Sue | 2012-01-26 kl 23:08 (2012-01-26, 23:08 GMT +1)
Igår när jag lämnade Joel så stod det en lastpall med stor låda på i hallen. Joel kommenterade genast att det varit en gaffeltruck där.
När det var dax att hämta mötte jag upp med John och Simon eftersom det var vernissage. Nu låg lastpallen utanför och Simons direkta kommentar var att det varit en gaffeltruck där.
De kan sina saker!
Sue | 2012-01-26 kl 23:07 (2012-01-26, 23:07 GMT +1)
I november blev det en del vabb för oss pga vattkoppor. Jag ansökte om pengar från försäkringskassan 30 november. I förrgår kom det ett brev från dem till John där det stod att vi ansökt om ersättning för Joel med en vårdperiod som var mer än 7 dagar. Således krävs läkarintyg.
Jag minns det där. Hur jag kollade upp vad som gällde och hur jag skulle fördela det hela för att det inte skulle bli fel. Kollade upp min ansökan (sparar alltid ner pdf-kopian). Nä, det stämde inte, vi begärde ingen ersättning för dag två i deras räkning.
Skrev ett ganska långt inlägg på deras facebook-sida och fick svar dagen efter. Tyvärr fokuserade de på mitt svammel om hur jag skulle göra om förskolan inte sparat noteringar om att även Simon varit hemma – och vi då kunde ansökt för vård av honom istället (det var ju så vi gjorde från dag 8 enligt MIN dagräkning). Svaret var att om förskolan inte sparat det så kunde jag skicka in en kopia på min lönespec att jag inte fått lön den dagen. Öh… klart jag inte har jag har ju ansökt om vab för Joel. Nåja, svarade på deras svar och fick till svar att jag skulle ringa.
Gjorde det när jag var hemma med Simon idag. Fick plats 80 och hann nästan ge upp när jag efter typ 30 sekunder hade plats 67. Då fick jag oxå reda på att det var 143 handläggare
Kom snabbt fram och förklarade. Hon kollade och insåg att vi faktiskt inte hade en vårdperiod som startade den 15, utan 17. Den 16 var en annan dag och normal föräldrapenning
Jag fick lova på heder och samvete att det var så och så skrev hon en notering och allt var ok. På 8 minuter var det klart, men jag undrar för vem de gör det så krångligt. Skulle jag inte kunna lägga in mina fakta – vilka barn som är sjuka och så får ett datasystem räkna ut? Hur mycket energi ska småbarnsföräldrar lägga på sånt här?
Sue | 2012-01-25 kl 22:44 (2012-01-25, 22:44 GMT +1)
Härom dagen tyckte jag klockan satt lite lösare än vanligt och funderade på om jag blivit smalare. När jag väl undersökte saken visade det sig att det var länken som höll på att gå sönder. Suck!
Idag tog jag den till Ur&Penn där den är köpt och frågade om det gick att fixa. Tyvärr sitter brottet på den länken som sitter fast i knäppet och då måste man byta hela kedjan. Eftersom jag endast tål typ titan så blir det inte mycket dyrare att köpa en ny klocka och min gamla är tydligen över 5 år inser jag.
John ska se om han kan löda ihop den men om det inte funkar slår jag nog till på en ny.
Krav: Titan, ecodrive (eller liknande) och gå att bada med. Tips någon?
Sue | 2012-01-25 kl 12:12 (2012-01-25, 12:12 GMT +1)
Joel överraskar oss mest hela tiden nu. Vi får absolut inte titta medan han håller på. Sen när han är klar visar han stolt upp sina konstverk.
Det här knåpade han ihop härom dagen och visade stolt upp för oss.
Senare har jag sett både honom och Simon stå med dokorleksaken och titta i den och mumla lite. Glaset ramlade ner (höll) och sitter nu med Johns hjälp och lite kardborre fast på spegeln istället.
Underbart att se dessa kombinationer. Gäller dock att ha koll så det inte kommer med saker han inte får ha…
Sue | 2012-01-24 kl 23:06 (2012-01-24, 23:06 GMT +1)
Efter att mer eller mindre knappt ha varit utanför dörren i några dagar så klädde vi idag på oss vinterkläder och gick ut. John som kände sig lite hängig packade ner trött Simon i vagnen där han somnade rätt direkt och sen sov hela rundan.
Jag och Joel tog snowracer, “snowboard” och skyffel och gick till pulkapacken. Den hade invaderats av fritidsbarn med hjälm varpå jag snabbt insåg att vi måste plocka ner hjälmen från vinden. Vi testade två åk och la sen ner – det var för mycket folk.
