nämnt testade jag ett enklare sätt att sy midjan. Visserligen bryts mönstret men jag tycker inte att det gör något. Roligt att kunna sätta både storlekslapp och namnlapp i kläderna!

Mottagare: Simon
Mönster: Ottobre 6/2007, nr 28 Lily Leggings i storlek 98. 
Material: Busbollstyg från Znok design. Mudd oklart varifrån. Gummiband 15 mm brett

Fick ett mejl idag, från Flex där jag tränar. Varje gång man kommer dit drar man sitt kort. I april har jag varit där 17 gånger tydligen och av de tjejer som tränar där är det inte någon som varit där fler gånger. Så jag blev den flitigaste besökaren

Det märks alltså på fler sätt att jag har stegtävlingar på g.

Faktiskt tre recensionsböcker på gång med väldigt olika fokus.

• Som t-banebok valde jag Mitch Alboms Alberts sista önskan. Har gillat hans tidigare böcker. Inte läst så mycket hittills kanske lite för att det har fokus på tro och inte riktigt suger tag i mig. Tror dock att det till slut kommer att vara en tänkvärd bok.
• Läste nyss Vecka 36 och gav mig snabbt på fortsättningen av Sofie Sarenbrant, Istället för dig. Den ligger vid sängen och jag försöker orka läsa lite varje kväll. Tur att boken lockar till läsning. Kanske inte på samma sätt som den första utan mer på ett underliggande plan. Man förstår att något kommer att hända men vet inte vad.
• Senaste tillskottet kom igår. Patrik Sjöbergs Det du inte såg. Började läsa direkt eftersom jag sett fram emot boken sen jag hörde talas om den i höstas. Patrik var min stora idol som tonåring. Boken suger direkt tag och helt plötsligt blev detta min t-banebok. Eftersom media gått igång på bokens innehåll vet jag ju lite vad jag har att vänta, tyvärr.

Nu får vi se vilken som lockar mest till utläsning. I läshögen finns sen fler som pockar på uppmärksamhet

Ikväll vid läggningen så knallade Simon helt plötsligt iväg till toaletten före vi läst klart. Han sa att han skulle kissa och bajsa. Jag och Joel läste klart sista sidan och sen gick vi efter.

Simon envisades och jag tog av blöjan och satte honom på pottstegen. Vips började det hända saker och Simon satt helnöjd på plats en stund. Sen var det bara att torka. Intressant eftersom vi inte kört med någon potträning alls senaste tiden.

I måndags när jag kom till Flex grattade de i receptionen mig och när jag drog kortet så kom det upp ett litet meddelande om att jag kunde ta en dricka ur kylen.

Det blidde en röd återhämtningsdryck (tror jag). Körde crosspasset och klämde drycken hemma vid köksbordet. Inget jag kommer köpa. Minns från när jag gjorde klassikern och käkade lite såna där produkter att det är minsann inget man äter för att det är gott… Men jag uppskattade gesten!

I helgen ville barnen helt plötsligt plocka fram bilratten och testa bilspelet. Klart vi fixade det. När Joel spelat ett tag fick Simon ta över. Spana in hur han prydligt radat upp sina nappar bredvid nappen.

Joel som sällan sitter still plockade upp båda gitarrerna och körde en dubbel.

När den väl låg här hemma kunde jag inte låta bli den. Gillar verkligen utsidan som har någon surrealistisk stämning över sig.

Tänk att man kunde läsa hela första boken utan att fatta att det var bakåt i tiden. Den här känns mer nutid inser man även om det inte är så tydligt.

Tycker boken skiljer sig från den första eftersom det in denna bok byggs upp en förväntan på att något kommer att ske men man vet inte riktigt vad. Det blir riktigt spännande till slut och jag hade svårt att släppa boken (dvs jag somnade alldeles för sent igår). Gillar att det är lite fokus på relationer oxå och inte såna enkla utan mer komplicerade såna.

Tyvärr känns det som om detta är sista boken om dessa personer vilket jag är lite splittrad till. Grundstoryn som drivit handlingen är avslutad men det finns massa trådar som man gärna skulle få reda på mer om. Får se hur Sofie resonerar. Intressant

Kommer självklart att läsa nästa bok av Sofie och hon åker in på listan över favoritförfattare.

Har just insett att jag missade två böcker när jag skrev listan senast.

• Som sängbok hade jag valt Dan Browns senaste i pocket, Den förlorade symbolen som tyvärr inte alls sög tag i mig så som hans tidigare böcker gjort. Därför var det lätt att börja läsa Sarenbrant istället.
• Som annan sängbok har jag under en längre tid läst Förgiftad av Rick Smith, men det är en fackbok och trots att den är bra så är den lite svårtsmält (absolut inte svårläst). Lite jobbigt oxå att läsa om allt som förgiftar oss. Gör att läsdrivet lite försvinner.

Nu när jag läst ut Sarenbrants bok så får vi se vilken bok som får fokus, någon på läslistan eller någon helt ny. Sara Lövenstams senaste ligger i hyllan och lockar lite…

Inte bara Joel jobbar i trädgården. Nu har Simon oxå fått upp ångan.

Efter att vi klippte ner förra säsongens humle så vill Simon hela tiden ha en sax och det är tujan han fokuserar på.

Undrar hur den kommer se ut i slutet av sommaren…

Tyget köpte jag på syfestivalen och grabbarna gillade det direkt. På påsken hann jag skära ut tyget och det var Joel som fick hjälpa till att välja färg på ärmar och halsmudd. Gillar valet!

