Vips så hade Joel fem bilar till sin bilbana. Tre av dem kom i små lådor som Joel tycker är jätteroliga. Han lägger ner en bil i varje och är mycket noga med att stänga lådan. Sen skakar han lådorna och skrattar.

Idag höll han som vanligt på och lekte med dem före vi gick till dagis och jag passade på att dokumentera.

Sen åt vi frukost, tittade på Bolibompa, klädde på oss och gick till dagis. När jag kom hem igen såg jag hur han hunnit packa upp bilarna och ställt dem på rad. Kanske är han som sin far.

I söndags kväll somnade båda barnen rekordtidigt (19:15) och det firade vi med att montera in bilbarnstolar i bilen. Vi har fått en stol, iZi Kid X1, till Simon och testat lite inne så att han kan sitta i den. Det verkade funkar så nu åker babyskyddet upp på vinden i väntan på att säljas.

Idag tog jag en provtur med honom för att inhandla presenter till helgens födelsedag. Simon verkade helnöjd och på hemvägen testade han att det gick bra att somna i den oxå.

Skönt att ha honom i framsätet dessutom så man ser honom. Sen får vi se vad Joel säger om att åka i baksätet…

Autogiro är inte bra. Man måste bevaka manuellt och det är ibland inte så lätt att komma ihåg. Av en slump såg jag häromdagen att Moderna försäkringar dragit alldeles för mycket pengar. Noterade att jag borde ringa dem och kolla och idag fick jag tid att göra det.

Efter en stunds telefonkö så kom jag fram och förklarade mitt ärende. Hon ursäktade sig och sa att det blivit fel hos dem. Av någon anledning hade det dragits dubbelt och det lät som att jag inte var direkt ensam om problemet. Pengarna var dock på väg tillbaka och skulle finnas på kontot nästa vecka. Suck!

Joel har ju blivit en tv-kille och då kan man ibland som förälder känna att det kanske inte är bra att sitta still och titta på en skärm för mycket. På mornarna före dagis är det rätt mysigt att kolla på Bolibompa och idag bevisade Joel att han faktiskt inte är i riskzonen för stillasittande tv-tittande.

Igår fick jag äntligen tummen ur och tog in tomaterna. Joel hjälpte mig naturligtvis fast han tyckte det var roligare att äta…

Nu ligger de i köket och väntar på sol så att de mognar.

Det var i sista minuten skulle det visa sig för natten till idag var det minusgrader.

Posten öppnar man nere och räkningar betalas vid datorn där uppe. Där även pärmarna för viktiga papper finns.

Har länge tänkt att jag skulle ta och sy en ficka att hänga vid trappan där man kan lägga sånt. Då minimerar man risken att tappa bort viktiga papper.

Nu har jag fått tummen ur. Overlocken var grym, precis som strykbrädan på väggen. Med lite stärkande material och öljetter så blev det till slut precis så som jag ville.

Nu gäller det bara att komma ihåg att lägga pappren i den, och att tömma den.

Ikväll var det dax för mitt livs första föräldramöte. Först var det båda avdelningarna tillsammans och enhetschefen pratade och vi kunde ställa frågor. Lång diskussion kring att barnen får glass vid födelsedagar (det är dock föräldrarna som har med glassen).

Efter det var det bara vår avdelning där alla fick presentera sig och de pratade och berättade lite om verksamheten.

Önskemål om att vi ska märka kläderna och ha med mockasiner/halkstrumpor kom fram. Sen fick vi föräldrar rita och skriva lite tankar och tips kring årets tema “Natur“.

2002 köpte jag en alldeles för dyr datorskärm, men den har faktiskt hållit måttet ända till nu. Dessvärre har den i dagarna börjat slockna när man minst anar det så det börjar kanske bli dags för en ny.

Det har hänt en del på marknaden och priserna har gått ner vilket känns bra. Ska försöka hitta en med minst HD upplösning, kanske 22 tum och den ska gå att hänga på väggen. Förmodligen blir det ett besök i en affär för att se skärmarna IRL innan eventuell inköp.

Idag har jag och Simon varit på mässor med Anna och Olle. Fick användning av min gratisbiljett, men det är inte gratis att parkera…

Redan vid ingången fastnade vi vid “bärselar” som man kunde låna gratis. Simon fick genast prova och lite senare efter fika, matning och blöjbyte så fick även Olle prova. Båda var helnöjda så när vi gick hem lämnade jag inte tillbaka den utan köpte den istället.

Det fanns mycket att titta på, många barnvagnar och föräldrar att trängas med.

Köpte lite tidningar, strumpor och beställde en cykelvagn!

Varje morgon brukar jag fråga Joel om han vill gå eller sitta i vagnen. Han vill alltid sitta i. Naturligtvis frågar jag även idag när jag har lite bråttom till mässan och helt plötsligt vill han gå! Så vi vandrar i långsam takt till dagis. Mysigt att gå där och hålla handen! Idag fick jag för första gången en kram av Joel före jag gick från dagis.

När jag skulle hämta så tog jag nya ryggselen istället för babybjörnen och passade på att testa solskyddet. Tror att det fungerade. Det är ju svårt att se när han sitter på ryggen!

Joel ville gå hem och inte sitta i vagnen så det visade sig att jag tagit med den helt i onödan. Fast Joel fick ju träna på att köra vagn och råkade jag nudda handtaget så fick jag snabbt tillrättavisning.

Såg dem i butiken härom dagen och det tog en stund för mig att inse det roliga i namnet. De samarbetar t o m med Bröstcancerfonden.

Idag när jag och Joel var på konsum för att handla lite lördagsgodis kunde jag inte motstå dem. Hade glömt hur gott det var med bilar (rattarna smakar som de rosa bilarna)…

Vi fick dessutom en liten bonus – en grön bil hade smugit sig in bland rattarna!

Den börjar otroligt spännande. Efter att ha läst några trögstartade böcker fångades jag på första sidan. Påminner om Kallentofts bok som jag läste, där den dödade svävar kvar på något sätt. Vet inte om jag gillar den effekten, kanske tillför den något kanske inte.

Av någon anledning såg jag Helena Bergström framför mig (inte passande för huvudrollen) men inser nu när jag kollar att det är Izabella Scorupco som spelar huvudrollen i Solstorm (inte bra film). Det störde lite får jag erkänna. Synd att jag inte kollade upp det tidigare.

Nåja det är underhållning och man vill läsa vidare. Den slutar på ett sätt som gör att man vill läsa nästa bok (som jag hoppas det skrivs på nu). Återigen är det dock lite trist att ha dåligt minne då det refereras till tidigare händelser. Borde finnas någon “Detta har hänt…” tycker jag!

