På en kvällspromenad i Bagis så står den bara där på gatan! Skönt med kamera i mobilen så att det gick att föreviga den.

Här är det lite jobbigt när man cyklar och får möte.

En vattenpöl gör att John måste cykla på “fel” sida på den breda vägen och om man då får möte måste man cykla i vattenpölen.

Samtidigt som jag köpte sandlådan så slank det med en gunga till Joel. I helgen var det ju lite uteväder så då satte John upp den och Joel provgungade.

Joel gillade det, vilket vi misstänkt eftersom han gillade inomhusgungan så mycket i vintras. Det var tom så att vi kunde ge honom mellis när han satt i gungan.

Enda kruxet är att det får bli gunga på förmiddagarna för när markisen är utfälld då går det inte att gunga. Alla dessa i-landsproblem

Sommaren bara var här helt plötsligt. Vi hade förberett oss med en uppblåsbar pool och lite kläder med solskyddsfaktor.

Så i helgen njöt vi massor på baksidan i solen, och skuggade Joel så mycket vi kunde, trots kläderna. Kepsen var han nämligen sådär nöjd med längre stunder…

Han fick prova att sitta i poolen men roligast var att stå vid sidan och plaska med handen. Han såg lagom förvånad ut när det stänkte i ansiktet och kunde inte riktigt förstå att det var han själv som orsakade det hela.

Tänk vad underbart livet kan vara. Är hemma med barn, på bekostnad av staten – Sverige är fantastiskt. Solen skiner och det är varmt, växterna frodas och det är grönt och skönt ute.

Idag har jag hunnit sitta ute och läst i solen när Joel sov på förmiddagen, fixa med räkningar när han lekte i hobbyrummet (där jag satt), lekt med Joel ute vid poolen, i sandlådan och på gräsmattan. Lekt i köket.

Ätit mellis på filt i skuggan i trädgården. Druckit god latte, tvättat och en del annat. Ikväll ska vi på middag hos vänner.

Lite kontrast till det liv man själv lever. Boken håller verkligen stilen och man skäms nästan för att man har det så bra. Deras böcker är verkligen läsvärda och de berör på djupet.

Kanske något för stranden i sommar så man får lite perspektiv på tillvaron?

Idag har jag och Joel varit på utflykt med Anna och Tyra. Vi inledde med att gå till Aspuddens parklek där vi intog lunch – i olika omgångar för när vi vuxna åt sov knoddarna.

Vi tittade på lite olika djur men roligast var nog grisen för den grymtade tillbaka. Någon timme senare när det var mellis på en gräsmatta i Vinterviken lyckades Joel få till någon slags grymtning och såg mycket nöjd ut.

Tänk vad det är underbart med svensk sommar!

Sen vår avelshanne Rolf tackade för kaffet för några månader sen har förutsättningarna varit dåliga för förökning bland fiskarna. Dock hann han producera en annan hanne vid sidan av alla honor innan han kilade vidare. Först nu har denne lyckats leverera och häromdagen vimlade det av små yngel i akvariet.

Eftersom alla fiskar härstammar från Rolf börjar det bli ganska inavlat så det kanske börjar bli dags att inhandla lite fler hannar. Vi funderar på lite röda Platys så blir det lite fler kulörer i beståndet.

Joel har blivit allt mer rörlig och det gäller även vid matbordet. När man matar honom vill han gärna pilla på maten och sedan smeta in den i ansiktet, på bordet, kasta den på golvet eller spruta den på mig…

Här har han just intagit supé av kyckling i morot och äppelkompott.

Efter att ha varit gravid och då gått upp 20 kg+ och sen burit runt på en knodd så har ryggen inte känts helt ok. Anna tipsade om sin kiropraktor David och jag bokade tid.

Idag var det dax för besök. Kände förtroende direkt efter att ha hälsat. Vi tittade på min hållning i en spegel och inte är det konstigt att det inte känns 100%. Är helt enkelt sned – vilket är vanligt när man varit gravid och sen burit knodd. Han tryckte och knakade lite här och var – mest i vänstra sidan (tror jag det var).