Hann inte sy klart men Joel använde ändå sin tröja en dag då han gillade den så mycket. Nu har jag äntligen fått till fållarna (med tvillingnål – lila och gul tråd) och sytt i namnlapp och storlekslapp – otroligt skojigt med såna små extra detaljer tycker jag.

Mottagare: Joel & Simon
Mönster: Raglantröja Ottobre 3/2010 (nr 12). Storlek 98 och 110. 
Material: Oceantyg (jersey) från Znokdesign. Mudden har jag ingen aning om  och likaså det svarta ärmtyget.

Ja man kan undra varför jag köper ännu mer tyg när jag knappt hinner sy. Nåja, det planeras att sy en del och förhoppningsvis blir det en syhelg i juni.

Denna gång hade JNYDesign rea på velour och frotté (via facebook fick man en rabattkod).

• Ska sy en one-piece till mig har jag tänkt och har två meter av det lila molntyget i velour. Dock behövdes mer så jag kompletterade med en meter av det.
• Joel behöver snart en ny sommarjacka och önskade en i det röda stjärntyget i velour.
• Passade på att köpa fordonstyg i gul jersey för att sy sommartröjor till barnen (Joel fick välja färg).
• Behövde vit mudd så det blev det en halvmeter av.
• Tunn grå interlock för att kunna matcha lite tyger framöver.
• Stretchfrotté med svart bakgrund och färgglada bilar.
• Stretchfrotté med med vita klöver på röd botten.

De två sista var helt slut på webben när jag skulle beställa (väntade dumt nog till reans sista dag) och det var Joel som gång på gång pekat ut dessa och ville ha både det ena och det andra i de tygerna. Jag skrev en kommentar när jag handlade att jag gärna tog andrasortering av dem. Dagen efter skickades paketet och jag hörde inte något från dem så jag tänkte att de missat min kommentar.

Ytterligaren en dag senare kunde jag hämta ut paketet och där låg de båda tygerna! En liten lapp med kontonummer och pris (mycket bra pris var det). Har bara hittat en liten defekt på biltyget – inget annat. Strålande service helt enkelt.

Behöver jag beskriva Joels lycka när han öppnade paketet och fick syn på de önskade tygerna

Förra helgen tog vi en cykeltur till Flaten. Solen sken när vi åkte dit och när vi åkte hem men det kom en kort regnskur när vi var där och då passade vi på att ta skydd i lekhuset som finns där.

Hade glömt sandleksaker men hade turen att hitta två spadar som barnen såklart hade jätteroligt med. Gräva hål och kasta sand!

Mest minnesvärt var dock Joels solhatt som blåste av bryggan och ner i vattnet. Den flöt dock granska så bra och vinden låg på. Precis innan den sjönk lyckades John fiska upp den med en “räddningspinne”. Joel blev mycket lycklig!

På valborgskvällen förra lördagen packade vi ner barnen i cykelvagnen och knallade bort till fältet där brasan skulle tändas vid halv 9. Joel hade inte sovit mer än kanske 5 minuter på dagen så han var ganska trött.

Tydligen hade någon försökt bränna ner brasan två dagar tidigare men de hade byggt upp den igen som tur var. Dock var det rätt fuktigt i den för det tog sig inte rejält på en bra stund och när det väl gjorde det rök det mycket.

Barnen gillade det iaf och gillade definitivt att sitta omstoppade i vagnen. På vägen hem somnade Joel.

I helgen var det dax för årets första jordgubbar (dock ej svenska).

Mycket uppskattat av hela familjen även om minerna på bilderna inte ser så ut.

Pinnarna ser ni på tunnan till vänster i bilden.

Jag undrar ibland vad det är med barn (pojkar?) och pinnar. Varenda gång vi gått på någon promenad och det dykt upp pinnar så ska de med hem.

Vi har således fått en hel del hemdragna till framsidan. Det är redan trångt och fullt med saker på framsidan så idag fick John nog och samlade ihop dem och skulle gå och slänga. Joel blev hur ledsen som helst så vi sköt på det hela.

På kvällen i lekparken hittade Joel ännu en pinne och då kom jag på att vi ju kunde hitta en hemlig plats i skogen att förvara dem på. Så jag och Joel smög iväg och hittade en bra plats. Rusade hem och hämtade alla pinnar och smög tillbaka i skogen och la dem på den hemliga platsen.

Sen gick vi tillbaka och låtsades som ingenting. Nu får vi se om vi kan fortsätta med den där platsen…

Tyvärr ser man inte att båda har bamse-foppa-tofflor

Idag hade vi finbesök från Umeå. Min vän från tiden på Skinnskattebergs folkhögskola var i stan och hade några timmar att döda. Jag och grabbarna gick till t-banan och mötte henne.

Hon underhölls av barnen och mig (och lite John) i några timmar före jag hakade på till t-banan och åkte till Bagis för att gå hem (stegtävlingen…).

Otroligt roligt att träffas

Idag åkte vi till Bauhaus efter frukost då vi har lite projekt på g här hemma (modell mindre). John tog en vagn och knallade in för att leta efter saker. Jag och barnen köpte glass.

Joel sa direkt att han ville ha en piggelin. Jag frågade om Simon ville ha en sån. Nej sa han bestämt. Jag bestämde mig för att testa en ny variant (någon gräddig variant med sylt och lite chokladöverdrag). Simon skulle absolut ha en likadan. Betalade och började äta.