En full vecka hann vi med efter förra förkylningen. I helgen började det återigen rinna från Joels näsa och i morse hostade han rätt mycket så jag fattade snabbt beslutet att han får stanna hemma.

Ringde dagis och sa att han stannar hemma. På föräldramötet bad de alla vara noga med det för de ofta får slänga mycket mat. Blir mer pengar än man tror sa enhetschefen. Jag trodde det var självklart att man ringde…

Joel gillar att gå igenom lådor och se vad som finns där i. Jag har en “verktygslåda” med pysselsaker i och den får Joel ibland gå igenom under övervakning. Är egentligen inte alls några saker för honom men han tycker det är spännande.

Roligt att se hur leken hela tiden utvecklas. Nu är det sortering som gäller. Lika saker hör ihop. Ordning och reda!

Någon gång när Joel var liten köpte jag lite mega bloks på second hand. Han lekte en del med dem men vi plockade undan dem när duplot introducerades och sen dess har det legat på vinden. Härom dagen när jag var uppe och tog ner vinterkläder ville Joel komma med upp och då hittade han kassen med dem och ville ta med dem ner.

Vi gjorde dock klart för honom att de egentligen är till Simon. Så nu leker båda killarna med mega bloks, fast på olika sätt.

Simon närmar sig ytterligare ett utvecklingssprång märker vi. Han sover lite sämre och är oftare missnöjd.

Idag testade jag att sätta honom i en gammal fåtölj (ja det står på todo-listan att klä om den…). Bullade upp med kuddar under ifall han skulle tippa över på något sätt.

Han var helnöjd en lååång stund! Vi hoppas att han inom några veckor kan sitta själv så att han blir nöjdare.

I helgen var det Johns födelsedag. Jag och Joel packade in presenterna någon dag i förväg och la i min garderob. När jag kom hem från träningen och barnen sov undrade John om hans presenter låg i min garderob. Joel hade tydligen mycket uppspelt sprungit och visat John min garderob!

Joel hanterade paketöppningen mycket bra och råkade bara börja öppna ett paket.

Vi firade kanelbullens dag med att baka bullar på lördagen (för att äta på söndagen, oxå). Joel var väldigt engagerad i alla delmomenten och vissa bullar såg kanske inte ut som vanliga bullar, men det var precis lika goda!

Joel gillar att hjälpa till. När vi handlat eller fått hemleverans från Mataffären eller Linas matkasse så hjälper han alltid till och packa upp och ställa undan saker. Han har full koll på var barnmatsburkarna står och imorse när jag fixade frukost så letade han runt i lådan med burkarna och efter en stund så gav han till ett nöjt “Ah”.

Han ställde sen stolt en burk med majs- och potatispuré på bordet och pekade glatt på siffran 4. Han måste ha lyssnat när jag har visat på siffran då han plockat fram olika burkar – vissa har vi nämligen kvar från Joels tid med burkmat och Simon kan inte äta dem ännu. Just den här burken är Simons favorit dessutom. Man undrar hur mycket koll han har egentligen?

I lördags förmiddag tog vi oss ut och lekte lite. John passade på och testa “ryggsäcken“, samtidigt som Simon provade overall. Joel satt på sin trehjuling och efter en sväng i området stannade vi i helikopterparken. Vi åkte rutschkana, gungade och klättrade.

Jag gav mig till slut in i helikoptern efter önskan från Joel. Han försvann dock snabbt därifrån och jag var ensam kvar.

Igår skulle vi äta fisk i ugn så jag hade tagit fram fryst fisk för att tina på köksbänken. Joel ville hjälpa till men först skulle vi fixa lite med tvätten sa jag.

Han kom dock inte så jag gick och tittade och då hade han dragit fram en stol som han stod på och vari full färd med att packa upp fisken.

Jag plockade fram ugnssäker form, matlagningsgrädde, riven ost och räkor. Joel ville själv lägga i fisken och huttrade lite för att den var kall.

Jag öppnade burken med räkorna och då har Joel redan hällt i grädden (förpackningen var öppen) och börjat smula ner en potatis (rest från lunchen som råkade stå i närheten). Han provsmakade ett antal räkor och pekade sen på kryddskåpet. Det var bara för mig att ta fram kryddor och krydda.

Det gäller att hänga med när Joel är i farten!

I söndags beställde vi lite elektroniksaker från dustinhome. Vi insåg att det bara skulle kosta 140 kr extra att få det hemlevererat och då slipper vi köra till ICA för att hämta paketen (kostar ju både tid och bensin).

Igår befann jag mig på IKEA med Simon, Anna och Olle och då ringer det från posten. Argh hinner jag tänka, nu är jag inte hemma och kan ta emot leveransen. Men de levererar bara mellan 17 och 21. När folk är hemma! De har tänkt

Nu ska här frossas i elektronik!

Joel har fått sällskap i förkylsningsklubben, av Simon. Han var ju förkyld sina två första månader i livet utanför magen, men sen dess har han varit frisk.

Nu snoras det dock rejält och stackarn förstår ju inte alls varför han helt plötsligt inte kan andas genom näsan, eller varför det kliar i densamma. Så det blir en del gråt.

Tur att det finns renässans och nezeril så både Simon och föräldrar får sova!

Packade ner honom rejält i vagnen imorse men han ligger där nöjd trots snor. Numera får han sitta själv i tvillingvagnen för Joel vill gå.

Testade passet förra veckan och bokade veckans pass redan i måndags då jag var på Core. Efter IKEA-besök och röjning hemma (städdagen numera på onsdag) så var jag rätt trött men att träna innebär ju även att man får lite egen tid utan barn så det var bara att svida om och cykla iväg vid 7-tiden.

Träffade på en granne där som känner de som har passet och han sa att de tänkte tuffa till passet för att locka till sig lite färre slöfockar. Med det i bakhuvudet så körde jag så svetten lackade. I slutet på passet fick jag avbryta några övningar lite tidigt för någon bärande kroppsdel darrade för mycket.

Idag känns det i de flesta delarna av kroppen Är jag frisk nästa onsdag så står jag där igen 19:20 redo att köra stenhårt.

Härom dagen skördade jag de sista morötterna. Insåg att man kanske ska göra det före det blir nattfrost egentligen men de var fina och ganska goda. Lite besviken faktiskt för jag tycker många köpta är godare. Fast de är färgglada! Nåja vi får se vad som ska planteras nästa år.

Joel åt dem med glädje samtidigt som han doppade dem i vetemjöl när jag panerade middagsfisken.