Huga vad det är läskigt när det knakar. Nu har jag lite övningar som jag ska göra och sen ska jag tillbaka om 3 veckor. Det finns hopp!

På nationaldagen besökte vi Tyresta nationalpark tillsammans med Lotta, Martin och Annika. Det blev barnvagnsrundan i skogen, lunch och viss slappning.

När hungern gjorde sig påmind igen åkte vi allesammans hem till oss och grillade några feta kotletter som intogs tillsammans med potatissallad á la Middagsfrid.

Både sandlåda och pool uppskattades av båda barnen, som vid sällsynta tillfällen även lekte tillsammans. Joel lärde sig vinka och vi tror att Martin kan ha ett finger med i spelet…

En udda bok måste jag säga, men underhållande. Jättekort så det gick jättefort att läsa den.

Ger en inblick i hur en udda människa tänker. Lite nyttigt att se det från den sidan, kanske kan man lära sig något på det!

Häromdagen pratade jag lite med Martin som, liksom jag, jobbar som utvecklare. Han jobbar dock med “den mörka sidan” – Microsofts .NET medans jag jobbar med Java. Jag har på tidigare arbetsplatser hållit på med Pyttemjuks utvecklingsverktyg men det var länge sedan och det skulle vara roligt att sätta sig in i det igen – det skulle i så fall bli språket C#.

Han berättade att det finns en “Express version” av utvecklingsplattformen Visual Studio som är gratis (kostar massor med pengar annars) och även SQL Server (databas) vilket borde göra det enkelt att komma igång. Sitter och laddar ner det just nu (dryga 900 MB DVD ISO). Detta är definitivt något jag ska försöka hitta tid till under pappaledigheten…

Idag var det dax för vattenspridaren att göra en insats. Gräsmattan har bara blivit torrare och torrare vilket inte är så överraskande med tanke på det underbara sommarväder vi haft senaste tiden.

För att spridare ska täcka rätt område (tex inte spruta på grannarna) så är det lite pill – när den är igång. Sue fixade och hoppade snabbt undan från vattendropparna. Vad vi missade var lilla Joel som glatt kröp ut på gräsmattan så som han brukar göra varpå han fick sig en dusch och blev mäkta förvånad!

På promenad med Anna och Tyra som vi målmedvetet styrde till platsen där vi visste att 082 stod.

Hade tänkt vänta tills den kom på pocket, men så låg den på coop och ropade på mig häromdagen och nu har jag i princip sträckläst den.

Känns som att drivet i den var bättre än tidigare och nu börjar man lära känna personerna i hennes böcker rätt bra och det ska erkännas att det är skönt att slippa stereotypen äldre polis med ruffigt liv och istället ha småbarnspappan.

Men slutet… inte kan en bok få sluta så?? Antar att det bara är att vänta ett år tills fortsättningen kommer i nästa bok.

Att följa en liten knodds utveckling är spännande. Ofta undrar vi hur mycket, eller hur lite, han förstår av vad som pågår omkring honom. Ett tag nu har vi när Joel ska äta sagt “Ta ur nappen” och sen hjälpt honom, inte särskilt medvetet utan bara för att prata.

Idag stod Joel på golvet med nappen i munnen. Sue tittade på Joel och sa “Ta ur nappen” och vips så spottade han ut den och log. Vi tittade på varandra och tänkte att det nog var en slump så vi provade igen – och visst gjorde han som vi sa! Nu hoppas vi på att det även stämmer i andra sammanhang…

Den blåbärsbuske som de andra somrarna här har blommat rikligt och sen gett en suverän skörd inför vinterns blåbärspajer har i år bestämt sig för att vila tror jag.

Har sett fyra blommor totalt bara så det blir inte några blåbär i år. Kanske borde jag beskurit plantan?