Simon tog tre bett och ville sen ha en piggelin. Jag sa att han fick äta den han hade valt. Gissa hur glad en trotsig två-åring blir då? Inte alls. Han fick inte heller springa runt själv utan jag höll en ålande Simon i famnen. Jag frågade Joel om han kunde tänka sig att byta med Simon. När han hade ca 2 cm kvar gick han med på det (han fick ju en hel glass till) och först då lugnade Simon ner sig och sög nöjt i sig de sista bitarna. Pust!

En liten grabb hade slagit sig ner mittemot och vi fick ta över hans lilla kundvagn då de var på väg hem. Joel tog den genast och jag frågade om Simon ville ha en. Nej sa han bestämt och ville istället att jag skulle bära honom.

Vi kom till badrumsavdelningen och lekte runt ett tag. Sen skulle vi börja leta upp John. Då ville Simon givetvis ha Joels vagn. Gick inte att lösa på något annat sätt utan vi började gå mot utgången. Då chattar John och säger att han är klar. Tjohoo!

Nästa gång tänker åtminstone jag stanna hemma

I helgen var en liten granntjej på besök en eftermiddag. Hon har just slutat med napp.

- “Var gjorde du av napparna, Tilda” frågade jag.
- “Aporna fick dem” berättade Tilda.
- “Vad stor du är nu då du har slutat med napp” berömde jag Tilda utan att tänka så mycket på det.
- “Jag har oxå slutat med napp” kommer det överraskande från Joel som snabbt fyller i att han oxå är stor då.

Vi berömde honom givetvis men 2 minuter senare sprang han runt med nappen igen och ville inte riktigt minnas det där han nyss sagt. Nyttigt att väcka tanken iaf.

Rätt ofta så har Joel synpunkter på maten vi äter och ganska ofta låter vi honom vara kreativ.

Just den här dagen som bilden togs hade vi knäckebröd framme och Joel var inte sen att ta en banan och fixa en bananmacka.

På huvudet har han en arbetshjälm som han och Simon fick varsin i påskäggen i år.

Idag på morgonen när jag och barnen kommit ner i köket för att äta frukost hör jag Simon.

- “Pappa tränar?” med frågande röst.

Fick förklara för honom att pappa är på jobbet. Känns skönt att de tror vi tränar och inte jobbar

För att motivera Joel att öva på orden logopeden gav oss så lovade vi honom att få välja en leksak i leksaksaffären. På torsdag ska vi tillbaka till Åsa men redan i lördags fick Joel välja en leksak eftersom BR leksaker hade 25% på allt (för medlemmar). Han valde inte den sopbil han pratat så länge om utan fastnade direkt vid en grävmaskin.

Idag efter middagen tog vi oss till helikopterparken och hade som vanligt med en del sandlådeleksaker. Efter inledande gungning så föreslår jag att vi kan leka affär. Joel är snabb att rada upp sakerna på hyllorna och sen ställer vi oss i kö. Har kottar som pengar men det räcker inte för enligt Joel måste man även säga vissa ord “bo, o, säng, gunga och träd”. Man behöver ju inte undra var han fått det ifrån

Idag hade jag inbokad tid för en genomgång av min symaskin hos den affär jag köpte maskinen. Passade även på att få lite mer info om overlocken jag haft i fyra år. Superbra! Jag har mest kört på med normalinställningar och inte bytt vare sig pressarfötter eller trådspänning. Det enda jag har bytt är tråd och nål – och dessutom använder jag tvillingnål ibland

Nyttigt! Dessutom lämnade jag in overlocken på service och hoppas kunna hämta den imorgon. Jag fick dessutom

Sen får vi se om jag kommer ihåg det hon visade när jag väl ska till och sy…

Som den två-åring han nu är så kan Simon väldigt mycket själv. Åtminstone om han får bestämma. I påskas åt vi sill och potatis med gräddfil till och givetvis skulle han ta gräddfilen själv – det gjorde ju alla andra.

Skam den som ger sig kan man säga. Envishet ligger i släkten och även det där med att ta i med munnen…

Idag har jag inhandlat det sista till mitt bokpaket. Imorgon ska jag lägga det på lådan så får vi se när det dyker upp hos min hemlige bokvän.

Det var inte lätt att klämma ner allt i den M-påse man ska använda. Enligt posten:

Rymmer t ex tre DVD med fodral eller en pocketbok.

Enligt mig kan man få ner en pocketbok och en hel del till. Fast sen fick jag tejpa ihop så att den inte spricker

Nu ser jag fram emot att få mitt bokpaket och sen luska ut vem det kommer ifrån!

Tidigt i april köpte vi en springcykel till Simon. Vi har bestämt att vänta en säsong till med vanlig cykel till Joel och antog då att Simon skulle vilja ha en springcykel oxå. Han testade snabbt men hajade inte alls så han har istället kallat trehjulingen för springcykel och velat ha den.

Idag ville han dock ta sin riktiga springcykel – till dagis. Eftersom jag skulle jobba hemifrån och var ute i god tid så kändes det helt ok. En tur som utan barn tar 2 minuter tog idag det 10-dubbla. Men det tog sig under turen. Ganska snabbt ville han gå bredvid den istället men sista halvan så gick han “sittande” på cykeln. Han ville ofta att jag skulle hålla i honom men det verkade mest vara av trygghetsskäl för jag låtsades mest hålla och det gick hur bra som helst. (Avbokar nog lunchpasset för rygg och mage har fått sitt för idag tror jag.)