Joel tränar sin balans så fort han kan. Han gillar att klättra på saker och är samtidigt väldigt försiktig. Som förälder får man göra en snabb överläggning med sig själv om han ska få eller inte. Oftast får han.

Här var nog ett gränsfall dock (därav suddig bild).

Kan tillägga att han svajade till ett tag men hittade balansen igen så jag satt lite imponerad och tittade på. Efter en stund var han nöjd och klättrade ner.

Ah skojigt tänker jag först. Sen inser jag att jag inte förstår eller känner igen alternativen och känner mig extremt okulturell. Saknar ofta alternativet – inget. Men jag valde det som låg närmast.

Hmm… Kanske inte helt otippat ändå?

Här hittar du testet!

Hösten är här! Färgglatt ska det vara

Vi har börjat få lite rutiner på kvällarna. Joel har haft ett par stökiga månader med sena kvällar och stök med läggning, men nu läser vi för honom och säger god natt. Sen ligger han oftast där och bläddrar i någon bok före han somnar. Har säkert att göra med att han är trött efter dagarna på dagis.

Simon har börjat bli så stor att det är vanlig läggning för honom. Han blir väldigt kinkig när han är trött så man kan säga att han styr sin läggningstid själv.

Igår stack John och tränade strax efter 6 och då blev det kvällis för pojkarna. Joel yoghurt och macka och Simon gröt med fruktpuré. Sen pyjamas, tandborstning (endast Joel än så länge) och i samband med det ville Simon sova så jag la honom i sängen och han sov 2 minuter senare. Sen låg jag och Joel och läste om Henny Penny som trodde himlen ramlade ner. Strax före 7 sa jag god natt och gick ut. Kikade in lite då och då på Joel som låg och bläddrade i lite pixi-böcker.

19:15 sov båda barnen djupt och jag hann fixa massa saker. Suveränt!

När barnen är vakna kommer man på massa saker man ska göra när de sover. När de väl somnat är sakerna som bortblåsta och kommer tillbaka i samma minut som man hör att de vaknat.

Idag när vi kom hem från dagis glömde jag att vara försiktig när jag tog av Joels ena sko och det ramlade ut en halv sandlåda på golvet i hallen.

Oj, det där får vi ta och dammsuga upp, sa jag.

Joel klappar med handen på sig själv och springer och hämtar dammsugaren. Dammsuger upp gruset (med lite vägledning) och hänger nöjd tillbaka dammsugaren.

Själv står jag brevid med Simon och tittar på. Vilken hjälpreda!

Tänkte tipsa om ett fiffigt hjälpmedel för att kunna ha tillgång till filer oavsett var man är, kallat Dropbox.

Dropbox håller koll på en katalog i datorn, och allt man lägger i den katalogen dyker upp i alla andra datorer där man har programmet igång. Det finns också en webbsida där man kan logga in och få tillgång till filerna.

Man kan också dela kataloger med andra Dropbox-användare. T ex delar jag och Sue en katalog, så om hon har en bild hon vill visa mig, lägger hon den bara i den delade katalogen, så dyker bilden omedelbart upp i min Dropbox på jobbet.

Det är helt gratis och mycket enkelt att använda. Skaffa Dropbox här!

När Joel sovit middag idag så packade han och jag lite fika i hans ryggsäck och begav oss till busshållplatsen för att ta en åkutflykt. Vi fick vänta en stund så vi tjuvstartade med att äta lite äppelbitar ur ryggsäcken.

När bussen kom hoppade vi på och satte oss långt fram. Joel tittade på allt och alla och härmade diverse ljud han hörde, bl a blinkers.

När vi kom till slutstationen hoppade vi av. Där köpte vi chokladbollar att ta hem och sen åkte vi rulltrappa upp till t-banan. Där fick vi vänta ett tag på nästa tåg så då passade vi på att fika.

Joel tyckte det var jättespännande att åka t-bana och skrattade högt när det bromsade in och han höll på att åka ner från stolen.

Roligast på utflykten var dock rulltrapporna här i Skarpnäck för han började springa och ropade högt när han fick syn på dem.

Efter att ha tränat i fåtöljen så kan Simon helt plötsligt sitta själv (nästan på dagen lika gammal som när Joel kunde).

Vilken nöjd kille han blev helt plötsligt! Trots sin förkylning så vill han sitta var han än är och om han inte får det så gnäller han.

Nu blir det att bulla upp med kuddar lite varstans eftersom han ibland tappar balansen och faller.

Efter Simons uppgradering i bilen så innebär det att Joel sitter i baksätet. Vi är vana vid att kunna se honom och jag tyckte det var lite jobbigt att inte kunna se honom när han och jag åkte och handlade härom dagen.

Så igår när jag besökte Babyplanet hittade jag en spegel som jag slog till på. Idag monterade vi den och det var toppen att kunna se honom igen, via backspegeln.

En av de teknikprylar som levererades förra veckan var en DVD-spelare till bilen (NEXTBASE SDV685AMB DUBBLA SKÄRMAR 8.5). I morse packade vi upp den för att testa och stötte på problem direkt. När vi tryckte på knappar, både på skärmen och på fjärrkontrollen stod det bara “Invalid key”.  Vi googlade på det men hittade inget som hjälpte oss.

För att ha testat allt så kopplade jag in andra skärmen oxå ifall den skulle fungera. Helt plötsligt började det fungera att trycka på knappar! Vi misstänker att det är ett batteri som måste laddas före knapparna funkar.

Vi testade det i bilen lite senare och Joel var helnöjd med att kunna titta på film!

Efter att ha varit varmt länge så blev det helt plötsligt väldigt kallt på nätterna. Vi har vattenburen fjärrvärme i våra element och det styrs via utetemperaturen och fungerar väldigt bra.

Till detta har vi även en värmeväxlare till fläktsystemet som gör att vi återanvänder värmen inne och det gör stor skillnad. I lördags satte vi in den så att vi är redo för den kallare årstiden.

Joel var inte riktigt lika engagerad som i våras när vi tog ut den.

Efter lunch styrde vi kosan norrut för att hälsa på Camilla m familj. Mia hade oxå tagit sig dit med Tyra och Siri. Med sex barn under sex år blir det ganska livligt och man hann inte riktigt prata klart och följa röda trådar i samtalet.

Fast samtidigt är det roligt att se hur olika barn är i olika åldrar Joel tyckte det var rena himmelriket då Adam och Felix har fler bilar än de flesta andra vi hälsat på.

På ditvägen sov båda gott och på hemvägen sov Simon medan Joel tittade på Byggare Bob inte gav ett ljud ifrån sig på hela vägen. Simon testade en nyinköpt nackkudde som nog gjorde det lite bättre men inte bra.

