Var lite skeptisk till Nobels testamente så jag har avvaktat lite med denna, men nu fanns den med på årets bokrea så då slog jag till. Började läsa i förrgår och trots trötthet gick det inte riktigt att släppa boken så igår kväll läste jag ut den. Riktigt bra! Fanns återigen det där riktiga drivet i boken som gjorde att man ville fortsätta läsa. Trådarna knyts dessutom ihop bättre denna gång. Kan alltså rekommendera den varmt!

Vad jobbigt det är när man råkar skriva .se när man ska till en .com-adress.

Idag kommer mamma hit. Vi provade ett nytt sätt att beställa biljetter – genom auktion på tradera. Oj så spännande! Fast lite drygt att de avslutas endast 6 timmar före avresa – blir ju lite svårplanerat då.

Före jag la mig så var det bara en biljett till (av åtta) som någon gett bud på. När jag ammade vid halv-2-tiden hade mitt bud överstigits så det var bara att öka maxbudet. Höjde lite och somnade igen. Vid 6-tiden blev jag överbjuden igen (finns en sms-tjänst) så jag ökade till 150 kr och sen kunde jag inte somna om utan bevakade. När det var 1 minut kvar höjde jag mitt maxbud till 208 kr, men det hade inte behövts för jag fick biljetten för 115 kr. Pust!

Blev lite inspirerad av ett tv-program i fredags som hade med potatissorten Blå kongo och när jag kom till Hemköp så sålde de såna. Jag slog till och igår kokade vi potatismos med dem. Hade förväntat mig att det skulle bli lite blåare men tydligen är det så att färgen försvinner delvis när man kokar dem. Smakade precis som vanligt tyckte jag.

Nu Joel upptäckt spegeln. Vi har försökt en lång tid att få honom intresserad men icke – tills idag då jag ställde honom framför och han genast tittade intresserat på sig själv. Han pillade och tittade men roligast tyckte han var att smaka och försöka äta på sig själv – eller kanske var det spegeln i det fallet

Behöver jag påpeka att hallspegeln nog bör torkas av/putsas nu?

Helt plötsligt är det som att det lossnat. Joel gapar villigt när vi matar, även om första tuggan alltid resulterar i en mycket skeptisk min. Bäst blir det om han får dricka vatten ur sin pipmugg till maten.

Banan är en favorit som mellanmål och gröt oxå, men allra bäst är nog katrinplommonpurén som han får till efterrätt vid lunchen. Själva lunchen är oftast burkmat – till veckan ska det kokas riktig mat tror Sue.

Att flytta till eget rum och egen säng var ett bra drag. Inatt var han vaken och åt vid 1 och sen först efter kl 6! Däremellan var vi bara inne och tittade till honom några få gånger, men han sussade så sött så.

Nog känns det som att våren har kommit? I rabatten har iaf första vårblomman tittat upp på riktigt. Vädret idag gjorde ju sitt till måste jag säga. Alldeles underbart att vara ute och njuta av solen!

Tänk för två år sen, vår första vår här, då var det snö från mellandagarna till slutet av mars.

Batteriet i bilen hade, p g a en öppen bildörr, blivit urladdat. En snäll granne erbjöd sig att låna ut en batteriladdare så jag monterade ur batteriet och lät det stå på laddning under natten.

Kvällen därpå monterade jag i det nyladdade batteriet. När jag var klar och stängde garaget hörde jag hur det “blippade” till, precis som det låter när man sätter på larmet. Eftersom jag var helt övertygad om att det blivit urkopplat för en tid sedan, då vi aldrig använder det, eftersom det kan gå igång närsomhelst, ignorerade jag det och gick nöjt därifrån.

Kl 06:14 nästa morgon kom grannen och knackade på när jag satt och åt frukost och sa att larmet i vår bil hade gått igång och stod och tjöt. En smula stressad småsprang jag till garaget där larmet mycket riktigt brölade på högsta volym. Avstängningsknappen på nyckeln hade för länge sedan slutat fungera så jag fick helt enkelt öppna motorhuven (larmet gick fortfarande) och skruva av en batteripol samtidigt som jag önskade att jag hade haft sinnesnärvaro nog att ta med öronproppar eftersom jag nu befann mig ca 1 meter från larmhornet. När väl batteriet var urkopplat blev det äntligen tyst.

Förmodligen hade larmet varit igång hela natten för batteriet var helt urladdat. Igen. Ånyo lånade jag batteriladdaren av snäll granne och kopplade även ur säkringen till larmet. Det ligger nu också ett par öronproppar i handskfacket – utifall att…

I söndags städade jag akvariet och tog då upp en av de mer vildvuxna vattenväxterna för beskärning. Blad togs bort och växten trycktes sedan ner igen. När jag var klar kollade jag så att alla fiskar såg ut att må bra men hittade då inte en av räkorna. De brukar dock vara bra på att gömma sig så jag lät det bero.

I måndags förmiddag ringde dock Sue till jobbet och berättade att hon hittat en liten död räka på hallmattan. Förmodligen hade den följt med växten upp och hoppat av halvvägs till vasken. Det blir nog ett en tur till djuraffären i helgen för att inhandla lite fler!

Lite senare ringde Sue till jobbet igen. Hon skulle åka och besiktiga bilen men när hon kom till garaget var den stendöd. Jag hade visst glömt att stänga bildörren (!) och kupélampan gjorde att batteriet var helt urladdat. Eftersom bilen måste besiktigas före mars insåg jag att det skulle bli svårt att boka ny besiktningstid. Hittade dock en 29/2. Förvisso i Nynäshamn, men ändå bättre än körförbud.

Sue på Ki-balans:

Hmm… en övning då vi ligger ner, undras om någon märker att jag vilar ögonen lite och skippar övningen?

Sue på väg från toa:

Hmm… jag har släckt men det låter fortfarande? Ah, jag glömde stänga av vattenkranen!

Nattpassen börjar ge sig till känna nu. Tidigare har jag tyckt att det varit helt ok, men efter jul och nyår då knodden helt plötsligt ville äta varannan timme under natten så har det inte blivit så många sammanhängande timmar sömn.

Det som började så bra med välling på kvällen upphörde efter två kvällar och nu vill Joel knappt ta en enda klunk. Han sover dock bra i sitt rum i sin säng även om han vill äta minst två gånger på natten.