Ska bli spännande att se hur lång tid det tar innan han greppar konceptet

Inte kan bara John ha en molntröja utan även jag måste ha en, såklart. Körde samma mönster som min första topp, dock minskade jag ner hela till 42 eftersom det räcker. Var rätt längesen jag började på den men sen tappade jag sugen – oklart varför. För ett bra tag sen fick jag så äntligen tummen ur och sydde fållarna och halsmudden. Sen började jag använda och i för ett par veckor sen sydde jag i en namnlapp och sen har det tagit tid att få till ett foto. Gillar tröjan skarpt

Halsmudden funderade jag en hel del på och till slut föll valet på vanlig jersey (saknar vit mudd) och den var inte så stretchig men å andra sidan tunn vilket gör sig bättre här. Nåja, den kunde nog ha varit lite jämnare men den krullade sig så infernaliskt när jag drog i den så det var svårt att ha koll på hur bred den egentligen blev när jag sydde. Learning by doing

Mottagare: Sue
Mönster: Creative workshop 303, stl 42. 
Material: Brun med vita moln i jersey från JNYDesign, halsmudden i vit jersey (Jonicbeställningen).

Två veckor av nötmetoden verkar ha gett resultat för idag var Joel mycket duktig hos logopeden. Han lyckades härma många fler ord än någonsin förr och Åsa berömde Joel massor.

Idag var det lite nya lekar, mer fokuserade på att belöna Joel när han härmat rätt. Så det lektes med både tåg och grodor. Precis som vanligt hade dock Joel svårt att sitta still och höll till även utanför stolen (tex under bordet). Dagiskaninen var med igen då vi har den denna vecka. Dock förpassades den till att ligga under stolen ibland då Joel tyckte att den nog skulle bli rädd för Åsas överraskningar.

Idag var det dax för vårens utvecklingssamtal för Joel. Denna gång var det med Jessica som började i februari och som ansvarar för den mindre grupp som Joel tillhör. Jag passade på att berätta lite mer om logopeden och hans utveckling där.

Han är en mycket glad och påhittig kille och behöver aldrig sysselsättas. Är relativt lugn även om det sker en del bus ibland. Gillar bygglekar och har precis som hemma svårt att sitta och rita någon längre period. Hellre klipper och klistrar han då – som hemma där det finns en hel del projekt upptejpade här och där (av Joel).

Joel trivs på dagis, och de trivs med honom kan man enkelt sammanfatta det hela.

Ikväll la jag undan nytvättade kläder när barnen borstade tänderna och började hålla upp kläderna så fick de säga vems som var vems.

Helt plötsligt kommer Simon fram med lite vädjan i blicken, pekar på Joels siffertröja och säger med bedjande röst att han oxå vill ha en sån.

Så nu ska jag strax skära ut en till honom oxå – såklart!

Det händer mycket med Simon. Han pratar mer och mer och vill mer själv. Igår när jag bytte blöja frågade jag om han ville ha ett par kalsonger på sig istället för blöja och det ville han såklart. Fördelen med att gå nakenfis är att man via blöta kalsonger vet att han kissat och kan lokalisera det enklare än att bara gissa om han kissat eller inte.

Nåja, tre par kalsonger gick det åt. Roligast var när Joel kom på att han behövde kissa när vi var ute och sprang bort till några buskar och kissade. Simon härmade honom såklart och kissade faktiskt på riktigt – dock missade han att dra ner kalsongerna först.

Idag körde jag en repris och faktiskt behövde jag bara ta av byxorna en gång och då var det ändå dax att sätta på nattblöjan. När jag läst och barnen skulle lägga sig i sina sängar så ville Simon gå och kissa på toaletten och precis som för en dryg vecka sen kom det inte bara kiss. När han sen var klar grät han över att behöva ha blöja på sig. Han ville verkligen inte utan sa gång på gång med gråten i halsen att han bara ville ha kalsonger. Vi gjorde en deal att han har blöja och kalsonger i natt och sen blöja till dagis men i helgen slipper blöja.

Spännande!!

Under vissa perioder har vi haft rätt stökiga nätter men nu slog det mig härom dagen att vi verkar ha landat. De allra flesta nätter sover barnen hela natten i sitt rum i sina sänger. Simon sover bara hos oss om han är sjuk (i princip) och Joel vandrar in kanske 1-2 nätter i veckan.

Vissa nätter vaknar de inte alls men de allra flesta nätter är det åtminstone 1-2 gånger någon av oss går in och tittar till dem. Kan vara en snuttefilt eller en napp eller en dröm, eller så har de redan somnat om när man kommer in.

Känns lite overkligt!

Idag låg det en grön påse i lådan. Oj vad spännande. Nästan som att fylla år ju. Förstår faktiskt de som är med i såna här byten titt som tätt

Chokladen var mycket god – kan hela familjen intyga och det finns varsin bit kvar till imorgon. Jättefin liten anteckningsbok och jag tror att den kanske tom får agera plånbok i sommar när man ibland är iväg här och där och vill ha lite papper med.

Böckerna har min hemlige bokvän verkligen lyckats med. Cook har jag funderat på men lyckas alltid glömma bort när jag väl ska beställa och likaså Utvik. Ska bara läs ut de jag håller på med just nu (iaf några av dem).

Nu ska jag se om jag kan luska ut vem som är min bokvän…

Har givetvis utgått ifrån deltagarlistan. Enda egentliga ledtråden är poststämpeln som sa ett område i Göteborg.