Förresten så började motorlampan lysa igen när vi åkte hem igår. Antar att det bara är att boka tid för en kontroll. Suck!

Fast kanske kan de samtidigt sätta på vinterdäcken

Trots att vi försökt ett bra tag nu så har Simon inte riktigt förstått hur man dricker vatten. Joel var ganska bra på det och hade en specialmugg så vi köpte en likadan till Simon. Tyvärr inte någon framgång där heller, Simon gillar mest att tugga på pipen.

Eftersom han äter mer och mer mat och ammas mindre så är det bra om han börjar få i sig vatten så idag provade jag med en mugg istället.

Succé! Han blev lite överraskad men svalde flera gånger och verkade tycka det var riktigt gott. Svårast var att inte spilla ut allt eftersom han vill hjälpa till att hålla muggen.

Nu får vi se om han kanske kan fatta hur man dricker ur pipmugg eller flaska.

Det är mer än två år sen som rummet blev klart men först förra veckan satte jag upp gardiner. Tyget har funnits i vår ägo i säkert två år men av olika anledningar har det inte blivit av.

Sydde gardinerna för över en månad sen, kanske två. När jag skulle hänga upp dem insåg jag att jag inte hade några krokar kvar. De vi hade användes till draperiet där nere.

Så förra veckan när jag var på IKEA fixade jag fler och då fanns det inte längre några hinder.

När jag hängt upp den visade jag Joel att man kunde dra för den (som på bilden) och när jag drog tillbaka den blev han upprörd så nu får den hänga för fönstret. Det är ju hans rum så han får bestämma!

Idag skippade jag vagnen när jag gick och hämtade Joel. Simon satt i ryggsäcken och det är en dryg vecka sen Joel senast ville åka i vagnen hem.

Kändes lite tomt måste jag säga, men smidigt. När vi haft vagnen har Joel gått och hållit mig i handen (mysigt!), men idag ville han springa och säga “Nej” med jämna och ojämna mellanrum.

Simon var som vanligt helnöjd i ryggsäcken.

Efter testet igår så har jag fortsatt ge honom vatten i mugg.  Han fattar vad det är så fort han får syn på muggen och sträcker ut armarna efter den. Provade med ersättning idag oxå, men det var inte alls lika gott. Idag lyckades jag dessutom fånga det på film.

Tänk vad man glömmer fort, eller kanske handlar det om att förtränga. Nu är vi iaf där igen, matkladdet.

Det gäller dessutom att ha två skedar när man ska mata honom för han greppar hårt tag i den man försöker föra in i munnen. Det gäller alltså även att inte överdosera på skeden för då hamnar det där skeden hamnar, typ.

Roligt att det börjar visas lite matglädje dock så det är faktiskt mest med glädje man matar!

Igår kväll på träningspasset (Core) så inser jag att jag har gröt blandat med fruktpuré en bit upp på armen. Vet att jag under matningen tänkte att jag måste sanera mig själv före jag sticker till träningen, men inte kom jag ihåg det inte…

På IKEA förra veckan hittade jag lite tyger som jag gillade. Köpte på måfå och det visade sig att det ena tyget bara hade 1 dm till godo! Den andra räckte med råge eftersom jag där köpt för mycket då det var en viss del av mönstret som jag ville ha.

Min tanke är att det i barnens rum ska finnas massa massa kuddar så man kan bygga kojor och ha det mysigt. Nu har vi kommit en bit på väg.

Här finns lite mer info om hur jag gjorde.

Nu går det hur bra som helst att lämna på dagis. Joel knallar glatt iväg efter att vi satt på stövlar och regnbyxor. Oftast får jag en kram dock. Skönt att han trivs.

Svåra punkten är hemma, innan vi ska gå eftersom vi har fått en rutin där Joel efter frukost får titta en stund på Bolibompa medan jag matar klart Simon och klär på honom. När det är dax att stänga av tv:n är Joel inte alltid med på noterna – som idag då han började stortjuta.

Idag regnade det dessutom (såg t o m några snöflingor!!) så det blev lite meckigt. Men jag lockade med nya vantar, paraply och så fick han ha nappen en bit. Då gick det bra.

Nu är den här! Vår nya kompakta kamera – Canon Ixus 100 IS.

Har testat både det ena och det andra och är än så länge mycket nöjda. Bilderna i förra veckans höstkollage är tagna med den, och senaste filmen på Simon (i mellanupplösning).

Den är bra mycket mindre än den gamla, men skärmen är så mycket större! Det har hänt otroligt mycket på 6 år.

Den är liten, snabb, tydlig display, filmar bra – dvs uppfyller våra krav.

Bicycle Repair Man (YouTube)

Idag när jag cyklade till jobbet i snålblåsten och duggregnet fick jag punktering på bakhjulet. Som tur var hade jag med mig en extra innerslang som jag fått i födelsedagspresent (tack mamma), så jag tänkte att det är inget problem (det var dock inte det första jag tänkte…).

Efter 10 minuters fipplande satt den nya slangen på plats, men då insåg jag att jag glömt en sak – man blir väldigt oljig om händerna när man fixar med cykeln, och på jobbet är möjligheterna till grovtvätt begränsade… Det slutade med att jag cyklade hem igen. Väl hemma passade jag, förutom att tvätta händerna, på att packa ner en extra innerslang och ett par gummihandskar om olyckan skulle vara framme igen.

Cykelturen till jobbet gick sen utan vidare missöden och det snöblandade regnet svalkade skönt.

Vi har länge dukat med både kniv och gaffel (dessertbestick från IKEA) till Joel men aldrig visat hur man använder dem samtidigt. Han brukar sitta och äta med gaffel (eller sked som han oxå har).

Igår satt han helt plötsligt med kniv och gaffel och mosade potatis. Vi bara stod och gapade. Säkert är det dagis som lär dem tänkte vi.

Idag frågade jag när jag hämtade, men nej de använder bara sked eller gaffel. Han måste helt enkelt ha lärt sig genom att titta på hur vi gör. Kan vara bra att komma ihåg när man gör andra saker…

Imorse när jag skulle byta blöja på Joel så stod han och hoppade i fåtöljen bredvid skötbordet. Han tittade på mig och klättrade vigt upp på skötbordet (som är en byrå). När jag bytt så sa jag att då får du klättra ner igen, vilket han gjorde fast han höll i mig en kort stund.

Bra att komma ihåg när man lämnar honom själv i ett rum en stund…

Jag som hade sett fram emot kvällens pass sitter nu här och deppar lite. Känner av bäckenet så det blir att stanna hemma. Får trösta mig med att se på Arge snickaren istället. Fast först ska vi röja där nere.