Vi har tagit oss till Skåne med bil. Många barn sover ju ofta mycket i bilen, men Joel är inte som andra i det avseendet. Max en halvtimme sov han i sträck, sen vägrade han tills vi hade haft en ny paus. Trots det var han vid gott mod och vi hade inte något emot att stanna med jämna mellanrum och rasta lite.

Underbart med kombi som rymmer alla saker som vi lyckas packa ihop. Underbart oxå att vi har Sara som hustomte och sköter både fiskar och blommor.

I över en månad nu har Joel tränat på att stå upp och tränat upp sig riktigt bra. Stabil och envis är han den lille, men att gå har han inte varit intresserad av alls. Tills för en vecka sen ungefär då han började gå utmed möbler och lite om man höll honom i händerna.

Idag lossnade det rejält och helt plötsligt tog han några steg på egen hand – som John påpassligt nog lyckades fånga på film.

Nu har jag installerat Confluence på servern här hemma. Det är en wiki som vi tänkte använda privat, för t ex recept, packlistor, små manualer över hur man gör saker här hemma etc. En wiki är en typ av versionshanterad och sökbar webbplats där alla kan uppdatera sidorna vilket gör den till ett slags virtuellt kollegieblock som dessutom är åtkomligt varsomhelst ifrån.

Programmet görs av Atlassian och kostar egentligen en massa pengar, men för upp till två användare och privat bruk är det gratis!

Vår stegtävling på jobbet drog igång lagom till att vi åkte på semester. Kanske inte helt optimalt och det märks att de som är kvar lyckas gå en hel del fler steg än vad vi får ihop.

I Hörby blev det en hel del bollspel på kvällarna för att få ihop till de “nödvändiga” 9 000 stegen man ska ha per dag. Vi hann även med en skogspromenad inklusive picknick och hinderbana med Maja när Christel och Boris jobbade.

Man inser dock snabbt att toppformen är långt borta…

På lördagkvällen försvann Christel och Boris på konsert med Dolly och vi frossade med Maja på Guitar Hero 3 på Nintendo Wii. Många gånger roligare än Wii sports som vi testat tidigare.

Det var svårt och det kommer att bli svårt att låta bli att köpa ännu en spelkonsol…

John var askass, vilket var lite förvånande eftersom han spelat riktig gitarr rätt länge. Däremot klarade Sue av det hyfsat bra, men Maja som nog tränat en del glänste.

Efter djurparken åkte vi till Österlen för att i några dagar låna min kusins stuga där. Vädret var på vår sida när vi kom fram och efter att vi packat in oss i huset så tog vi en promenad ner till stranden. Vi insåg att det var första gången Joel såg havet.

Sanden gillade han skarpt – mer än i sandlådan hemma där han mest gillat spaden och krattan.

Vi packade in oss och allt i bilen, sa hej då till Maja med föräldrar (som skulle åka till Mallorca ett par timmar senare) och åkte till Höör och Skånes djurpark för att träffa Sandra, Henrik, Elin och Philip. Ganska snart kom regnet vilket Sandra erkände alltid hände när de var där.

Färre djur än vanligt av någon anledning men som vanligt en skön promenad. Mest minnesvärt var vår tidiga fika (pga ösregn) där vi hade sällskap av några hungriga gäss. En av dem lyckades nästan smaka på Joels hand vid ett obevakat ögonblick.

Allt som allt en mycket trevligt dag.

När vi satt och åt frukost i godan ro i sommarstugan på Österlen kände jag plötsligt att det krasade till i en tand när jag tuggade på min macka. Efter inspektion visade det sig att en bit av tanden lossnat – oklart om det var något hårt i brödet eller om en spricka uppstått när tanden lagades för några månader sen. Som tur var exponerades inget av nerven men en riktigt vass kant gjorde det lite problematiskt att äta m.m.

Efter samtal med tandläkaren inhandlades dock en nagelfil med vilken det vassa filades ner! Själva lagningen blir inte förrän efter vår resa och kanske till och med efter 1/7 vilket är bra eftersom det då blir billigare.