Jag har således gått igenom alla bloggar nu för att se vilka jag kan sålla bort. Av 27 stycken

• har 9 stycken fått ett nej och det kan tex bero på att de inte bor i Gbg eller att deras skickade paket kommit fram redan.
• har 16 stycken fått oklart, dvs jag har ingen aning om de är min hemliga bokvän eller inte.
• har 2 stycken fått kanske och där har jag rakt av gått på att de bor i rätt stad.

Nu sitter jag här och funderar. Tyckte inte att jag kunde hitta några direkta ledtrådar i paketet… Hur tusan går man vidare?

Idag regnade det äntligen lite. Barnen tyckte givetvis att det var hur kul som helst så vi klädde på oss och gick ut. Hoppade lite i vattenpölar – mest jag. Simon gillade att gå runt med paraply och tyckte det var otroligt spännande med stuprören som det rann vatten ur. Joel var givetvis en arbetsman och skyfflade vatten.

När vi var på Bauhaus häromdagen stod det några lekstugor uppställda utanför. Speciellt var det en liten gul stuga utan räta vinklar som fångade intresset. Joel och Simon var inte sena med att göra sig hemmastadda.

Det blev två stegtävlingar i april/maj och ett helt träsk i registrering på kvällarna (steg och sen träningen på Funbeat). I måndags tog ena tävlingen slut (sytokarna) och det var faktiskt rätt skönt att slippa registrera steg på ytterligare ett ställe. Tror att jag kom på femte plats (av 17). Nu ska jag sätta ihop ett litet paket till tjejen som vann

De som var med där hade dock fått mersmak och bestämde snabbt att köra igång en ny tävling från och med måndag. Jag hade inga planer på att vara med, förrän det visar sig att några sett till att få sponsorer. Först ut är Znok som skänker 500 kr shopping i sin butik och den vinsten lottas ut. Då kan man ju inte inte vara med, eller hur? Att det sen verkar vara fler sponsorer på väg gör det ju inte mindre intressant Hojta om du vill vara med!

Så nu njuter jag några dagar av att bara registrera på en stegsajt – och jobbets stegtävling tar ju slut om 2 veckor ändå…

I början av april kom tyget och under påsken klippte jag ut och påbörjade pyjamasar till grabbarna. Joel valde färg på ärmarna och föreslog en gul och en röd ärm. Taget!

De fick även välja färg på mudden så Joel valde brun och Simon orange. Det syns inte på bilden men fållarna är sydda med tvillingnål – tråd i rött och gult såklart. Plus att baksidan givetvis matchar mudden

I helgen hann jag äntligen sy klart det sista.

Mottagare: Joel & Simon
Mönster: Byxor: Ottobre 6/2007, nr 28 Lily Leggings i storlek 98 och 110. Tröjor: Raglantröja Ottobre 3/2010 (nr 12) i storlek 98 och 110.
Material: Fordonstyg från Lilofant. Rött ärmtyg från JNYDesign  och kanske det gula oxå men jag tror inte det. Mudden har jag ingen koll på. Gummiband till midjan 15 mm brett.

Det är ju de där stegen. 10 000 steg per dag, minst har jag lovat mig själv. Vid halv 3 idag hade jag drygt 2 000 steg och ingen träning inplanerad. Funderade på promenad. Tråkigt. Funderade på löprunda och kom på att jag kunde se hur det funkar att ha med Joel på springcykel.

Bytte om och stack iväg med Joel som var eld och lågor.

Tror det var min bästa löprunda någonsin. Dels för att kroppen (trots en hel del kilon som jag vill bli av med) kändes kanonbra men framför allt för att jag hade underbart sällskap. Snacka om intervallträning. Jag glömde i princip bort att jag sprang för jag fick hålla koll på Joels fart och anpassa mig. Att det är vår, nyss hade regnat och att vi sprang på en runda i skogen bidrog oxå till lyckokänslan.

Att Joel sen inte var tyst många sekunder gjorde att jag hade underhållning utan dess like. Vi pratade om tigrar och hundar och vargtigrar och drakar, som kanske fanns i skogen. Joels påhitt det allra mesta. Personer vi mötte log alla när de såg vilket par vi var.

Det lär bli fler vändor!

Medans jag och Joel var ute på löprunda tränade Simon på springcykel tillsammans med John. Här visar grabbarna hur starka de är som kan lyfta sin cyklar!

Joel blir mer och mer intresserad av symaskinerna och härom dagen när jag sydde klart pyjamasarna så ville han så gärna trycka på pedalen.

Jag sänkte hastigheten (underbar funktion) och gjorde klart allt, sen fick han trycka på pedalen och jag styrde tyget. Han sydde hela midjefållen på sin tröja

Det lär nog dröja lite innan han kör helt själv men ändå!

Vi leker ju en hel del monsterlekar hemma så den här boken är verkligen klockren. Än så länge har vi inte hunnit eller prioriterat att sy något ur den. Vi bläddrar dock i den lite då och då.

Gillar verkligen upplägget där man först går igenom verktyg, material och tekniker. Enkelt, tydligt och lättfattat. Sen kommer ett antal monster med beskrivningar och sist en mönsterdel.

Varje monster visas färdigt på stor fin bild och det är tydligt vilka material och verktyg man behöver för just det monstret. Varje monster har oxå en svårighetsgrad och storleken anges. Sen ges det flera sidor där man i tydliga steg med bilder beskriver hur man gör mönstret. I slutet finns alltid en “Kul idé” om hur man kan förändra på ett enkelt sätt.