John med vagn och sovande Simon hade slutit sig till oss och hakade på till en lekpark där Joel trots alla vinterkläder lyckades klättra runt. Underbart med lite vinter!
Sen gick vi skilda vägar (John hem) och vi gick till apoteket för att köpa lite saker som tagit slut. Sen vidare till sushistället för att handla. Joel var mycket besviken för det var inte samma som vi brukar vara på (i Farsta där han alltid får klubba). Sen lekte han väldigt på hemvägen. Tyckte det var jätteroligt att “ramla av” snowracern och jag sa “Nämen, igen!”. Jag tröttnade lite fortare än han kan man säga. Sen kom han på att han ju kunde ligga på mage bakom den och hålla i sig så att jag kunde dra. Sen började han samla snöklumpar.
I slutet var jag rätt trött på eviga stopp eftersom jag bar på skyffel, sushipåse och apotekspåse.
Gott med sushi var det iaf! Även om Simon avslutade med att kräkas upp det mesta.
Sue | 2012-01-24 kl 22:57 (2012-01-24, 22:57 GMT +1)
Efter att ha kämpat natt mellan lördag och söndag med två kräkande barn i sängen och knappt någon sömn, för att sen fortsätta under söndagen och även må väldigt illa själv så sov vi bra natt mot måndag. Måndagen sov jag så fort det gick – väldigt olikt mig. Somnade i myshörnet, på golvet, i soffan.
Vid ett till i soffan så satt barnen på varsin sida och jag somnade till och hoppade till sådär som man gör ibland när man just har somnat. Simon vänder sig till mig:
- “Mamma, du behöver inte vara rädd för mig” säger Simon och klappar mig lite.
Igår kväll hade jag lite svårt att somna men somnade ändå i hyfsad tid och hade nån lite tanke på att gå upp och jobba tidigt idag. Jag la ner den på morgonen och sov tills Joel vaknade.
Idag har jag fått tillbaka energin och nu är jag väldigt pigg. Lite dumt eftersom jag imorgon faktiskt SKA gå upp och jobba tidigt.
Sue | 2012-01-24 kl 21:36 (2012-01-24, 21:36 GMT +1)
Nu har jag gett mig tusan på att jag ska lära mig Photoshop Elements (som John fått av sin syster). Googlade lite och hittade en genomgång på nätet som verkar bra. Nu är det bara att hitta tiden till det
Inser nämligen varje gång jag ska frilägga foton att jag avskyr att inte ha koll på vad som händer. Så ikväll har jag påbörjat del 1 där man skaffar sig lite bättre koll på arbetsytan – mycket nyttigt!
Sue | 2012-01-24 kl 21:00 (2012-01-24, 21:00 GMT +1)
Nu finns det massa tyger igen som jag vill ha och då måste jag ju få undan lite plats i tyghyllorna. Killarna fick några tyger att välja mellan och Simon valde det blå monstertyget. Mudd valde jag själv den här gången, mest för att de var rätt så ointresserade. Tyckte det var kul att se hur det blev med randig mudd. Gillar det!
Skar ut en hel hög plagg samtidigt och sen sydde jag och det flöt på extremt bra. Otroligt roligt när det gör det. Nu har jag gått upp ångan tycker jag och ska nog prova på lite nya mönster.
Simon har redan hunnit inviga den (både sova och kräkas på den).
Mottagare: Simon
Mönster: Egna mönster både byxor och tröja. Storlek 104.
Material: Monstertyg från Timonte. Mudden kommer från E-slöjd. Gummiband till midjan är 1 cm brett.
Sue | 2012-01-24 kl 18:45 (2012-01-24, 18:45 GMT +1)
Jodå, visst drabbades hela familjen. Alla utom jag kräktes men jag fick min beskärda del av illamående och andra typiska symptom. Fick dock tips på fejan om att ta tio vitpepparkorn och svälja hela, vilket jag såklart gjorde. Vet inte om det var därför ellet något annat som gjorde att jag inte kräktes.
John var totaldeckad mer eller mindre i 12 timmar och barnen något liknande. Som tur var kom mitt värsta efter att John piggnat på sig lite.
Nu har vi varit hemma måndag och tisdag. Simon har kräktes en gång igår och två gånger idag så han får vara hemma två dagar till. John känner sig lite hängig oxå och vabbar imorgon. Jag och Joel kör en vanlig onsdag
Tacksamheten över att ha både tvättmaskin och torktumlare är stor. Säkerligen 10 maskiner har körts sen natten mot söndag med diverse mattor, lakan, handdukar, snuttisar, täcken, kuddar och kläder.