Innan vi fick barn hade jag en massa åsikter kring uppfostran av barn. När Joel väl kommit insåg jag i många fall att det där jag  trodde jag visste hur det funkade, inte alls stämde.

Men sen hade jag ju faktiskt rätt att tycka om uppfostran igen, för jag har ju testat på ett barn. Så innan Simon kom hade jag återigen åsikter kring uppfostran av barn.

Nu när Simon varit med oss i över 15 månader har jag blivit väldigt ödmjuk vad gäller uppfostran av barn.

Barn är olika, föräldrar är olika. Så länge man löser saker på ett sätt som inte skadar någon så gör man rätt. Det som funkar för vissa funkar kanske inte för andra. Jag gillar dock att höra hur andra löser saker och ting så att man kan få lite idéer och inspiration

När vi köpte ny TV uppstod möjligheten att koppla in en dator eftersom bilden nu var tillräckligt bra. Under flytt av arbetsrum/barnrum använder vi inte den stationära datorn sÃ¥ den kopplades till TV:n häromdagen var jag och köpte ett trÃ¥dlöst tangentbord med trackball, sÃ¥ man kan sitta i TV-soffan och hantera datorn. Tangentbordet är ganska litet vilket känns passande i TV-soffan. Perfekt för att titta pÃ¥ film, bilder läsa mail etc. FÃ¥r se om vi köper en liten mediadator ocksÃ¥…

Häromdagen vi på Media Markt och tittade på TV (att köpa alltså). När vi gick förbi hyllan med trådlösa telefoner kom jag på att vår hemtelefon gick sönder för ett tag sen och det kanske vore läge att köpa ny.

Kraven var: uttag för headset, headsetet ska kunna sitta i när man laddar, enkel, nummerpresentation, inte Philips och trådlös och de uppfylldes av en Panasonic 8412. Den hade även två lurar som kan användas som interntelefon och möjlighet att spärra nummer vilket vi såg som en bonus.

Åh, det är så kallt och jobbigt när man får för mycket glass i munnen på en gång.

John råkar bita av en för stor bit på isglassen.

Igår efter middagen tog jag med barnen till lekparken och vi lekte och hade oss i sandlådan alla tre. Så helt plötsligt får jag en skopa sand över mig, och således sand överallt. Det var Joel som tyckte det var en bra idé. Det tyckte inte jag och det var jag tydlig med.

Två minuter senare gjorde Simon ett försök till repris. Då lackade jag ur och gick och satte mig en bit därifrån och sa att jag inte sitter med och leker i sandlådan om de kastar sand på mig.

Givetvis förklarade jag varför och pratade om att respektera andra och så. Plus att man såklart ska be om ursäkt om man råkat göra något nån inte gillar.

Efter en stund så kom Joel bort till mig och gav mig en kram samtidigt som han sa:

Förlåt mig, vara vänner nu?

Givetvis Ã¥tergick jag till sandlÃ¥deleken. Hittade sand bÃ¥de här och där pÃ¥ kvällen…

Efter att ha hittat Mamma Mu på svtplay råkade jag hittade denna i bokhyllan. Simon hade redan somnat så det var bara Joel som lyssnade. Men som han lyssnade. Efteråt frågade jag om han gillade den och han nickade allvarligt.

Bilderna är helt underbara. Såklart eftersom det är Sven Nordqvist som tecknat.

Gillar dialogen. Känner igen mig i kråkan. Hur man säger nej till barn för att sen ändra sig när man inser att man bara fastnat i ett tråkigt tänkande. Det är roligt med Mamma Mu som vill och vågar! Fler borde tänka utanför det normala.

Joel har börjat bli lite kräsen och vissa dagar duger inte något på svtplay. Idag var en sån dag så jag kollade igenom kategorin barn och hittade Mamma Mu.

Vilken succé! Så snart ett avsnitt var slut ville han titta på ett till. Även Simon satt som förhäxad och ibland skrattade han så han nästan kiknade.

Det lär bli mer Mamma Mu här hos oss.

Igår fick barnen somna i sina egna sängar i eget rum. Ungefär samtidigt som jag publicerade posten så vaknade Simon och ropade på oss. Han hade lite svårt att somna om i sin nya säng så han fick följa med in i vårt rum och sova i resesängen.

Joel däremot sov hela natten i sin nya säng, och var mycket nöjd över det på morgonen. En sväng in till honom vid halv 4 var det enda och då somnade han snabbt om när jag la mig bredvid honom en stund.

Kanske flyttar vi in resesängen i rummet ikväll. Vi får se. Planen är att få in de nya rutinerna före dagis börjar i mitten av augusti.

Joel har börjat få en uppfattning om tid. Nu och sen. Sen kan vara om en minut, eller om två veckor. Bättre precision än så finns inte.

Att sen är sämre än nu är helt klart. Allt ska ske nu. Det blir alltså inte det minsta lättare att vänta om det man väntar på är om 5 minuter istället för om 5 timmar. Så tjat om att saker ska hända nu nu nu har blivit en del av vår vardag.

Det är häftigt att få hänga med i utvecklingen och att utvecklas själv!

Så var vi då på IKEA idag och köpte nya sängar till barnen. Väl hemma så monterade vi och fixade plats i det något kaotiska barnrummet (bättring kommer inom kort precis som bilder).

Joel var med och monterade och mycket upprymd över sin nya säng och det nya rummet. Han har förutom ett kort gästspel en natt i våningssängen i början av juni sovit i extrasängen bredvid vår säng sen i julas. Simon verkade inte förstå så mycket av det som pågick men han har å andra sidan alltid sovit i vårt rum. Först i vår säng (hundsängen), sen spjälsängen, sen vår säng och sen resesängen.

John åkte till Bauhaus för att fixa lite saker till rumsbytet och jag gav mig på läggningen. Det märktes att det var nya rutiner och vi fick knö ner oss i en av sängarna för att läsa bok eftersom myshörnan ännu inte är klar. Efter en stund lyckades dock Simon somna när jag satt bredvid och ett tag senare även Joel då jag satt och läste min bok och han sin.

Nu får vi se hur det går!