Mönsterdelarna är i naturlig storlek vilket underlättar enormt – bara att rita av. Vissa mönsterdelar går över båda sidorna och då har man gjort tydliga avslut så att det är enkelt att rita från ena sidan först och sen den andra.

Gillar hur de små monstren dyker upp lite här och var i boken!

Den här boken kommer vi att använda länge och jag tror att det är en helt perfekt bok för barnen att själva lära sig sy från. De bör nog vara lite äldre än våra (2 och 4).

Det där med läggning. Ja, när jag tränar och John lägger så sover barnen vid halv 9, men när John tränar och jag lägger då sover inte barnen. Av någon anledning så ropas det och donas och grejas. Kanske för att jag har lägre tröskel och springer dit oftare…

Ibland lackar jag ur och talar om för dem att jag minsann vill ha lite mamma-tid och inte behöva springa hos dem hela tiden. Ikväll var en sån kväll. Märkte hur spak Joel blev och såg hur han nickade förstående så genast fick jag lite dåligt samvete. Gjorde som jag oftast gör när jag ser att han är trött men inte kan sova – satte mig och masserade benen med sova-gott-olja.

Försökte vända på det och frågade hur han skulle tycka det var om jag hela tiden ropade på honom när han höll på och leka och det förstod han ju. Sen såg han lite finurlig ut.

- “Mamma, jag kunde ju ha en mikrofon. Så kunde det gå en sladd till din mun där du är. O en till pappa oxå, nere i köket. Så kan vi prata ändå”, förklarar Joel.
- “Haha, ja du Joel det vore alldeles toppen. Ser fram emot alla dina uppfinningar!” svarade jag glad.

Irritationen var som bortblåst, Simon hade somnat och jag kunde stoppa om Joel som sov några minuter senare.

Idag när jag hämtade Joel och Simon på dagis och klädde på Joel jackan var han lite motsträvig. I vanliga fall brukar ett och annat “Dumma pappa” undslippa honom, men idag blev det lite mer raffinerat:

Joel: “Dumma jacka.”

Jag: “Jaså? Va skönt att det inte är jag som är dum idag!”

Joel: “Du är en jacka, pappa! Hahahahaha…”

I söndags kväll när jag nästan sytt klart grabbarnas pyjamasar så hörde vi ett mullrande utanför. Det kunde bara vara vår granne Stefan som kom med sin motorcykel och genast rusade Joel och Simon ner med John efter. Själv sydde jag sista resåren på Simons byxor. Satte på dem först ute eftersom de redan stod en meter från mc:n och tittade storögt.

De tyckte det var väldigt spännande och Joel hade hundra frågor till Stefan. Ungefär fem sekunder efter att Joel ställt en fråga upprepade Simon den.

Efter en stund hade Stefan packat ur klart och vred på motorn igen. Snacka om skräckblandad förtjusning hos Joel och Simon, som snabbt sökte skydd i Johns famn.

Jag är en statistiknörd i vissa fall. Har under lång tid hållt lite koll på hur många besökare vi har per dag. Vi själva som är inloggade räknas inte. Mitt mål i ett par månader nu är att alla dagar ha över 100 besökare (tror unika men inte helt säker på vad som visas).

Men hela tiden kommer en dipp under 100 så att jag får börja om. Bilden visar nämligen de senaste 30 dagarna och där vill jag alltså ha alla över 100.

Senaste bottennappet kom 6 maj så nu gäller det att hålla uppe antalet till 6 juni. Får nog bevaka ännu bättre och se till att lägga ut lämpliga länkar på bra ställen så det kommer lite besökare!

Idag när barnen skulle lägga sig efter en heldag på Kolmården, frågade jag Joel lite om dagen.

Jag: “Har du haft roligt idag på Kolmården?”

Joel: “O ja!”

Jag: “Kan du räkna upp några djur som du sett idag då?”

Joel (börjar räkna på fingrarna): “Ja! Ett, två, tre…”

Igår var det dax för familjens dag igen och den här gången styrde vi kosan söderut mot Kolmården. Kunde inte valt en bättre dag. Helt perfekt väder och få besökare.

När vi kom fram kollade vi dagens tider och insåg att det var “Bamses värld” som gällde först, sen lunch och efter det inget förrän delfinshowen kl 14. Lite lagom inrutat.

Joel sprang direkt fram till Bamse när han dök upp och kramade om honom. Simon vågade inte gå fram, inte ens när Joel höll honom i handen utan Sue fick bära fram honom och så klappade han Bamses hand ett tag och sen var det ok att ge en kram. Joel gav en till och beordrade Sue att oxå ge en kram Sen lektes det massor i Bamsehusen som fanns där.

Lunchen intogs utomhus med fantastisk utsikt. De hade dessutom äggfria köttbullar att välja och man kunde köpa fler när de hungriga barnen ätit upp de som ingick.

På “Barnens bondgård” fick man gå in bland djuren och klappa dem. Det var svårt att få Simon att inte jaga djuren och till slut var det roligare att klättra på stenar än att klappa (jaga) djur.

Vi tajmade in delfinshowen som var helt suverän och uppskattades av hela familjen. Efter den styrde vi stegen mot årets nyhet – linbanan. Istället för att köra in bilen bland djuren får man nu sväva över dem i en linbana. Otroligt bra gjort och barnen tyckte det var spännande att få flyga omkring i en liten bur. De 28 minuterna det tydligen tar hann inte bli det minsta tråkiga.