Sen hoppas jag det går över så jag kan gå på passet nästa vecka istället.

Igår var det Simons tur att för första gången i sitt liv åka tunnelbana när vi skulle in till stan och luncha med Anna och Åsa. Jösses vad spännande han tyckte det var. Han fick sitta i mitt knä både dit och hem. Tittade på allt och alla. Lunchen var lika spännande och först när vi tog en kaffe på kontoret blev det tillräckligt tråkigt för att kunna somna.

När vi lämnade kontoret slog han upp sina blå igen och var lika intresserad av hemresan. Trots att han inte fick något käk på hela turen så var han en mycket nöjd liten kille. Tänk vad det gör att man kan sitta upp!

Egentligen skulle vi haft tid före lunch men de behövde ändra tiden pga utbildning och då blidde det 15:30. Det innebar att Joel fick följa med. Således packade jag ner Simon i tvillingvagnen och tog oss till dagis vid tretiden igår. Visar sig att Joel varit ganska gnällig och de har just tagit tempen, 38 grader.

Skippar då att klä på Joel för att han ska få krypa ner i åkpåsen istället. Han går ut genom dörren före mig och när jag ska öppna den försöker han hjälpa till utifrån – resulterar i stortjutande. Jag tar mig snabbt ut, får ner Simon i vagnen och tar upp Joel. Han pekar på foten. Stackarn har fått stortån under så nageln har fläkts upp lite. Ajajaj…

Joel visar Simon en av leksakerna i väntrummet på BVC

Är dock glad att jag i helgen hängde på en första-hjälpen-väska på vagnen (från IKEA-besöket). Plåstrar om den lilla tån och packar ner honom i vagnen.

Får som vanligt vänta på BVC men det visar sig att sköterskan är på kurs och läkaren kör med en sköterskeelev till hjälp. Går fortare än vanligt trots att läkaren även hinner lyssna på hjärtat, klämma på magen och titta i ögonen på Simon. Jag får som vanligt svara på lite utvecklingsfrågor.

Längd: 9120 g
Vikt: 72 cm

Simon har ända sen vi satte upp wallien med Nalle Puh vid skötbordet varit mycket intresserad av den. Senaste tiden har han vänt sig mot den och pillat på den. Väldigt målinriktad.

Igår lyckades han med sitt uppdrag.

Joel hade ju feber i onsdags när jag hämtade honom från dagis men jag tyckte han var ok på kvällen och även på morgonen så vi gick till dagis som vanligt. Jag hade för övrigt frågat vid hämtningen om de tyckte att jag skulle ha honom hemma på torsdagen men de sa att det beror ju på dagsformen.

Kändes dock inte helt ok vid lämningen så jag hade lite dåligt samvete hela dagen och funderade en del. När jag hämtade så visade det sig att han hade varit gnällig igen och haft lite feber. Får läggas lite tidigare då han i princip somnar när de äter. Bestämde på stående fot att oavsett dagsform så stannar han hemma på fredagen.

Så idag är vi hemma, jag och mina små grabbar. Mysigt! Har sen bestämt att Joel får vara hemma på onsdagar alltid så får han max två dagar i rad på dagis vilket jag tror kan passa honom.

Tänk nu ska det bli lättare att köpa bra saker! Efter att ha läst Den hemlige kocken för drygt 1,5 år sen så har jag i princip alltid läst innehållsförteckningarna när jag handlar (går tyvärr inte på Mataffären). Men man minns ju inte allt när man står i affären… Köpte Äkta vara men läste bara lite sporadiskt i den. Blev mest deppig för att det ska vara så svårt att köpa bra saker.

Därför blev jag så glad när jag såg att det nu lanseras en ny märkning! Nämligen Äkta vara. Ser fram emot att det sprids till affärer jag handlar i.

Läser mer på www.aktavara.org

När jag skulle blogga om Simons förkylning och att vi gillar Nezeril så surfade jag in på deras hemsida och där hittade jag en kampanj där man kunde beställa små Nezerildjur – gratis.

Klart jag beställde. Fick dem bara någon dag senare och nu ligger de i högen – troliga adventskalendernaklappar.

De är lite söta faktiskt.

Joel är hemma idag. Han underhåller Simon väldigt bra. Simon tittar ofta väldigt roat på Joel och vill gärna ha koll på var han är någonstans. Han tyckte det var så roligt idag att han inte ville sova, men till slut fick jag båda barnen att somna och då sov jag oxå en liten stund. Nu är det tyst och jag ska gå och koka lite kaffe till mig.

Vår andra bok om Findus. Bilderna är återigen kanonbra men själva handlingen kanske inte riktigt lika vass som i När Findus var liten och försvann. Fast efter att ha läst den några gånger så tänker jag mer och mer på syskonrivalitet. En ny varelse kommer in i bilden och tar fokus. Kanske är det vad Sven vill visa på? Fast då är slutet lite konstigt får jag säga.

Nåja, Joel ligger och lyssnar och tittar på bilderna och vill höra sagan igen när den är slut så från honom får den toppbetyg!

På Flex kan man ta små papperslappar med schemat. Jag gillar dock att ha det med mig lite här o var – t ex i träningsväskan och där blir det lilla pappret blött och knuggligt.

Så jag har förbättrat det hela lite genom att själv fixa ett i excel (la till öppettiderna), skriva ut och laminera. Mycket smidigt.

Lärde mig dock en sak när jag laminerade. Man ska inte stoppa in dem för tätt inpå varandra för då fastnar de i varandra.

Joel har sen tidig ålder gillat att hjälpa till i köket. Han har fått testa ganska mycket under noga övervakning. Här om dagen lyckades han för första gången trycka in mixerknappen själv. Vilken lycka!

Vi hackade lök i omgång i den och trots att tårarna rann på honom så ville han absolut fortsätta trycka på knappen och även hjälpa till att tömma och fylla på den lilla behållaren.

Simon fick sitta vid sidan i sin stol och titta på.

Det är roligt nu när Simon börjar hänga med. Härom dagen i vagnen på väg till bvc så tappade Simon sin napp, vände sig genast mot Joel, fick syn på nappen i Joels mun varpå hans arm flög hans arm dit och handen greppade den för att direkt föra den till sin mun. Joel satt chockad och pekade på sin tomma mun. Jag garvade såklart.

Den har ett ganska jobbigt ljud.

John använder den elektriska grästrimmern på vår baksida.

