Idag vaknade jag före klockan (trots omställningen till sommartid) och tyckte det var lika bra att gå upp. Det är ju sista jobbdagen på ett tag framöver.

Känns lika overkligt som förra gången och den här gången har jag verkligen inte hunnit allt jag tänkt så det kan nog bli lite jobb hemifrån närmaste dagarna för att avsluta en del saker.

Känns som om det är mer än ett år sen jag var tillbaka på jobbet förra gången för det har verkligen hunnit hända en hel del sen dess.

Inatt vaknade Joel vid tre-hugget och John hämtade in honom till vår säng (som varje natt). Joel hade dock lite svårt att komma till ro och vi fattade inte riktigt varför. Försökte smörja lite om det nu kliade men det verkade inte hjälpa. Gång på gång satte sig Joel upp i sängen och visade visst missnöje – i halvsovande tillstånd.

La mig så nära jag kunde och skulle just ge honom Bamse när jag känner öron… det var ju Lille-Skutt och inte Bamse som han fått mig sig. Inte undra på missnöje! John gick genast och hämtade Bamse varpå Joel nöjd la sig ner och somnade på direkten.

De finns de som säger att man inte lägger på sig så mycket vatten om man är höggravid på vintern. Jag har slutat tro på dem nu.

Klockan som in normala fall hänger löst gör inte längre det, skorna känns rätt trånga och det blir rätt mycket märken efter strumpor oxå.

Vikten börjar närma sig vad den var förra gången, även om jag faktiskt gått upp mindre den här gången (vilket iofs beror på att jag aldrig lyckades komma ner till matchvikt mellan graviditeterna).

Tur att det endast är 17 dagar kvar till beräknad leverans!

I veckan har jag försökt lära Joel att säga “Pappa” istället för det sedvanliga “Äh-äh-äh” när han vill mig något.

Vad säger man när man vill ha hjälp?

har jag frågat, och det tog inte mer än en halv dag innan han började svara

Papa

Till slut började han säga det utan uppmaning och då insåg jag att jag ju verkligen måste assistera honom då.

Sen jul har det hänt mycket med Joels finmotorik. För över ett år sen så köpte jag en begagnad “ploppa-upp-figur”-leksak och den har det lekts med till och från. Den blå har varit den enkla och det var länge sen Joel lärde sig den. Övriga har varit svåra att bemästra tills helgen då Ramsus och Jenny var här. Helt plötsligt kunde Joel alla fyra och vi vet inte riktigt hur det gick till.

Efter det var den rolig ett tag men nu står den mest och jag misstänker att den snart får passa undan till högen leksaker som ska plockas fram igen, fast senare.

Lampor är svårt att hitta. Iaf såna som man är nöjd med. I Joels våningssäng hade vi från början ikealampor som funkade helt ok. Fast när Joel skulle sova där så var de helt plötsligt inte lika bra bl a eftersom glödlampan var oskyddad. Vi hittade istället en rolig barnlampa, dvs med Disneymotiv och petskydd.

Efter att vi plockade ner adventsstjärnan så blev det väldigt tomt i köksfönstret och vi har pratat om att fixa en lampa. Så helt plötsligt vid ett besök på Bauhaus såg vi den perfekta lampan. Köpte en och provade hemma. Gillade den så mycket att vi köpte två till vardagsrummet oxå. Så nu, lagom tills det är ljust på kvällarna, har vi riktig mysbelysning inne. Matchar dessutom glasskålen från Målerås jag ännu inte fångat på bild.

Har tidigare missat hennes krönikor och det var riktigt roligt att läsa dem i samlad form. En hel igenkännande, men även en del “vad skönt att jag inte är/gör/har det så” – precis som det ska vara.

Kan rekommendera den, särskilt om man har småbarn, eller precis har haft, eftersom de flesta är skrivna under perioden då Ann gick från två till tre barn.

Lika kallt på morgonen idag så det var först strax före lunch som jag insåg att det var superväder ute och öppnade dörren.

Joel ville genast ut och jag tänkte att vi kan ju gå ut en kortis så han fick endast tofflor och en collegejacka. Jackan var det premiär för och Joel gillade den så pass mycket att han vägrade ta av den när han åt lunch, och han vägrade ta av den när han skulle sova. Så nu ligger han och sover i jacka och tofflor…

Till lunch blev det rester från gårdagens Linas matkasse – hemmagjorda fiskpinnar, med potatis och röra med turkisk yogurt, honung och riven pepparrot. Joel åt massa fisk och till slut satt han nästan och somnade.

Livet är bra härligt när det är vår och man har lyxen att få vara hemma med en liten knodd! Nu blir det nog en repris på gårdagen, kaffe, bok och sol (och lite choklad)!

"Var det så här jag skulle göra?"

För att lära sig saker måste man ju träna så jag brukar ge Joel chansen att träna på att bre sina smörgåsar.

Det går med blandad framgång. Lite fastnar allt på mackan, men det stora problemet är att det ju är så gott att äta direkt istället för att ta omvägen via smörgåsen!

Igår snöade det och i morse var det 10 minusgrader. Våren kändes extremt avlägsen.

Men så här års växlar det fort och nu när Joel sovit så har jag suttit ute på verandan i solskenet med en bra bok, en kopp kaffe och mumsat på lite choklad. Livet är härligt!