Efter detta var vi allihop ganska trötta och vandrade mot utgången. Hann inte passera många djur förrän båda barnen sov djupt. Inte ens ett sista besök i Bamses värld där vi dessutom (återigen) lyckades tajma in Bamse lyckades väcka dem.

Utöver detta såg vi gorillor, tigrar, snöleopard, påfågel, noshörning med mera. Vi avslutade med korv och glass före hemresan.

På vårt besök i Kolmården i onsdags hann vi med det mesta. På vägen mot utgången insåg vi att vi skulle tajma ett framträdande av Bamse i Bamses värld. Barnen var dock en lite för trötta…

Gillade Saras första bok skarpt och hade ganska höga förväntningar på den här.

Från andra stycket på första sidan var jag fast. En bok som fastnar och man bär den med sig. Tog rätt lång tid att läsa den, delvis för att jag inte haft så mycket tid att läsa men även för att jag vissa kvällar inte velat läsa den, inte vågat. Den berör så enormt. Malte, lille Malte. Åh vad man skulle vilja få visa honom hur en bra familj fungerar. Det svider i mig när jag inser att det finns alldeles för många barn som har det som Malte.

Böcker som den här behövs!

Älskar Saras språk, hennes sätt att skriva. Gillar skarpt persongalleriet som är väldigt spretigt. Människor är olika, har olika erfarenheter och agerar olika. Underbart hur hon växlar perspektiv. Världen ser så olika ut beroende på vem som ser på den.

Jag längtar till nästa bok som enligt bloggen nu är färdig i en första version. Extremt lång och verkar handla om kärlek. Det ser jag fram emot!

På crossen igår ingick för första gången double unders. Vanliga enkelhopp har vi gjort många gånger men inte dubbla. Man fick dock välja, 30 dubbla eller 90 singlar.

Jag gjorde dubbla hela passet och klarade 17 i rad Jobbigare än man tror och idag har jag träningsvärk i axlar, bröstrygg och vader. Trodde underarmarna skulle kännas för det var där jag tog slut under passet, men inget än så länge.

Roligt var det men jag undrar hur det känns imorgon om det känns så här idag!

En härlig helg med lek och fix och framför allt strålande sommarväder.

Barnen har lekt själva och med oss, Simon börjar få till det där med springcyklandet, grannar Tilda och Alfred har varit lekkompisar både här och där.

Vi har städat lite, röjt lite, målat blivande myggfönster, gett inneblommor lite ny jord och duschat dem, tränat flera gånger var, sått fröer, satt upp snören för växter, putsat några fönster, sorterat pusselbitar.

Gjort rabarberpaj på hemmaodlade rabarber och haft bästa Sara på kvällsbesök idag. Sommaren är här!

För ett tag sen funderade jag lite på varför Joel inte ställer så mycket frågor. De flesta barn jag känner och har känt är frågvisa som tusan i den här åldern.

Nu behöver jag inte fundera längre för det är frågor från morgon till kväll. Frågor till mig, till Simon, till John ja till alla han träffar.

Vad heter du? Vad gör du? Vad är det där? Varför si och varför så?

Skrev ju om stegtävlingsträsket – eller snarare registreringsträsket. Det har snarare blivit stegtävlingshimlen för det finns 11 sponsorer och priserna kommer att lottas ut. Visst vill man komma upp på listan men det är inte lika stressigt vilket bara gör det roligt! 37 deltagare och 11 vinster som kommer att lottas ut – chansen finns ju helt klart där!

Vissa av sponsorerna är favoriter sen tidigare, andra nya men helt klart är att jag tackar ja till vilket pris som helst. Självklart gör jag reklam för dem här på bloggen

	Znok Design - Svenskdesignade tyger. Färgglatt, nytänkande och retro. Pris: Presentkort på 500kr att nyttja i webshoppen
	Lilofant Design Pris: Ett hemligt paket.
	Strömming Design - Ekologiska barnkläder och tyger. Pris: Presentkort värde 300kr att nyttja i webshoppen.
	Bibbis textil - Sybehör till bra priser, snabbt levererat! Pris: En Fiskars sofout trådsax.
	Liandlo - Ekologiska barnkläder och lekfulla tyger! Pris: 25% rabatt på en beställning.
	Kameleont Design – Egendesignade barnkläder och tyger av högsta kvalité Pris: 1 meter valfritt tyg.
	Tygpyssling - Hos oss kan Du handla i lugn och ro, när Du har tid. Vi har öppet dygnet runt och Du behöver aldrig stå i kassan och köa! Hitta, välja och beställa barntyger och sybehör på ett enkel sätt. Min idé av en liten webshop. Pris: Ett hemligt paket.
	Penguin Design Pris: Tycker att vi alla är vinnare och ger oss 20% rabatt på ett smycke.
	Monika Kylli Emballage Pris: 10st rosa malingbags.
	Mrs Bao Tygmarknad – Tyger och sybehör direkt från Asien. Pris: Ett hemligt paket.
	Glada grodan Pris: 1 st valfritt namnlappsark var till två vinnare.

Idag var första dagen sen femte april som jag inte nådde målet 10 000 steg per dag. Många faktorer som spelade in:

• Ont i smalbenet efter hopp och löpning i helgen.
• Bil till jobbet då mamma skulle hämtas vid tåget.
• Mamma här så trist att åka och träna då.
• Vet att jag ons-tors kommer att ha mycket svårt att komma upp i över 10 000 steg…

Nåja 8 000 steg får väl anses som godkänt iaf. Har ju faktiskt ett snitt på 15 500 steg per dag och ligger på 11:e plats på jobbet.