Igår stack jag till IKEA på förmiddagen. På vägen hem så körde jag förbi McDonalds i Sköndal och handlade lunch till oss. När jag kom hem så insåg jag att jag inte fått någon bok till Happy mealet. Jag som tänkte ha den i en adventskalender till Joel (24 paket ska man ju få ihop så alla små saker man kan fixa är bra).

Retade mig lite på det så idag när jag hade lämnat Joel på dagis surfade jag in på deras hemsida och skickade ett meddelande till dem. Fick svar ett par timmar senare. De bad om ursäkt, kommer att skicka en bok med posten, och ska kontakta stället för att se om det finns några brister i deras rutiner – det kallar jag kvalitetsarbete!

I helgen tappade Bamse sitt huvud för andra gången. Nu visste Joel t o m var nål och tråd fanns för han pekade på rätt hylla och ville att jag skulle fixa.

Får se hur länge det håller den här gången. Joel har nämligen börjat vifta väldigt mycket med Bamse lite nu och då, inte alltid så poppis hos bror och föräldrar.

Idag var det dax för den årliga Haglöfsrean och till glädje för oss med barn på dagis hade de flyttat fram starten från 15 till 12. Perfekt!

Vi åkte dit i god tid och medan Simon käkade i bilen höll John plats i kön. Några minuter före insläpp flyttade vi Simon från vagnen till ryggsäcken.

Under 1, 5 timme trängdes vi sen med andra ha(glöfs)galna personer. Mest spännande var när det helt plötsligt blev mörkt – strömmen gick. Efter ca 10 minuter kom den dock tillbaka, vilket var tur för oss som skulle betala med kort.

Simon var nöjd nästan hela tiden och lyckades även att sova en halvtimme eller så på Johns rygg. I kön roade han sig med att pilla på saker i sin närhet – skyltar, mobiltelefoner och annat som inte tillhörde oss…

Av en ren slump tog jag bild på Simon häromdagen när han för första gången somnade i vagnen – med regnskyddet. Kom ihåg att jag tagit liknande bilder av Joel och när jag kollar datum så visar det sig att de är exakt lika gamla på bilderna!

Igår när jag hämtade Joel och frågade hur det gått så sa Anki att han varit väldigt trött. Han får gå och lägga sig före de andra t ex. Då kändes det helt rätt att ha bestämt att han är hemma på onsdagar.

Rätt skönt att inte böka ut och behöva passa tider Även om det blir mer ös hemma när Joel oxå är här. Just nu är det dock tyst och lugnt för båda har somnat och jag tänkte städa lite (onsdag=städdag).

Det finns nämligen en del att röja idag för jag tror Joel har plockat fram alla leksaker han har i sitt rum. Riktigt länge satt han och hamrade, och han har dessutom lärt sig hur man vrider en skruvmejsel.

Häromdagen gjorde jag en sökning på bloggen på Norrut. Hade nämligen för mig att motorlampan började lysa även förra gången vi varit och hälsat på i Kallhäll. Hittade då två poster med titeln Norrut. Snacka om sammanträffande med datumen!

Jag hittade testet via Fixa&Dona som jag följt i 1,5 år. Resultatet var väl inte så överraskande

Här hittar du testet.

Andra boken om Harry Hole och jag kommer troligen att läsa fler böcker om honom även om jag inte är helt såld på dem.

De är spännande men frågan är om de inte är för kluriga. Finns inte en chans att man själv ska kunna lura ut vem som är skyldig. Jag inser ju att han någon i persongalleriet brukar vara skyldig. Fast kanske är det oxå att jag är så dålig på namn just nu att jag hinner glömma vem som är vem…

Kanske skulle börja rita en liten mindmap vid sidan om när jag läser?

Idag var det dax för fotografering på dagis. Skulle skett för 3 veckor sen egentligen men då var fotografen sjuk. Jag tog på Joel favoritkläder – givetvis myskläder för det är det enda han har.

När jag kom till dagis kändes det nästan lite fånigt för alla killarna hade typ skjortor och finare byxor – iaf de jag hann se innan jag lämnade byggnaden. Nåja, jag är nöjd med valet och jag tror att Joel oxå är det.

Ska bli mycket spännande att se bilderna om några veckor!

Ikväll var det dax för samfällighetens årliga stämma och som ledamot i styrelsen är det givet att jag var där. Det blev en del intressanta diskussioner och sen roligast var att det valdes två nya suppleanter till styrelsen. Ska bli spännande med en ny grupp och se vad vi kan åstadkomma kommande år. Sen får det räcka för min del.

Nya styrelsen avslutade kvällen med en öl på ett lokalt hak. Det var längesen jag var ute så och drack öl ska jag säga. Tror jag kommer sova mycket gott!

Trots att solen skiner med sin frånvaro lyckas höstlöven lysa upp i höstrusket. Här även en insekt som inte förstått att vintern är på väg.

Idag när vi lämnat Joel på dagis knallade vi till t-banan. Simon som vaknat vid 6-hugget somnade före vi kom dit, sittande såklart. Sen sov han ända till vi gick av vid Skanstull. Promenerade till kiropraktor på Rosenlund och han tittade nyfiket på allt och alla.

Anna och Olle mötte upp hos David så fick vi var sitt besök utan barn. Knakade lite här och var, och jag fick lite tips på övningar som jag tycker är svåra på cirkelträningen.

Lunch i Ringen och sen vidare promenad där Simon återigen somnade sittande och sen sov ända tills vi nådde Bagarmossen med t-banan. Skönt att trotsa höstrusket!

Nu ska vi hämta Joel och kanske göra chokladbollar.

Med ojämna mellanrum så brukar vi byta ut barnens nappar. Idag var det dax och i samband med det så uppgraderades Simon till stora nappar.

Av den anledningen så fick vi tänka till. Gäller ju att napparna inte blandas ihop, dels är det väl dumt att byta bakterieflora men dels så misstänker jag att Joel annars kan bli väldigt possessiv och resultatet blir att alla nappar finns hos honom.

Så det beslutades att Joel får de med färgglad knopp och Simon de med vit. Utöver det så märker vi med klistermärken för att inte blanda ihop med gamla nappar (som slängs allteftersom de hittas). Plockade fram fjärilar och nyckelpigor. Jag frågade Joel vilka han ville ha och han nappade åt sig arket med fjärilar.

En stund senare hade alla hans nappar klistermärken på sig – har inte tidigare sett honom hålla på med klistermärken så jag blev lite imponerad. Han tittade dessutom väldigt noga på alla nappar så att han inte missade att märka någon.

Simon smaskade nöjt på den stora nappen.

Ibland får man locka med roliga saker när motivationen att klä på sig och gå till dagis är låg (läs obefintlig).