På måndagskvällen beslöt vi oss för att åka norrut till Åhus och äta middag. Vi följdes av regnet men precis när vi var framme kom solen och en fantastisk regnbåge visade upp sig.

När vi ätit klart var det dax för promenad så att vi fick ihop dagens steg – hann ett par hundra meter och sen kom ösregnet. Tur att det finns regnskydd till vagnen och att vi inte är gjorda av socker!

Under flera år har vi använt F-secure Antivirus men har på senare tid upptäckt att datorn börjat bli väldigt långsam strax efter uppstart och efter lite undersökning visade det sig att det var antivirusprogrammet som lade beslag på processorn efter någon minut på grund av en bugg i programvaran. De hade själva någon workaround som innebar att man skulle avinstallera viss funktionalitet för förhöjd säkerhet i Windows men då byter jag nog hellre leverantör…

Nu har jag provat lite olika antivirusprogram (Norton, Trend, Panda och Kaspersky) och det jag kom fram till verkar bäst är Kaspersky Antivirus. Det är inte jättedyrt, det tar ett minimum av systemresurser i anspråk och det är väldigt konfigurerbart. En licens funkar dessutom till tre datorer vilket gör att vi får en till laptopen också på köpet.

På tisdagen styrde vi kosan mot Halmstad där vi hälsade på Johns mamma i Kvibille. Efter många års övertalning hade Johns mamma bestämt sig för att köpa ny dator och bredband. Något som vi gärna hjälpte till med och några timmar efter vår ankomst var datorn inköpt och bredbandet igång.

Dessutom hade videon gått sönder några dagar tidigare så John insisterade på en digitalbox med hårddisk istället för en ny video. Efter lite surfning på nya datorn hittades en Topfield som uppfyllde alla krav och som dessutom fanns billigast på Fyndbörsen i Torup endast 3 mil bort.

Då vi tradionsenligt tog med oss regnet så passade det alldeles utmärkt att sitta inne och pyssla med teknik – det var bara jobbets stegtävling som blev något lidande.

Precis som förra året firade vi midsommar i Gullbrandstorp. Vädret blev en repris nästan, fast det regnade inte riktigt hela tiden. John hade tagit över Sues förkylning och var ganska risig, men vi tog oss iaf till dansen om än lite sent.

Sill och högljudd lek blev det hemma med Joels kusiner.

Vi har precis lämnat Kvibille på vår resa norrut då vi blir omkörda. Farten måste ökas lite för att vi ska hinna ikapp.

På väg mot E6:an efter besöket hos Lina så står den bara där i korsningen. Vi har rött ljus och John sliter upp kameran och hinner precis fota den genom sidorutan när vi fått grönt och kör iväg. Efteråt hoppades vi att de inte såg oss…

Så var det dax att åka norrut till Dalsland och lämna farmor för att hälsa på mormor. På vägen passade vi på att fika hos Majkens mormor och morfar (där Lina och Linus huserar ibland) i Göteborg. Trots att det säkert var 7 år sen Sue var där så lyckades vi hitta dit utan en enda felkörning även om Sue blev lite överraskad när rätt gata dök upp helt plötsligt.

Majken är precis lika gammal som Tyra och nu verkar Joel ha vant sig vid barn och tom blivit lite framfusig. Majken var lite tvekande – även det en nyhet enligt hennes föräldrar. Vi hann dessutom äta smultron och beundra de fina japanska koi-fiskarna i trädgården.

Åh vad de är svåra att få upp!

John försöker ta upp mintkakor ur förpackningen.

Idag har Joel träffat Ramus och Pontus för första gången. Han var väldigt intresserad av vad de stora grabbarna pysslade med och lillebror Pontus tyckte det var lite jobbigt med någon som pillade på allt så han tog gärna sakerna från Joel och sa att det var hans eller Rasmus. Joel tittade bara beundrande på honom och log – nöjd över att få vara delaktig.