Ja så sa trafiknyheterna nyss. Känns bra (NOT) att sitta i en bil på essingeleden…

Idag var det dax för vårens utvecklingssamtal om Simon. Det var Rana som höll i det och hon berättade massor om Simon.

Han är en glad men bestämd kille. Han säger ofta “dumma” men med glimten i ögat. Knuffas gör han men samtidigt är han duktig på att säga förlåt och klappa de som är ledsna (inte bara då han gjort något).

Han gillar att hålla på med saker ute, gillar samlingen inne och kan sitta länge och titta och lyssna. Vill inte de andra läsa samma bok som han, så läser han ibland själv. Han gillar att måla och hålla på med lera och det senaste är att klippa med sax.

Han skrattar mycket och det är svårt att inte skratta med tyckte Rana.

Jag sa att vi är helnöjda, att det märks att de gillar sitt jobb och gillar barn och att vi känner oss mycket trygga med att lämna barnen hos dem.

Vi har satt ihop några klipp från familjens dag på Kolmården och lagt på lite medryckande musik. Sjung gärna med!

Imorse när Joel kom in till oss vid 7-tiden så började han genast prata om att hans jobbtelefon hade ringt. Han behövde åka iväg och jobba, men först till sitt garage och hämta Fixar-Lasse och Byggare Bob. En och annan maskin behövdes oxå.

Det var någon som inte var en arbetsman som hade ringt, som behövde en arbetsman. Allt detta och lite till berättade en nyvaken Joel.

Man kan bara ana vad som rör sig i Joels hjärna på natten

Idag när vi lekte så sa Joel helt plötsligt till John att säga “Please”.

- “Har ni lärt er det på dagis”, frågar jag.
- “Nä, det är Dora som säger så” berättar Joel då.

Det fastnar visst både det ena och det andra

Mamma skulle idag åka från Stockholm till Ed.

09:14 Stockholm C – 12:17 Göteborg C
12:42 Göteborg C – 14:10 Ed stn

11:20 kom sms från mamma att de satt fast utan ström någonstans. Tydligen hade det varit rätt otäckt när strömkabeln föll ner på tåget (dock inte mammas sida)… En timme senare evakuerades de och kunde man inte hoppa ner 1 meter från tåget så fick man gå över smala stegar/gångbroar som de lade ut mellan tågen. Sen fick de åka ett annat tåg till Göteborg.

Givetvis missade mamma anslutningen till Ed och fick vänta på nästa. Som tur var fick hon åtminstone 150 kr i matcheck. 5 timmar efter beräknad ankomst var mamma hemma.

SJ har en bra resegaranti (50% i värdebevis om man är 30 min sen och 100% om man är 60 min sen) och det var busenkelt att fylla i på nätet. När jag skickat in den för idag började jag och mamma prata lite och kom på att hon ju var försenad när hon skulle hit oxå. Vi funderade lite och kom fram till att det var mer än 30 minuter så det blev ytterligare en ansökan.

Så här i efterhand känns det trist att vi var ute i så god tid och bokade biljetterna att de tillsammans gick på under 400 kr.

På 80-talet var Patrik min stora idol. Jag hoppade höjd och det gjorde han oxå. När jag såg att han skulle komma ut med en bok fanns det ingen tvekan om att jag skulle läsa den. Läste givetvis rubrikerna i samband med släppet och blev chockad och samtidigt imponerad av att han vågar komma ut med detta.

Så kom boken, och sen har jag haft den som åka-till-jobbet-bok. En kronologisk genomgång av hans liv kan man säga. Han bjuder på sig själv mer än jag någonsin trodde att han skulle göra och målar upp en bild av sig själv som väldigt mycket mer sympatisk än den media gillar att föra fram, även om han har sina sidor. Ärligheten känns äkta för han berättar om både ungdomsbus, skattehantering, kokain, sprit och festande, tjejer osv.

Språket flyter på väldigt lätt och det blir ibland nästan spännande att läsa

Otroligt intressant att få inblick i hur det gick till bakom kulisserna. Både vad gäller själva tävlingsbiten men även i det större perspektivet med idrottspampar och organisationer men framför allt hur en idrottsman av Patriks rang ibland har behandlats. Visst är allt från hans sida men jag ser inte så många anledningar att tvivla.

Älskade avsnittet om inspelningarna av Mästarnas mästare och skrattade högt (tvingade John att lyssna på högläsning av vissa delar).  Även när han berättar om hur det kom sig att han tog emot en OS-medalj (?) i cowboy boots och jeans är underbart. Massor med små anekdoter från Patriks liv får man ta del av.

Det finns dock en röd tråd som spinner genom hela boken och det är Viljo. Hur det som hände påverkat hans liv och hur det kom sig att det blev en bok om det. Starkt Patrik!

Rekommenderar verkligen boken för de som är intresserade av friidrott.

Idag var det dax för mormor att åka hem efter en veckas besök här. Jag följde henne till tåget vid 9-tiden och sen skulle hon vara hemma strax efter 2. Runt 11 kom sms om att de stod still och en stund senare att de skulle evakueras (strömlöst tåg). Suck!

Vid middagen berättade jag för familjen om det och Joel tittar intresserat på mig.

- “Ett bärgningståg!” utbrister han.
- “Ja det kom nog ett sånt sen” höll jag med.
- “Med en platta, som lyfter det ända upp till himmelen” skrattar han förnöjt.

Sen spånade han vidare om tåg och andra fordon som han har i sitt garage.