Joel hade således bråttom hem från dagis och pratade om “bullar” så det var bara att skrida till verket. Det börjar verkligen märkas att han har fått vara med mycket i köket för han gör ofta väldigt rätt och det är riktigt roligt med en hjälpreda.

De blev väldigt goda och efter middagen så delade Joel ut dem till “mama”, “papa” och sig själv.

Nu har vi tre stycken kvar i kylen och det krävs lite viljestyrka att inte nalla dem när Joel sover.

Idag packade hela familjen in sig i Goby och åkte till Högdalens simhall för att bada. Joel bytte om med mig och Simon med Sue. Jag tror Joel hann säga “Mamma” ca 3 000 gånger innan vi var ombytta och klara…

Väl ute i bassängen var Joel som en liten fisk. De finns en liten “äventyrs-bassäng” för barn där vattendjupet är ca 30 cm och där “simmade” Joel omkring genom att ligga på mage i vattnet och springa med händerna på botten. Simon verkade också gilla att bada men blev trött snabbt och somnade snart i mammas famn.

Joel och jag provade också den stora bassängen där jag drog runt honom i vattnet så badbyxorna nästan åkte av… Under ombytet innan hemfärd hann Joel ropa på mamma ytterligare ca 3 000 gånger, men blev lugn som en filbunke när han fick en banan. Han somnade i bilen hem.

Idag fick jag reda på att Sue aldrig ätit kebab! Känns bra på något sätt att vi inte vet allt om varann. Fast nu kanske jag gör det…

När jag var föräldraledig med Joel var jag nöjd om jag hade middagen på bordet när John kom hem från jobbet.
Nu när jag har båda på eftermiddagarna är jag missnöjd om jag inte har middagen på bordet när John kommer hem från jobbet.
Tänk vad saker och ting förändras!

Efter en period med lite stökiga nätter har de två senaste varit ganska så bra.

Så bra att min kropp hajat att man behöver sova. Så trots en bra natt så sov jag när knoddarna sov – i två timmar – mitt på dagen.

Sen kände jag mig som en ny människa!

Imorse styrde jag och Joel kosan till Coop i Haninge för att storhandla. Vi använde scannern den här gången och Joel hjälpte glatt till och trycka på knappen.

Köpte bland annat storpack toapapper. Det tyckte Joel var jätteroligt när vi kom hem och byggde torn som var högre än han själv och när han gått och lagt sig såg det ut som på bilden.

När Joel vaknat och vi hade fikat idag på eftermiddagen så stack jag och Joel iväg för att ta bilder på ett nybyggt område vid pungpinan. Vi känner nämligen några som kanske vill flytta dit men inte kan åka dit just nu.

För att göra det lite spännande tog vi buss, eller “buff” som Joel säger. Han vägrar nämligen säga s. Han kan säga bara s, men inte i ord.

Vi gick massor, jagade varandra och tog bilder. Vi fick vänta lite på bussen hem och passade då på att äta lite clementin – något som Joel kan äta hur mycket som helst av.

Idag fick Simon stanna hemma med mormor som är på besök när jag tog Joel till dagis. När vi närmade oss vägen vi behöver gå över så skulle jag ta Joels hand, som är ett krav för att gå över vägen. Joel vägrade. Jag lirkade. Joel vägrade. Till slut bar jag en skrikande, gråtande och sparkande Joel över vägen.

Efter en stund lugnade han ner sig men så fort jag nämnde att man måste hålla handen när man går nära en väg så började han gråta igen. Försökte få fram vad det var han hade tänkt göra men lyckades inte.

Får se hur det blir när jag hämtar!

Idag åkte vi till den lokala vårdcentralen för att vaccinera oss mot influensan. De har drop-in mellan 14 och 16 tisdagar och torsdagar och eftersom Sues mamma är på besök och kunde passa Simon var det läge att ta det idag.

Vi åkte dit strax innan 14 eftersom vi ville vara där så tidigt som möjligt om det skulle vara långa köer, men när vi kom dit behövde vi bara vänta några minuter.  Själva vaccineringen var över på ett ögonblick och vi var ute på gatan igen 14:02. Och dessutom var det gratis!

Vintertiden är här. Förra hösten insåg vi att med barn innebär det att höstens omställning är sämre än vårens så i år var vi laddade mentalt på tidiga mornar.

Nu är ju inte barn som man tror att de ska vara. Utan det blev tvärtom. För andra dagen i rad sov Simon till halv 8 och Joel sov igår till 8 (idag sover han fortfarande). Fast inte så konstigt egentligen eftersom Joel två kvällar i rad inte somnat förrän klockan närmat sig 21.

Simon som en kort period somnade redan vid 7 på kvällarna har blivit nattuggla. Igår grät och grät han, övertrött såg det ut som, men somnade först vid kvart i elva.

Undra vad kommande kväll har att erbjuda i läggningsutbudet!

Idag på Joels lediga dag styrde vi kosan till Farsta centrum. Vi inledde med fika för att höja blodsockret lite. Simon hann ta en powernap i bilen på väg dit så han satt och viftade och sjöng i barnstolen och Joel åt lyckligt chokladboll och drack coca cola. Fast godast var den fruktis som vi tagit med. En sån fick även Simon.

Sen gick vi till leksaksaffären. Det fanns ett flertal saker man kunde testa och Joel var helnöjd en lång stund vid en synt.

Som tack för att mormor får sova i hans säng när hon är här fick han välja en sak.  Han ville dock ha många saker men nöjde sig till slut med en sopmaskin i duplo, som matchar den sopbil han valde förra gången.

Simon tittade nyfiket på allt och alla och somnade 30 sekunder efter att jag satt honom i bilen och sover fortfarande två timmar senare.

I tisdags var vi och vaccinerade oss mot svininfluensan, och i onsdags kände jag mig sehr hängig. Öm i kroppen och huvudvärk. Jag tog mig ändå till jobbet, men åkte hem vid lunch. På kvällen tog jag en alvedon och nästa morgon var jag som vanligt igen. Undrar om det smittade?

Simon har ätit ett tag nu, men inte riktigt fått fart på ätandet – förrän den här veckan. Han ville väl se om hur mycket is i magen vi har eftersom det på måndag är min tur att jobba ibland (50%).

Nu har det gått några dagar då jag inte ammat dagtid alls vilket är lite ovant. För över en månad sen visade han ju tendenser på att inte vilja ha mjölk men de gick över, tills denna vecka då han stenhårt vägrar (förutom fram på eftermiddagen/kvällen).