Vi hann även fika, men bilder glömde vi ta…

Igår träffade vi Tyras kusin Hugo för första gången, en mycket nöjd liten krabat. Kändes som väldigt längesen som Joel var tre månader och man inser att det händer enormt mycket med bebisar första året.

Joel tyckte det var mer intressant med Bojan (hunden) och det tyckte även Sue som dammar av hundplanerna lite. Inte lär det bli enklare när Sues rumskompis på jobbet i dagarna får sin dvärgschnauzervalp levererad…

Vi fick med dem på promenad oxå så att vi tog oss delar av de dagliga 9 000 stegen.

Nu har jag slutat amma och Joel således slutat dia. Sista slurken fick han på nationaldagen! Det gick helt smärtfritt att sluta – både för mig och för Joel. Kanske för att jag i över 2 månader ammat honom endast en gång på kvällen och en gång på morgonen. Han verkar inte alls sakna det så han var redo tror jag.

Känns mycket ovant att efter 18 månader helt plötsligt inte ha någon som lånar ens kropp…

Det var vad vågen hamnade på när vi testade en bilvåg på en “rastplats” på väg från Ed till Sthlm i onsdags. Väl hemma kollade vi och tjänstevikten är på 1400 kg. Undra hur det går ihop?

Nåja vi är tillbaka i stan och vår suveräna hustomte Sara hade fixat diverse ätbara överraskningar så vi behövde inte handla på ett par dagar. Skönt!

Joel bevisade återigen att han inte är en bilsovande knodd. Från 19-22:30 var han vaken, trött men på ganska gott humör efter att han fick sin kvällsgröt på McDonalds i Kristinehamn.

Idag hände det. Jag tog mig i kragen och stack ut på en joggingtur, fast den får nog kallas lunkatur. Försökte under turens gång komma på när jag var ute och lunkade/joggade/sprang senast. Kan inte påminna mig att det hänt sen vi flyttade hit och kanske hände det någon gång när vi bodde i Orminge tillsammans. Annars var det nog när jag tränade för mara och klassiker 2002. Åren går kan man säga!

Kanske bör tillägga att det var jobbigt och kroppen känns tyngre precis som den är jämfört med tidigare turer, men fler turer ska det bli! En halvtimme gav drygt 4000 steg och jag kände varken av ryggen eller löparknä. Tror minsann att David lyckas med sina behandlinar!!

Jag har ganska länge funderat på att plantera funkior. Dels på baksidan vid häcken eftersom de trivs i skugga men sen fick jag tipset att sätta såna även under lönnen.

Idag hade en nyinflyttade granne tagit tag i sin trädgård och ville göra sig av med sina funkior och en annan granne var vaken nog och sa att de gärna tog dem om de ändå skulle slängas. De fick inte plats med alla utan vi tog resten – en full skottkärra. Här ses de vid den nyklippta häcken (gårdagens aktivitet).

Planterade på baksidan (framsidan sparar jag till imorgon) medans Joel lekte i sandlådan – tills han insåg att skottkärran var bra mycket roligare. När vi sen fyllde i lite vatten var lyckan total.

Så här på sommaren kan det vara skoj att se vem man egentligen är:

You are Superman

Superman 55% Robin 50% Spider-Man 45% Supergirl 45% Green Lantern 45% Wonder Woman 40% Catwoman 40% The Flash 40% Iron Man 40% Hulk 35% Batman 25%

You are mild-mannered, good, strong and you love to help others.

Här kan du se vilken superhjälte du är!

Joel har börjat intressera sig för kylskåpet. Varje gång man öppnar det ska han dit och pilla. Han blir oerhört upprörd om han inte får greja klart.

Antar att det inte är så farligt om det är öppet en stund – är väl bara elräkningen som blir lidande…

När Joel tagit sina första stapplande steg i Hörby så kom Christel på att de hade en gåvagn på vinden från när Maja var liten. De letade upp den och vi tog den med hem. Joel nyttjande den lite här och var men roligast var nog när han fick åka i den