Nu äter han glupskt det som erbjuds och passar även på att göra små ljud emellanåt.

Nu när Simon börjat äta på ordentligt så krävs det en hel del barnmat hemma. När jag och Joel storhandlade i söndags köpte vi bl a gröt till Simon. Två paket blev det för jag hade en rabattkupong där man fick ett paket om man köpte ett.

Väl hemma kollade jag datumen av en slump och det visade sig att den ena gick ut i september i år. Säkerligen ingen fara för Simon att äta men ändå.

Givetvis mejlade jag till dem på kvällen och fick svar dagen efter. De bad om ursäkt och skulle skicka presentcheckar. Idag kom checkarna – 50 kr fick jag och gröten kostade 27,60 kr så det visade sig vara en bra affär.

På 35 år så har jag bott mer än 6 månader på 13 ställen:

• Ed x 2, Åmål, Värnamo, Alexandria, Skinnskatteberg, Uppsala x 3, Stockholm x 4

Haft fast telefonnummer på tre av dessa orter (Åmål, Uppsala, Stockholm). Av en ren slump 14102 och 141002!

Av dessa 35 år har jag gått i skolan 19:

• Lekskola 1 år, Grundskola 9 år, Gymnasieskola 3 år, Folkhögskola 2 år, Universitet 4 år

Jag har besökt 22 länder (kanske har jag glömt något land?):

• Danmark, Egypten, Finland, Frankrike, Indonesien, Irland, Israel, Italien, Jordanien, Malaysia, Norge, Ryssland, Schweiz, Singapore, Spanien, Sri Lanka, Sverige, Thailand, Turkiet, UK (England, Nordirland, Skottland), USA, Vatikanstaten

Jag har jobbat (inkl sommarjobb) på minst 8 olika ställen med varierande saker:

• Jordgubbsplockning, städning, hemsjukvård, barnpassning, korpusprojekt, IT-bolag mitt i bubblan (exjobb) och mitt nuvarande jobb på Cambio där jag haft lite olika uppgifter.

Utöver detta har jag gift mig en gång, fött två barn, köpt bostad en gång, tagit mig igenom ett maraton, gjort klassikern, vunnit distriktmästerskap i tre olika sporter (det var några år sen…), ägt två bilar och haft minst 8 olika mobiltelefoner.

Otippade saker jag lärt mig men inte nödvändigtvis kan nu:

• Swahili och knyppla.

Men framför allt har jag fått många fantastiska vänner genom åren!

Helt plötsligt vill Simon massa saker. Från att ha legat och varit ganska nöjd vill han helst sitta upp, eller stå om man håller i honom. Sen vill han ha något att pyssla med. Härom dagen upptäckte vi att han gillar att stänga luckorna på en leksak.

Ploppar man upp figurerna börjar han genast försöka fälla ner dem och ger sig oftast inte förrän han har lyckats. Ibland pausar han en stund, men är snart där igen.

Idag när jag cyklade hem från jobbet var det redan fullt med folk på Skogskyrkogården. Eftersom det är Alla Helgona imorgon har folk redan börjat sätta ljus på gravarna. Får se om vi åker dit imorgon kväll för att titta på spektaklet.

Joel har fått ett nytt favoritprogram, Rorri. Han fick själva bilen i födelsedagspresent och av en slump så såg vi det på Bolibompa någon morgon och sen dess har han pratat om Rorri.

Nu har vi börjat spela in det varje morgon så att vi kan se när behovet uppstår.

Joels sätt att säga Rorri är dock lite speciellt. På något sätt gör han ljud i svalget utan att öppna munnen. Första gången fattade jag inte alls. Först någon dag senare så hittade vi bilen och då gjorde han det igen – så nu vet vi.

Natten till fredag var en av de bästa sen Simon kom. Då börjar man genast förvänta sig att det ska fortsätta så.

Icke!

Inatt vaknade Joel strax före 12 och grät. Verkade som att han hade ont i en tå men vi kunde inte se något. Efter hans ylande så vaknade givetvis Simon. Joel lugnade sig och då kom Simon igång. När Simon lugnat sig kom Joel igång igen och så vidare.

Efter drygt två timmar, alvedon till barnen, sjungande, bokläsande och masserande så sov hela familjen återigen djupt.

Nu sitter jag här med Simon och äter frukost sen en timme tillbaka. John och Joel verkar ha tagit en välbehövlig sovmorgon!

Idag passade vi på att byta till vinterdäck på Goby. Tanken var att eftersom Sues mamma är på besök skulle vi passa på när Simon sov sin förmiddagslur, men Simon ville tydligen vara vaken så det blev hela familjen (inklusive mormor) som deltog.

Den ursprungliga planen var iofs att lämna in bilen, vilket vi också gjorde, men jag hade glömt bifoga låsmuttern som behövs för att skruva av hjulen, så det blev inget däckbyte…

Idag blev dock däcken bytta utan större problem och de sista tio minutrarna fick vi lyssna till ganska entonig sång av Simon.

Givetvis hade vi införskaffat pumpor dagen till ära. När det började mörkna klädde vi på oss och tog med diverse verktyg och gick ut till pumporna.

Joel fick snabbt tag i pennan och började rita. Han har sett på Bolibompa hur man gör och kan numera även säga “umpa”.

Det var enklare än jag förväntat mig att skära ut lock, ögon, näsa och mun. Joel tyckte det var mycket spännande att det lyste i dem när vi tänt värmeljus i dem.

Det är allt en mysig årstid när man tänder lyktor!

Redan förra vintern införskaffades en eldkorg. Det tog dock tid innan vi fixade ved och sen kom sommaren. Ikväll var det dock dax för proveldning.

Vi gick ut på baksidan efter middagen. Det var nog vi vuxna som tyckte det var mysigast. Simon satt i vagnen och tittade på lyktan som stod bredvid och Joel tjöt för att han inte fick ha vattenslangen och spruta med.

Häromdagen så vägrade ju Joel hålla handen på väg till dagis. Han vägrade på samma sätt på hemvägen, och spädde dessutom på med att gå och spotta. Jag sa till i början att jag inte tycker att man ska göra så.

Han fortsatte trots detta och trots att jag ignorerade honom.

På kvällen vid middagsbordet testade han detsamma. Då sa vi ifrån. Sen dess har han fortsatt lite då och då, och vi har sagt ifrån med olika intensitet.

Trots är intressant på något sätt. Det triggar verkligen igång en som förälder trots att man tänker att man inte ska gå igång på det.

Denna månaden når vi en ny gräns, 100 poster på en och samma månad. Kanske är det tur att Sue börjar jobba på måndag och får lite annat fokus.